Studerande, är det svårt att gå med i gemenskap?
Sammanfattning
- Upplevelsen av att höra till en grupp ökar den psykiska hälsan.
- I varje gemenskap finns det plats för olika personligheter, vi alla behövs.
- Det kan vara svårt att bli en del av gemenskapen på grund av individuella eller sociala orsaker.
- Varje liten kontakt bygger en känsla av samhörighet och ger möjlighet att lära känna varandra.
På den här sidan hittar du tips för att bli en del av gemenskapen.
Att höra till en gemenskap betyder att man upplever sig som en del av en grupp eller gemenskap. De flesta av oss behöver känna att vi hör till en grupp. Alla har dock sitt eget sätt att vara en del av en gemenskap: vissa trivs i stora sällskap, andra i mindre grupper.
Att höra till en gemenskap kan i bästa fall öka
- psykiskt välbefinnande
- känslan av trygghet
- motivationen att studera
- möjligheterna att öva sociala färdigheter.
Att höra till en gemenskap kan lindra stress, minska ensamhet och förebygga utmattning. Svårigheter att höra till en gemenskap eller att hamna utanför kan däremot försämra välbefinnandet.
Hur påverkar gemenskap välbefinnandet?
Gemenskap stärker det psykiska välbefinnandet eftersom det minskar ensamhet och ger en känsla av att bli accepterad. Det möjliggör att dela glädje och sorg med andra.
Gemenskap hjälper till att
- känna trygghet och bli accepterad
- få motivation för studier och hobbyer
- lära sig nya färdigheter och interaktion
- minska stress och ensamhet.
Varför kan det vara svårt att gå med i en studie- eller arbetsgemenskap?
Att gå med i en gemenskap är inte alltid lätt. Det kan kännas svårt till exempel på grund av följande skäl:
Faktorer som gäller studenten
- Egna egenskaper: Blyghet, osäkerhet eller nervositet kan göra det svårt att lära känna andra.
- Sociala färdigheter: Ibland är det svårt att veta hur man startar en konversation eller upprätthåller vänskapsrelationer.
- Livssituation: Om den egna livssituationen skiljer sig från andras kan det vara svårt att hitta gemensamma nämnare.
- Tidigare erfarenheter: Mobbning eller att ha blivit utanför kan lämna en känsla av rädsla.
- Gemenskapens atmosfär: Om gemenskapen inte är öppen för nya medlemmar kan det vara svårt att känna sig hemma.
- Neuropsykiatriska drag: Nepsy-drag kan göra det svårt att förstå andras icke-verbala signaler eller sätt att interagera.
- Psykiskt välbefinnande: Ångest, depression eller social nervositet kan göra det svårare att ansluta sig till en gemenskap.
- Värderingar: Ibland används språk, humor eller beteenden i gemenskapen som inte känns rätt eller passar ens egna värderingar.
Faktorer som gäller gemenskapen
- Otydliga spelregler: Det har inte talats öppet om hur man agerar i gemenskapen, eller reglerna känns inte rätt.
- Tidsbrist: Människor är så upptagna att de inte hinner lära känna varandra eller prata ordentligt.
- Sluten grupp: Gemenskapen är inte öppen för nya medlemmar. Vissa kan lämna andra utanför.
- Få möjligheter att delta: Det finns inga tillfällen att lära känna andra eller gemenskapen uppmuntrar inte till deltagande.
- Olika kulturer: Människor har olika vanor och traditioner som kan kännas främmande, till exempel ungdomars subkulturer eller olika länders kulturer.
- Diskriminering och fördomar: Alla accepteras inte som de är.
Faktorer som gäller studier
- Distansstudier: Om man inte ofta är på studieorten är det svårare att träffa andra och lära känna gruppen.
- Nya grupper och egna studievägar: I en ny grupp och bland okända kan det kännas svårt att vara sig själv och våga be om hjälp eller erkänna att man inte förstår något.
- Belastande studier: För mycket stress eller brådska kan ta energi från att upprätthålla vänskapsrelationer.
- Arbete vid sidan av studier: Att arbeta utöver studierna kan ta tid och energi, vilket gör att man inte hinner delta i gemensamma aktiviteter.
Tips för studerande
Välbefinnande
Var dig själv: I varje gemenskap ryms olika personligheter, och du kan vara en del av gemenskapen precis som du är. Att upprätthålla en viss roll kan vara belastande, så det är bra att vara sig själv redan från början.
Ge dig själv tid: Känslan av att höra till en gemenskap uppstår oftast inte direkt, utan man kan behöva söka sin plats en tid. Även sociala relationer i gemenskapen utvecklas gradvis.
Lägg märke till bra stunder: Trevliga möten med andra stärker känslan av att du är en del av gemenskapen. Till exempel att erbjuda hjälp till andra och själv få hjälp vid behov skapar en god och trygg känsla.
Ta hand om din ork: Att vara en del av en gemenskap kräver alltid en viss social aktivitet. Det är lättare att vara socialt aktiv när man är utvilad och har energi. Avsätt också tid för återhämtning och lugn som motvikt till sociala aktiviteter.
Tolerera osäkerhet: Många studerande upplever osäkerhet i en ny miljö. I början kan nya människor och rutiner kännas spännande. Så småningom ökar tryggheten och den nya gemenskapen börjar kännas bekant och trygg.
Gemenskap
Lär känna andra modigt och fördomsfritt: Delta i gemensamma samtal även om du inte genast kommer på något att säga. Även små möten bygger kontakt med andra.
Ge andra möjlighet att lära känna dig: Ett öppet förhållningssätt, att le och hälsa signalerar till andra att du är positivt inställd till dem.
Delta i gemensamma evenemang: Följ med på evenemang som ordnas av din läroanstalt eller studiegrupp, även på fritiden. Det stärker känslan av samhörighet.
Sätt upp små mål för dig själv: Det kan vara lättare att prata med en person i början än att hålla igång en diskussion i en stor grupp. Många pratar hellre två och två eller i en liten grupp eftersom det gör det lättare att lära känna varandra.
Lämna ingen utanför: Se också själv till att ingen blir ensam. Bjud in den som är ensam att vara med i gruppen.
Agera vid mobbning och diskriminering: Berätta för din lärare, handledare eller någon annan om du själv blir utsatt eller märker mobbning eller diskriminering.
Prata med handledaren eller läraren: Om du känner att det är svårt att komma med i den nya studiegemenskapen. Du kan be om hjälp av vuxna på din läroanstalt.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
Se även
Du kan stärka din självkännedom och dina interaktionsfärdigheter med hjälp av nätkursen Fem steg mot ett mer balanserat arbetsliv, som utvecklats inom projektet Mielihyvin duunissa. Tyvärr erbjuds nätkursen för närvarande endast på finska.
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
