Självskadebeteende hos barn

Gå igenom frågor om döden

Barn funderar på livet och döden i olika utvecklingsstadier. Hos små barn kan de här reflektionerna märkas till exempel i form av begravningslekar.

Sådana här lekar är vanliga, och det finns vanligtvis ingen anledning för vuxna att gripa in i dem. Man kan dock prata med barnet om tankar och frågor som barnet kan ha om döden.

Dödslängtan vid besvikelser

Barn kan också uttrycka dödslängtan i situationer där de är med om stora besvikelser, utan att det innebär att de faktiskt vill dö. Då vill barnet efter att ha lugnat ner sig inte längre dö, eller ser det inte som en lösning på situationen.

Självdestruktiva tankar

Det är inte nödvändigtvis en stark dödslängtan som ligger bakom självdestruktiva tankar hos barn, utan ett behov av att ta sig ur en outhärdlig situation. För barnet kan det kännas som att hen har hamnat i en återvändsgränd och inte kan se någon lösning. Det kan leda till att barnet skadar sig själv eller uttrycker att hen vill dö, för att hen inte kan agera på något annat sätt.

Hur ser självskadebeteendet ut? 

Man bör alltid se ett självskadebeteende hos ett barn som ett rop på hjälp. Det tyder på en svår situation som barnet inte klarar av på egen hand. Hen behöver hjälp från vuxna.

Barn agerar impulsivt. Om ett barn skadar sig själv ökar risken för ett allvarligt självdestruktivt beteende.

De vanligaste formerna av självskadebeteenden är

• att nypa sig 
• att klösa sig 
• att slå sig 
• att slå huvudet i saker 
• att bränna sig på huden 
• att sticka sig med vassa föremål 
• att skära sig 
• att låta sig själv gå hungrig 
• att feldosera läkemedel eller låta bli att ta läkemedel
• i exceptionella fall självmord. 

Svårigheter att reglera känslor

Ett upprepat självskadebeteende handlar ofta om svårigheter att hantera och klara av kraftiga känslor. Då brukar man prata om svårigheter med känsloreglering. Om det inte behandlas utgör det en risk för allvarliga psykiska störningar senare, till exempel personlighets- och beroendestörningar.

Svårigheterna att reglera känslor är ofta kopplade till ångest, depression, trots och impulsivitet. 

På grund av symtomen kan barnet ha svårt att klara av skolan, intressen och kompisrelationer. I familjen kan situationer eskalera och det kan finnas mycket konflikter i interaktionen.

Svårigheter med känsloreglering visar sig ofta genom

• intensiva känsloväxlingar, som kraftig ångest och hopplöshet 
• svårigheter att hantera vrede, som kan visa sig till exempel som raseriutbrott, genom att slå sönder saker eller genom att avsiktligt skada andra
• hetsiga handlingar som sker på grund av att man blir överraskad av känslor
• att man fastnar i en känsla
• aggressivitet och tvingande natur i nära sociala relationer
• stormiga, snabbt föränderliga och problematiska familje- eller vänskapsrelationer
• otydlig jagbild eller uppfattning om sig själv
• upprepade känslor av tomhet
• skadligt impulsivt beteende, som att testa droger, rymma hemifrån eller agera riskfyllt.

Neuropsykiatriska störningar och tvångssyndrom 

Ett självskadebeteende hos ett barn kan vara kopplat till neuropsykiatriska störningar eller tvångssyndrom. Barnet kan till exempel slå sitt huvud mot en vägg eller nypa sig eller slita av sig hår.

Om ditt barn har neuropsykiatriska symtom kan egenvårdsprogrammet för barn med nepsy-drag vara användbart för er.

Självmordsförsök hos barn 

Det är sällsynt med självmordsförsök hos barn. Det är ett rop på hjälp som man omedelbart måste ta tag i. Ett vagt och till och med lindrigt självmordsförsök är alltid en allvarlig signal om att barnet inte har kunnat hantera sina impulser.

De flesta självmordsförsök hos barn sker impulsivt. Barn kan inte bedöma hur farliga handlingarna är, så det kan ske felbedömningar. Barnet kan bedöma det som att metoden som hen använder är säkrare eller farligare än den i själva verket är.

Det är viktigt att ta reda på vilka tankar barnet hade kring handlingen. Tänkte barnet att hen skulle dö till följd av handlingen?

Egenvårdsprogram som stöd

Om ditt barn upplever ångest eller har ett utmanande beteende kan ni ha nytta av följande egenvårdsprogram.