Skip to main content

Hur pratar jag om arbetsrelaterad ensamhet?

Att uppleva ensamhet är mänskligt, vi alla upplever det ibland. Det är ett ämne som är svårt att prata om på arbetsplatsen. Många människor vet inte hur de ska prata om det.

Sammanfattning

  • Många upplever ensamhet i arbetet, vilket kan vara svårt att tala om.
  • En trygg atmosfär möjliggör öppenhet.
  • Öppen dialog ökar känslan av kontakt och samhörighet.
  • Samtal öppnar upp situationen: lyssna och fråga.
  • Aktivt agerande hjälper.

På den här sidan hittar du tips som stöd för samtal om ensamhet.

Arbetsrelaterad ensamhet är en personlig upplevelse som påverkar arbetsinsatsen. Därför är det viktigt att tala om den. När man upplever ensamhet finns det ett behov av att bli sedd och få utrymme.

Arbetsrelaterad ensamhet förekommer ofta i miljöer där arbetskulturen präglas av kritiskhet, stress, konkurrens, jämförelser, avundsjuka samt medarbetarens osäkerhet kring arbetets fortsättning.

En svår arbetsatmosfär försvagar öppenhet och tillit samt social samhörighet. Därför kan det vara svårt för medarbetare att lyfta fram sina upplevelser av ensamhet och få det stöd de behöver.

Även välmenande kommentarer kan skapa avbrott i kontakten

Godhjärtade råd, tröst och jämförelser kan slå tillbaka om de förbiser den andras känsla eller upplevelse.

Råd

  • ”Har du provat… gå bara modigt med de andra!” Ett välmenande råd kan kännas nedlåtande, och den som får rådet kan uppleva att hen borde ha kommit på lösningen själv.

Förminskning

  • ”Ensamhet är inte så farligt, alla upplever det” eller ”Det går nog över” eller ”Man behöver inte få vänner på jobbet.”

    Den andras känsla av ensamhet försvinner inte genom att man försöker resonera bort den.

Förbigående

  • ”Nu är det bra att fokusera på det som fungerar.”

    Positivt tänkande är inte ändamålsenligt när någon har ett problem eller är i nöd.

Jämförelse

  • ”Tur att du åtminstone har ett team, alla har inte ens det.”

    Problemet med ensamhet beror inte på att personen inte kan vara tacksam för det som är bra. Att jämföra med dem som har det sämre är inte rättvist.

En lyssnande och respektfull arbetsatmosfär

En arbetskultur med öppenhet, positivt intresse för andra människor och dialog skapar grunden för att kunna tala om ensamhet. Dialog innebär gemensamt tänkande och att bygga interaktion tillsammans.

I dialog lyssnar man på den andra för att bättre förstå hens tankar och upplevelser. I stället för maktposition betonas jämlikt möte.

Kreativitet och varm, godhjärtad humor, medkänsla och iver stärker gemenskapen. Förmågan att tala om svåra saker samt en människonära atmosfär gör arbetsplatsen till en trygg plats där det är möjligt att dela sina upplevelser och få stöd.

Vad hjälper upplevelsen av att bli hörd vid arbetsrelaterad ensamhet?

  • Nyfikenhet och öppenhet för andras upplevelser: Hur upplever den andra situationen annorlunda?
  • Samtalsvilja: Hur upplever den andra sin plats i arbetsgemenskapen just nu? Känner hen sig som en del av gruppen?
  • Acceptans: Förståelse för att det är normalt att känna ensamhet. Det känns obehagligt och ofta smärtsamt.
  • Förståelse och stöd: Upplevelsen av ensamhet kan påverka välbefinnande, trivsel och ork på många sätt. Situationen klarnar när man tillsammans funderar på vad som kan hjälpa.
  • Uppskattning: Visa med egna ord att du värdesätter den andres öppenhet och vilja att samtala.
  • Känsla av alternativ och möjlighet att välja: Vilka är de olika handlingsalternativen? Vad skulle man kunna prova?

Ensamhet undviks

Upplevelsen av arbetsrelaterad ensamhet kan vara förenad med skam eller rädsla för att inte bli hörd och hjälpt. På samma sätt kan den som vill inleda samtalet vara orolig för att inte kunna tala på rätt sätt och därför låta bli att ta upp ämnet. Det första steget är det svåraste, och samtidigt det mest givande.

Tips för arbetstagaren som stöd vid diskussion om ensamhet

  • Att uppleva ensamhet i arbetet är vanligt, men det är ofta svårt att tala om. Att dela med sig av det kan lätta känslan och förbättra trivseln på jobbet. Här följer exempel på hur du kan ta upp ämnet och hitta stöd:

Att inleda samtalet:

  • "Jag skulle vilja prata med dig om min situation."
  • "Skulle det passa att vi pratar lite om hur jag känner mig här på jobbet?"
  • "Jag har en liten sak som rör vår arbetsgemenskap som har tyngt mig lite."

Att berätta om och förtydliga sina upplevelser:

  • "Jag vet inte riktigt hur jag skulle kunna komma med i gänget."
  • "Jobbigt läge. Jag gillar jobbet, men det går inte riktigt bra när jag funderar på vad andra förväntar sig av mig."
  • "Jag känner mig ofta utanför och vet inte alltid vad jag ska göra eller säga."

Att ta emot stöd och själv bli aktiv:

  • "Har du några tankar om vad man skulle kunna göra åt situationen?"
  • "Jag skulle vilja få klarhet i situationen så att jag slipper stressa så mycket."
  • "Jag har funderat på några saker som rör arbetsgemenskapen."

Att visa uppskattning för samtalet och stödet:

  • "Tack för att vi pratade."
  • "Tack för att du lyssnade."
  • "Det känns lättare nu."

Läs mer

Det här materialet är en del av de delaktighetsfrämjande verktygen för en omsorgsfull arbetsgemenskap. Ta del av fler verktyg som stärker gemenskapen här:

Du kanske också är intresserad av:

När och var kan man få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

  • företagshälsovården
  • välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsovårdscentral)

Hur Psykporten.fi kan hjälpa

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.