Stöd unga i början av arbetskarriären på arbetsplatsen

Mielen hyvinvointi Lärare och arbetsplatshandledare

När den unga arbetstagarens kompetens och välbefinnande stöds i början av arbetskarriären, stärker det hens förankring i arbetslivet och stödjer förmågan att skapa en meningsfull och hållbar arbetskarriär.

Lyssna

Sammanfattning

Planerad introduktion, mentorskap och närvaro av en mer erfaren kollega stöder den unga i början av arbetskarriären.
Fördelarna med introduktion är till exempel att osäkerheten hos arbetstagaren minskar och engagemanget i arbetet ökar.
Mentorskap är ett bra sätt att ge stöd när man vill att den unga arbetstagaren ska lära sig att tillämpa sina kunskaper i praktiken.
En ung person som inleder sin arbetskarriär drar nytta av tydlig kommunikation, regelbunden feedback och inspirerande utbildningsmöjligheter.
Att stöda den unga arbetstagarens psykiska välbefinnande förebygger stress och utmattning och minskar sjukfrånvaron.

På den här sidan hittar du tips för att stöda en ung person som är på väg in i arbetslivet.

De första erfarenheterna från arbetslivet är viktiga för utvecklingen av tankar, attityder och färdigheter som rör arbetslivet. Den unga arbetstagaren möter nya förväntningar, ansvarsuppgifter och sociala situationer.

En arbetsplats där den unga kan vara sig själv och känna sig accepterad underlättar övergången till arbetslivet och stärker samtidigt hens förankring i samhället.

Introduktion och mentorskap för unga arbetstagare

Planerad introduktion, mentorskap och arbete tillsammans med en mer erfaren kollega hjälper den unga arbetstagaren att utvecklas till en kunnig medlem av arbetsgemenskapen. Samtidigt överförs värdefull erfarenhetsbaserad kunskap till framtida yrkesutövare.

Introduktion är viktigt eftersom det

hjälper den unga att komma igång så att nya arbetsuppgifter känns begripliga och hanterbara
minskar osäkerhet och stress när den unga arbetstagaren vet vad som förväntas av hen
får hen att känna sig uppskattad, vilket förbättrar arbetsmotivationen och engagemanget
främjar säkerhet och smidigt arbete redan från början av anställningen
ger en god grund för lärande, yrkesmässig utveckling och ansvarsfullt arbete
minskar fel och sparar resurser, vilket gör verksamheten mer effektiv.

Mentorskap är en interaktiv process där erfarna och nyare arbetstagare delar erfarenheter och kunnande. Målet med mentorskap är i första hand den mentorerade personens yrkesmässiga utveckling.

Mentorskap är viktigt eftersom det

hjälper unga att tillämpa sina kunskaper i praktiken och fördjupar förståelsen för arbetsuppgifterna
överför tyst kunskap och praxis från en erfaren arbetstagare till en yngre
stärker den ungas självförtroende och sänker tröskeln för att ställa frågor och lära av misstag
främjar arbetsvälbefinnande och gemenskap, vilket ökar motivation och trivsel
stödjer utvecklingen av en professionell identitet, vilket etablerar den unga i arbetslivet
förebygger missförstånd och osäkerhet när problem löses direkt.

Arbetssätt för att stöda unga arbetstagare

Utöver introduktion och mentorskap drar unga nytta av arbetssätt som stödjer deras välbefinnande och individualitet, till exempel genom att beakta olika bakgrunder, inlärningsstilar och behov.

Stödjande arbetssätt kan till exempel vara

regelbundna feedbacksamtal som ger möjlighet att diskutera framgångar, utmaningar, utvecklingsområden och eventuella stödbehov samt mål
beaktande av särskilda behov med hjälp av hjälpmedel, flexibla lokallösningar och särskilda kommunikationssätt
god informationsgång, vilket minskar osäkerhet och underlättar vardagen eftersom kommunikationskanaler fungerar från början och den unga får tid att sätta sig in i rutinerna
en flexibel arbetsmiljö och möjlighet att önska arbetstider, vilket stödjer balans mellan arbete och fritid
betoning av teamarbete och samarbete, vilket ökar känslan av gemenskap och uppmuntrar till aktiv interaktion
att uppmärksamma framgångar, vilket ökar arbetsglädje och känsla av individualitet
gott ledarskap och ett empatiskt chefsarbete, vilket är särskilt viktigt för unga arbetstagare. Att föregå med gott exempel påverkar den ungas uppfattningar och attityder till arbetslivet
arbetshandledning redan i början av arbetslivet, vilket erbjuder ett djupare stöd, till exempel för arbetsvälbefinnande, reglering av belastning och yrkesmässiga utmaningar.
utbildningsmöjligheter, vilka utvecklar yrkeskompetensen, skapar variation i arbetsdagarna, ökar motivationen och hjälper den unga att identifiera sina yrkesmässiga intressen
att uppmuntra till nätverkande, vilket ökar entusiasm och vilja att utvecklas. Finns det till exempel ett separat nätverk för unga inom branschen som kan rekommenderas?

Unga arbetstagare och stöd för psykiskt välbefinnande

I början av arbetskarriären kan en ung person uppleva otillräcklighet eller känslan av att inte duga när arbetsuppgifter, miljö och människor är nya. Samtidigt kan många andra förändringar pågå i livet. Att stöda den psykiska hälsan främjar den ungas ork, effektivitet och trivsel, och är en värdefull investering både i produktiviteten och i individens hållbara arbetsförmåga.

Stöd för psykiskt välbefinnande är viktigt eftersom det till exempel

förbättrar koncentrationsförmåga och motivation
stärker förmågan att hantera utmaningar
förbättrar arbetskvalitet och produktivitet
ökar trivsel och engagemang i arbetet
förebygger stress, utmattning och psykiska problem
stöder en positiv arbetsmiljö och gemenskap
minskar sjukfrånvaro och arbetsoförmåga.

Tips till arbetsplatser för att stödja unga som inleder sin yrkeskarriär

Varje arbetsplats har sin egen verksamhetskultur, som är ny för en ung person som inleder sin arbetskarriär. För att den unga ska kunna anpassa sig till arbetsgemenskapen är det viktigt att hen tas emot öppet, accepterande och med ett genuint bemötande.

Etablering i arbetslivet sker gradvist i takt med att den ungas tillit till sina egna förmågor växer. På en positiv väg i arbetslivet känner arbetstagaren att hen blir hörd, har möjlighet att påverka och på så vis uppleva sitt arbete som meningsfullt.

Tips för att komma i gång med arbetet:

Informera i god tid före den första arbetsdagen om praktiska rutiner kring inledning av arbetet. För en ung arbetstagare är mycket nytt, och det är bra att gå igenom saker i lugn och ro: lön, arbetstider, semestrar och prövotid, skattekort samt förmåner och rättigheter som hör till anställningen.
Uppmärksamma den nya arbetstagaren genom att välkomna hen. Det kan redan i sig minska spänningen under de första arbetsdagarna när man känner sig välkommen i den nya arbetsgemenskapen.
Ge den unga tid att lära sig nya saker, lära känna arbetskamrater och vänja sig vid arbetsmiljön och nya arbetssätt. Det är bra att också påminna om betydelsen av pauser för arbetsförmågan.
Introducera på ett planerat sätt så att den nya arbetstagaren får tillräcklig information om arbetsuppgifterna och arbetsplatsens rutiner samt möjlighet att ställa frågor med låg tröskel. En heltäckande introduktion stärker den ungas självförtroende och känsla av trygghet.
Utse till exempel en mentor åt den unga arbetstagaren, en person med erfarenhet, utbildning i mentorskap, positiv inställning, arbetsentusiasm och tillförlitlighet. Det här arbetssättet kan i bästa fall stärka den ungas engagemang i arbetet och samtidigt öka hela arbetsgemenskapens sammanhållning.
Tydliga mål och positiv feedback vägleder den nya arbetstagaren i rätt riktning och uppmuntrar till självständigt arbete samt stärker känslan av att klara sig. Att identifiera styrkor hjälper den unga att förstå sin kompetens, sina utvecklingsmöjligheter och hur styrkorna kan användas i arbetet.
Uppmuntra den unga till initiativförmåga och självständighet. Uppmana hen att fråga om hjälp i osäkra situationer. I en trygg arbetsmiljö behöver man inte vara rädd för misstag. Det är lättare att ta ansvar när man vet att arbetsplatsen uppmuntrar till att prova och erbjuder stöd vid behov.
Uppmuntra den unga att dela med sig av sina erfarenheter och utvecklingsidéer. På så sätt känner hen sig som en uppskattad medlem av arbetsgemenskapen, vars åsikter är betydelsefulla.
Gå alltid igenom belastande och utmanande arbetssituationer tillsammans med den nya arbetstagaren. Utmanande situationer kan också förutses och diskuteras i förebyggande syfte.
Försök att beakta arbetstagarens individuella behov. Ibland kan en liten anpassning av arbetsuppgifter eller arbetsmiljö vara avgörande. Till exempel kan en ljudkänslig person ha nytta av en så störningsfri arbetsmiljö som möjligt. En bullrig matsal kan vara dagens mest belastande stund för någon, och då kan möjligheten att äta i en lugn miljö vara nödvändig.
Ta upp arbetstagarens välbefinnande med låg tröskel om du är orolig för hur hen klarar sig. Det är bra att berätta om företagshälsovård och andra strukturer som stöder välbefinnandet och som finns tillgängliga på arbetsplatsen.

Se även

Ska du börja din karriär? - sida för studerande

När och var kan man få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

elev- och studerandevården (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
studiehandledaren
specialläraren

När och var ska man söka hjälp för psykiska problem?

Mielen hyvinvointi Lärare och arbetsplatshandledare

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Symtomtest

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Alla egenvårdsprogram

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Bekanta dig med nätterapi