Skip to main content

Hur kan jag hjälpa en person som har psykos?

Att bli sjuk i psykos är en kris både för den drabbade själv och för den närstående. Det orsakar ofta svåra känslor och förvirring. Alla anpassar sig till situationen på sitt eget sätt och i sin egen takt.

Den här sidan har fått ett märke för lättläst text, vilket är ett intyg på att texten är lättläst.

En psykotisk sjukdom kan synas på olika sätt i din närståendes handlingar, tänkande och känsloliv i sjukdomens olika faser. Även om din närstående har blivit sjuk är hen fortfarande samma person som innan hen blev sjuk. 

Ge hjälp i krissituationen 

Om du oroar dig för något, prata om din oro med din närstående på ett vänligt, öppet och icke-dömande sätt. Berätta att du är oroad och vill hjälpa.  

Det är viktigt att du låter din närstående prata om sina erfarenheter och tankar på sitt eget sätt. Du kan fråga hen hur hen känner sig och hur länge hen känt på det sättet. 

Ge din närstående utrymme. Om hen inte vill prata med dig kan du inte tvinga hen att göra det. Berätta i stället för hen att du är beredd att lyssna om hen ändrar sig.  

Om du känner din närståendes varningssignaler och är informerad om handlingsplanen som anknyter till dem, ta upp saken till tals och handla i enlighet med planen.  

Uppmuntra din närstående att söka professionell hjälp eller kontakta sin vårdgivare. Du kan också erbjuda dig att följa med på en mottagning eller ett telefonsamtal.   

Om din närståendes symtom eller vanföreställningar riktas mot dig, ta dem inte personligen. De är en del av sjukdomen. 

Erbjud praktisk hjälp. Ta reda på vilken typ av hjälp din närstående behöver. Fråga vad som skulle få din närstående att känna sig trygg och öka hens känsla av kontroll.  

Lyssna och ge stöd i vardagen 

Lyssna på din närståendes tankar, upplevelser och bekymmer. 

Om din närstående inte tar upp saker själv till tals kan du ibland fråga om hur hen har det eller om hur hen mår. 

Din närstående kan också behöva annat stöd än samtal, till exempel att göra saker tillsammans, dela bekanta vardagsrutiner, uppmuntra till meningsfulla saker eller bara vara närvarande.  

Delta i vården som närstående

Erbjud dig att komma till vårdmötena, om din närstående samtycker till det. 

Din närstående har rätt att bestämma om du får delta i vården och om vårdpersonalen får ge information om din vård. Det kan kännas jobbigt. Det är viktigt att prata om detta så öppet som möjligt i vårdens olika skeden.  

Om din närstående ger tillstånd kan du stödja behandlingen redan från början och delta i vårdmötena och planeringen av behandlingen.  

Du känner din närstående bättre än vårdpersonalen. Du har information som kan stödja din närståendes vård och rehabilitering. 

Du kan också stödja vården genom att vara intresserad av den. Du kan erbjuda din närstående möjlighet att dela med sig av sina tankar och insikter och om de områden som hen arbetar med under vården. 

Om din närstående vill berätta om målen med vården eller om de saker som hen ska öva på under rehabiliteringen, kan du ge uppmuntran och stöd i vardagen. 

Stärk hoppet 

Även om psykos är en allvarlig sjukdom, betyder det inte att livet är slut. Man kan återhämta sig från sjukdomen och lära sig att leva med den. 

Därför är det viktigt att du håller fast vid hoppet. Stärk också hoppet hos din närstående. Livet kan vara bra och meningsfullt med sjukdomen, och trots den. 

Ta också hand om dig själv 

Att hjälpa en närstående som är sjuk kräver mycket krafter. Därför är det viktigt att du också tar hand om dig själv. 

  • Skaffa information om psykos. 
  • Delta i stödgrupper för närstående. Du hittar sådana grupper hos de lokala mentalvårdsföreningarna och i FinFam, som är en organisation för anhöriga till personer med psykiska problem. 
  • Gör saker som ger dig glädje. Se också till att du vilar tillräckligt och äter sund mat. 
  • Känn dina egna gränser. Du kan bestämma själv och dra upp gränser för hur mycket du vill ställa upp för din närstående, om du känner att du inte har tillräckligt med krafter till exempel för att prata om din närståendes mående.  
  • Sköt om ditt eget välbefinnande och våga söka hjälp för dig själv också.
  • Både du och din närstående kan bekanta er med egenvårdsprogrammet för psykos. Du kan också använda egenvårdsprogrammen för att stödja ditt eget välbefinnande.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Mera om olika teman

Du kanske också är intresserad av