Beroende den och studerande, stöd under praktikperioden

Lärare och arbetsplatshandledare

Beroende är ofta ett motsägelsefullt problem. Det ger samtidigt omedelbart välbefinnande och ökande skador. Skadorna kan synas i olika livsområden.

Lyssna

Sammanfattning

Beroende förändrar hur man tänker om saker eller vad man känner.
Centrala drag i beroende är till exempel tvångsmässighet och känslan av att förlora kontrollen.
Beroende kan belasta det psykiska välbefinnandet genom att öka till exempel ångest och stress.
Det kan vara svårt att upptäcka en studerandes beroende, eftersom även andra faktorer än beroende kan orsaka liknande problem.

Här hittar du tips för att stödja studerande på läroanstalten och under praktikperioden.

Beroende innebär att det är svårt för en person att klara sig utan ett visst ämne eller en viss aktivitet, även om det orsakar hen skada.

Bakom beroende kan det finnas genetiska faktorer, svåra barndomsupplevelser, stress eller belastande livssituationer. Även missnöje med det egna tillståndet och en önskan om snabb förändring kan öka risken för att beroende utvecklas.

Centrala drag hos beroende är:

tvångsmässigt behov av att göra en viss sak eller använda till exempel ett berusande ämne
känslan av att förlora kontrollen över egna val och beteenden
psykiskt beroende, som hänger ihop med förändringar i hjärnans upplevelse av välbefinnande, signalsubstanser och vanor
fysiskt beroende, där kroppen vänjer sig vid ämnet och dess frånvaro orsakar abstinenssymtom
ökad tolerans i förhållande till det beroendeframkallande ämnet eller beteendet
fortsatt beroendebeteende trots skador
utlösande faktorer, såsom vissa platser, personer eller situationer, kan väcka lusten att återgå till beroendebeteendet
återfall, som kan inträffa ofta

Substansberoenden och funktionella beroenden

Beroenden kan delas in i substansberoenden och funktionella beroenden.

Typiska orsaker till ämnesberoende är till exempel:

alkohol
nikotinprodukter
läkemedel
narkotika

Med blandbruk avses till exempel samtidig användning av alkohol och läkemedel. Effekterna kan vara oförutsägbara. Blandbruk förekommer ofta i ungas nöjesbruk.

Alkoholberoende uppstår inte plötsligt, utan utvecklas vanligtvis gradvis när drickandet blir allt svårare att kontrollera. Hög alkoholkonsumtion kan störa särskilt unga människors hjärnutveckling och påverka uppmärksamhet, minne och inlärningsförmåga. Alkohol kan öka ångest, depression och humörsvängningar samt riskbeteende i trafiken och i sociala relationer. Alkohol är fortfarande det vanligaste rusmedlet bland unga i Finland.
Beroende av nikotinprodukter uppstår snabbt. Skadorna som orsakas av användning av nikotinprodukter kan störa inlärning, uppmärksamhet och minne. Användningen kan skada andningsorganen, försämra mun- och tandhälsan samt öka risken för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. De mest populära nikotinprodukterna bland unga är nikotinpåsar och e-cigaretter.
Läkemedelsberoende, där läkemedlet inte används enligt det ursprungliga behandlingssyftet. Det kan vara svårt att sluta eller minska användningen av läkemedlet, även om viljan finns. Läkemedelsberoende bland unga är ett växande och oroande fenomen, även om det inte alltid är lika synligt som till exempel alkohol- eller nikotinberoende. Det kan gälla både receptbelagda läkemedel och receptfria läkemedel som används för att uppnå välbefinnande, lindra ångest eller underlätta sömnproblem.
Försök och användning av narkotika är vanligast bland unga vuxna. Cannabis är den vanligaste och mest använda drogen i Finland. Ungas cannabisanvändning är bland annat kopplad till försämrat minne och inlärning samt psykiska problem. Problematiskt narkotikabruk kan leda till beroende, försämrade skolresultat, problem i sociala relationer och olika typer av riskbeteende. Handel med cannabis och andra droger sker alltmer via sociala medier.

Typiska funktionella beroenden är till exempel

beroende av digitala spel och penningspel
beroende av sociala medier och telefonen
shoppingberoende
tvångsmässig motion eller ätande.

Digitalspelsberoende. Digitalt spelande omfattar alla typer av digitala spel, såsom konsolspel, datorspel, mobilspel, onlinespel och e-sport.
Pengaspelsberoende. Detta innebär ett tvångsmässigt behov av att spela om pengar. Pengaspel omfattar till exempel lotto, skraplotter, spelautomater och vadslagningsspel. Numera sker pengaspelande ofta på internet, vilket gör det möjligt att spela i hemlighet. Beroendet kan leda till skuldfällor, hemlighetsfullhet, ångest och skam.
Sociala medier- och smarttelefonberoende. Det yttrar sig som ett behov av att ständigt vara online och använda olika sociala medier. Beroendet orsakar ångest utan telefonen och koncentrationssvårigheter. Överdriven användning av sociala medier påverkar humöret, självbilden och sömnkvaliteten negativt.
Shoppingberoende. Det yttrar sig som att köpa saker för att uppnå välbefinnande utan ett tydligt behov. Beroendet kan leda till snabblånefällor och ekonomiska svårigheter.
Tvångsmässig träning eller ätande. De här är inte officiella beroenden, men beteendet kan vara tvångsmässigt och begränsande för livet, vilket gör det till ett beroendelikt problem. Om aktiviteten inte kan utövas orsakar det ofta ångest, skuld och social tillbakadragenhet.

Beroendets påverkan på den psykiska hälsan

Beroende påverkar ofta den psykiska hälsan avsevärt. Människan börjar agera tvångsmässigt enligt beroendet, vilket gör att normala känslor och känslolivet förvrängs. Ett beteende orsakat av beroende kan, om det pågår länge, leda till allvarliga psykiska hälsoutmaningar.

Typiska negativa effekter av beroende på den psykiska hälsan är

sinnesstämningsstörningar, såsom depression eller ångest. Dessa förstärks om upprätthållandet av beroendet innebär hemlighetsfullhet eller motstridiga känslor.
tvångsmässigt beteende och skuld. Bristande kontroll över det egna beteendet kan orsaka hopplöshet och skam. Dessa känslor kan försvaga självkänslan och öka den psykiska belastningen.
belastning och stress, eftersom kropp och sinne ofta går på högvarv. Det leder dessutom till sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, irritation och svårigheter med känsloreglering.
sociala problem och isolering. Beroende kan leda till försämrade relationer, brist på tillit eller konflikter. Social isolering ökar känslan av ensamhet och försvagar den psykiska hälsan ytterligare.

Till exempel kan pengaspel tillfälligt lindra dåligt mående eftersom det ökar mängden dopamin, ett hormon som orsakar välbefinnande, i hjärnan. Med tiden krävs dock allt fler stimuli som producerar dopamin för att uppnå samma lindrande känsla.

Hur kan beroende märkas i studier och under praktikperioder?

Tecken på beroende kan vara svåra att upptäcka eftersom andra orsaker också kan ge liknande problem. Dessutom sker förändringen som beroendet orsakar ofta gradvis. Förändringen märks snabbast i beteende och handlingar. Problem kopplade till beroende kan till exempel öka undvikandet av sociala situationer eller isolering från andra människor.

Under en studiedag kan koncentrationen störas av till exempel pengaspel, eftersom nätcasinon och andra spel enkelt finns tillgängliga via telefon eller dator.

Beroende kan också påverka praktikperiodens framgång negativt, vilket gör att viktiga färdigheter som behövs i arbetslivet kan bli ouppnådda.

Beroende kan märkas på läroanstalten eller under praktikperioden till exempel genom att den studerande

presterar sämre eller visar likgiltighet inför studierna samt har ökad frånvaro
får ökade koncentrations- och motivationssvårigheter samt minnesproblem
uppvisar tvångsmässigt beteende, använder mobilen konstant eller överreagerar om beteendet begränsas
visar ökat intresse för festande och rusmedel
hamnar i konflikter i sociala relationer, byter umgängeskrets eller isolerar sig
upplever återkommande trötthet och frånvaro
har utmaningar med den psykiska hälsan, såsom nedstämdhet, sömnsvårigheter eller irritabilitet.

Beroendebeteende kan behöva döljas eller skyddas, till exempel genom att sanningen förvrängs. Ibland kan beroende leda till ekonomiska svårigheter som man försöker lösa genom stölder eller brott.

Distansstudier eller -arbete kan förstärka förhållanden som gör en mer utsatt för beroenden: ensamhet, stress och brist på rutiner. Under eventuell distansstudieperiod är det viktigt att satsa på vardagsrutiner, att träffa andra människor och att göra meningsfulla saker utöver arbetet.

Tips för att stötta studerande

Beroendeproblem kan påverka en ung persons praktikperiod på många sätt, till exempel genom trötthet, frånvaro, koncentrationssvårigheter eller humörsvängningar. En trygg och förstående vuxen kan vara ett avgörande stöd för den unga.

Skapa en trygg och respektfull atmosfär. Möt den unga som individ, stå på hens sida. Vänlighet, närvaro och konsekvens skapar en trygg miljö. Visa intresse för den studerandes mående och ork.
Stöd vardagsrytmen och rutinerna. Uppmuntra till att följa överenskomna tider och avtal. En tydlig dagsrytm, pauser och uppgifter stöder den ungas funktionsförmåga. Sätt lagom utmanande mål och mindre delmål, där omedelbar, positiv feedback stärker självkänslan och känslan av kompetens.
Engagera den studerande i arbetet och inspirera till branschen genom att erbjuda lämpliga utmaningar och ansvar. När du berättar varför uppgifterna är viktiga ökar du arbetets meningsfullhet. Ge den studerande möjlighet att påverka arbetsdagens innehåll och lyssna på hens åsikt. Delaktighet och självständighet stärker motivationen och engagemanget.
Var uppmärksam och lägg märke till den studerandes frånvaro, trötthet, bristande koncentration eller kraftiga humörsvängningar. Dessa kan hänga ihop med olika utmaningar för den psykiska hälsan, inklusive beroende. Även tvångsmässig användning av telefonen, surfande på nätet eller att dra sig undan från andra kan tyda på beroende.
Agera konsekvent och konstruktivt. Om beteendet bryter mot reglerna (t.ex. förseningar, ordningsregler, mobilanvändning), diskutera saken lugnt. Ge möjlighet att lära och rätta till misstag utan omedelbar dömande.
Stöd den unga i praktiska frågor, förmedla känslan av att bli accepterad och hörd, var närvarande och agera som ett medkännande exempel i problemsituationer där den unga själv kan känna rädsla eller oro.
Samarbeta med läroanstalten. Före praktikperioden är det viktigt att träffa den handledande läraren och den studerande för att klargöra eventuella stödbehov i förväg.
Om du blir orolig för den studerande, kontakta ansvarig lärare för att få hjälp. Påminn den studerande om att hen inte ska bli ensam med sina utmaningar — hjälp finns att få. Driv ärendet vidare aktivt med den studerandes tillåtelse.

Se även

När och var kan man få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

elev- och studerandevården (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
studiehandledaren
specialläraren

När och var ska man söka hjälp för psykiska problem?

Lärare och arbetsplatshandledare

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.