Social hälsa i modellen för tidigt stöd

När den sociala hälsan inkluderas i organisationens modell för tidigt stöd, stöder det socialt välbefinnande, förebygger ensamhet och stärker gemenskapen på arbetsplatsen.

Process för modellen för tidigt stöd gällande social hälsa

Modellen för tidigt stöd gällande social hälsa innehåller:

• Intresse för social hälsa.
• Överenskommelse om tid för samtal om tidigt stöd.
• Gemensamt sökande efter lösningar.
• Erbjudande av socialt stöd.
• Främjande av kontakt med företagshälsovården.

Intresse för social hälsa

Chefen för samtal om tidigt stöd enskilt med medarbetaren.

Utgångspunkten för samtalet är en förståelse för hur viktig medarbetarens helhetsmässiga välbefinnande är som medlem i arbetsgemenskapen. Även företagshälsovården kan ta upp ämnet.

Öppen kommunikation och intresse för medarbetarens erfarenheter hjälper att identifiera eventuella bekymmer i tid.

I samtalet kan följande frågor ställas:

• ”Hur upplever du dina sociala relationer med kollegorna?”
• ”Vem kan du vända dig till när du behöver hjälp?”
• ”Känner du dig sedd/hörd på arbetsplatsen?”
• ”Känner du att ditt arbete uppskattas?”
• ”Upplever du ensamhet på arbetsplatsen?”

Om medarbetaren svarar att hen upplever ensamhet, kan du fortsätta med följande frågor:

• ”Hur påverkar arbetsrelaterad ensamhet ditt välbefinnande och din ork?”
• ”Vad tror du att din upplevelse av ensamhet på arbetsplatsen beror på?”
• ”Kan jag som chef/företagshälsovården underlätta din upplevelse av ensamhet?”
• ”Vad skulle hjälpa dig på jobbet eller i arbetsgemenskapen att minska din känsla av ensamhet?”

Du kan också kartlägga medarbetarens sociala nätverk på arbetsplatsen samt tillfredsställelse med sociala relationer och deras funktion. Du kan fråga till exempel:

• ”Önskar du fler sociala kontakter i ditt arbete?”
• ”Hur nära upplever du relationerna på arbetsplatsen?”
• ”Har du någon att vända dig till när du behöver hjälp, eller vänder sig någon till dig?”

Observera att medarbetaren kan uppleva emotionell ensamhet på arbetsplatsen även om hen har flera sociala kontakter i arbetsvardagen.

Överenskommelse om tid för samtal om tidigt stöd

Samtalet om tidigt stöd bör bokas direkt när medarbetarens sociala välbefinnande eller arbetsförmåga väcker oro. Situationen kan undersökas bredare: är utmaningarna kopplade till arbetsförhållanden, arbetsuppgifter, kompetens, motivation, hälsa eller relationer på arbetsplatsen (inklusive när-, distans- och hybridarbete)?

Exempel på frågor som stöd för samtalet:

• ”Hur mår du? Hur orkar du?”
• ”Hur upplever du de sociala relationerna på arbetsplatsen?”
• ”Känner du dig som en del av arbetsgemenskapen/teamet?”
• ”Vilket stöd skulle du önska från chefen/teamet i din situation?”

Gemensamt sökande efter lösningar

Målet med samtalet om tidigt stöd är, förutom att lyssna, att tillsammans hitta konkreta lösningar som passar medarbetaren för att upprätthålla arbetsförmågan. Chefen stöder samtidigt social hälsa. Hen kan överväga lösningar ur arbetsplatsens och teamets perspektiv om medarbetarens nedsatta arbetsförmåga beror på dessa.

Exempel på lösningar för att minska arbetsrelaterad ensamhet:

• Ökad kontakt med medarbetaren på individ- och/eller teamnivå.
• Möjliggöra teamarbete även i uppgifter som traditionellt utförts självständigt.
• Öka närarbete.
• Skapa möjligheter för informella träffar och aktiviteter mellan medarbetare.
• Integrera sociala inslag i arbetsvardagen genom att schemalägga gemensamma pauser eller veckovisa kaffepauser i kalendrarna, så att alla har lika möjlighet att delta.
• Samtal med företagshälsovården eller hänvisning till annan hjälp.
• Åtgärda eventuell social exkludering eller mobbning när det förekommer på arbetsplatsen.
• Synliggöra arbetsplatsens gemensamma sociala rutiner för hela arbetsgemenskapen och inkludera dem i introduktionsmaterial, till exempel genom övningen Hustavla.

Erbjudande av socialt stöd

Det är bra att boka ett uppföljningsmöte direkt efter samtalet. Det visar genuint intresse och skapar en känsla av psykologisk trygghet för medarbetaren. Chefens konsekventa agerande är viktigt, det skapar positiv interaktion med och mellan medarbetarna.

Att beakta i uppföljningssamtalet:

• Bedöm tillsammans den aktuella situationen.
• Fundera på hur de överenskomna åtgärderna har påverkat och vad mer som kan prövas.
• Utnyttja företagshälsovårdens stöd.

Det kan vara svårt för chefen att prata om medarbetarens känslor och problemsituationer. Därför är det viktigt att hen är medveten om sina egna gränser och vid behov söker stöd, till exempel genom handledning.

Främjande av kontakt med företagshälsovården

Företagshälsovårdens expertis kan användas när det i samtalet om tidigt stöd konstateras att frågor som rör medarbetarens sociala hälsa direkt påverkar arbetet eller arbetsförmågan. Medarbetaren har rätt att söka hjälp och chefen har skyldighet att hänvisa medarbetaren till företagshälsovården för bedömning och främjande av arbetsförmågan.

Mot ett socialt hållbart arbetsliv

Det är viktigt att regelbundet under året diskutera social belastning, ork och återhämtning. Syftet med tidigt stöd är inte att ta upp frågor endast i särskilda situationer.

På arbetsplatsen ska alla ha möjlighet att bli hörda och sedda. Då kan allt, även social hälsa, diskuteras öppet och naturligt.

Chefen kan tala om frågor som rör social hälsa på en allmän nivå, till exempel vid gemensamma kaffepauser.

Läs mer

Det här materialet är en del av de delaktighetsfrämjande verktygen för en omsorgsfull arbetsgemenskap. Ta del av fler verktyg som stärker gemenskapen här:

Du kanske också är intresserad av: