Vad kan företagshälsovården göra åt arbetsrelaterad ensamhet?
Sammanfattning
- Arbetsrelaterad ensamhet är en långvarig känsla av utanförskap på arbetsplatsen.
- Arbetsplatsens strukturer och individuella faktorer påverkar arbetsrelaterad ensamhet.
- Arbetsrelaterad ensamhet försämrar hälsa och ork.
- På arbetsplatsen kan var och en minska upplevelsen av ensamhet med små handlingar.
På den här sidan hittar du tips för att lindra arbetsrelaterad ensamhet.
Arbetsrelaterad ensamhet kan drabba vem som helst, oavsett position. Den kan förekomma även i arbetsmiljöer där det finns många människor och möten.
- Social ensamhet innebär att det inte finns tillräckligt med sociala kontakter och fungerande nätverk i arbetet och på arbetsplatsen.
- Emotionell ensamhet innebär att det saknas tillräcklig öppenhet och tillit i samspelet mellan människor på arbetsplatsen.
Arbetsrelaterad ensamhet försämrar arbetsvälbefinnandet och påverkar negativt arbetsförmågan och gemenskapen. Långvarig arbetsrelaterad ensamhet kan leda till sjukdom och till och med byte av arbetsplats.
I följande video (2:28) berättar Pauliina vad arbetsrelaterad ensamhet är.
Varför uppstår arbetsrelaterad ensamhet?
Arbetsrelaterad ensamhet kan bero på brister i arbetet och dess organisering samt på en individualistisk och krävande arbetskultur på arbetsplatsen.
Orsaker till arbetsrelaterad ensamhet är arbetets karaktär, distans-/hybridarbete, bristande organisering och ledning, sociala relationer på arbetsplatsen och interna faktorer på arbetsplatsen.
Faktorer i arbetet och arbetsgemenskapen som ökar risken för arbetsrelaterad ensamhet är:
- psykosocial belastning i arbetet
- mängden distansarbete
- otydlig kommunikationspraxis
- dåligt stöd från chefen
- bristfällig introduktion
- otillräcklig respons.
Faktorer hos individen som ökar risken för arbetsrelaterad ensamhet är:
- en yrkesidentitet som är ny eller under förändring
- inställning till arbetet och andra medlemmar i arbetsgemenskapen
- sociala färdigheter
- negativa livshändelser
- personlighetsdrag
- tillhörighet till en minoritet
Arbetsrelaterad ensamhet ökar också vid:
- brist på nödvändiga arbetsutrymmen och arbetsredskap
- krav på arbetsmängd, det vill säga tidspress
- osäkerhet om arbetets fortsättning
- chefens ensamhet i ledarskapet.
Arbetsrelaterad ensamhet förekommer i arbetsgemenskaper där det finns social uteslutning, det vill säga ostracism.
Arbetsrelaterad ensamhet utmattar
Arbetsrelaterad ensamhet påverkar både arbetets utförande och den sociala interaktionen. Det är en betydande risk för välbefinnande och produktivitet, både för individen och hela arbetsplatsen.
I en kultur där man ska klara sig ensam är det svårare att be om och ta emot hjälp, även inom företagshälsovården.
Långvarig ensamhet och kämpande leder till allvarliga hälsoproblem.
Att uppleva arbetsrelaterad ensamhet försvårar arbetet. Det
- ökar stressen
- höjer risken för arbetsrelaterad utmattning
- främjar cynism mot arbetet och arbetsplatsen
- försämrar den yrkesmässiga självkänslan
- försvårar återhämtning under och efter arbetsdagen
- gör det svårare att kombinera arbete och övrigt liv
- ökar frånvaron.
Arbetsrelaterad ensamhet hänger ihop med utmaningar kring ork och hälsoproblem. Det
- minskar arbetsmotivationen och orken
- påverkar humöret, som kan bli låg- eller högaktivt
- orsakar brist på initiativ i sociala relationer
- påverkar sömnen
- försämrar koncentrationen i arbetet
- orsakar olika fysiska besvär, som återkommande sjukdomar och smärttillstånd.
Att satsa på social hälsa skyddar mot arbetsrelaterad ensamhet
Att värna om den sociala hälsan är lika viktigt som att ta hänsyn till den fysiska och psykiska hälsan.
Arbetsplatsens och chefens uppgift är att hjälpa till med arbetet. En god relation till chefen och arbetskamraterna stöder välbefinnandet i arbetet.
Företagshälsovården kan stötta den anställdes sociala hälsa genom att uppmärksamma individuella styrkor som skyddar mot arbetsrelaterad ensamhet samt genom att identifiera och diskutera riskfaktorer och sätt att påverka dem:
- stöd i praktiskt arbete och problemsituationer
- positiv inställning
- aktivt arbete för att främja tillhörighet i arbetsgemenskapen.
Gemenskap skyddar mot arbetsrelaterad ensamhet, och den stärks av
- socialt stöd från arbetskamrater
- öppen kommunikation och dialog på arbetsplatsen
- lösningsinriktad kommunikation och dialog på arbetsplatsen.
Identifiera faktorer som skyddar mot ensamhet
Arbetstagaren skyddas mot ensamhet av egna resurser och förmågan att utveckla dem, till exempel
- färdigheter i självledarskap
- förmåga att självständigt driva arbetsuppgifter
- utveckling av den egna kompetensen och en positiv inställning till lärande
- arbetskamratfärdigheter, tillräcklig flexibilitet och nödvändig bestämdhet
- förmåga att tillhöra och delta i arbetsgemenskapen.
Arbetsrelaterad ensamhet kan påverkas inom företagshälsovården genom att identifiera individuella resurser och styrkor samt hjälpa den anställde att förstå vilka behov som är kopplade till ensamheten.
I bästa fall finns det stöd att få i arbetsgemenskapen, när den anställde först själv identifierar vad hen behöver och kan be om det.
Tips för yrkespersonal inom företagshälsovården
Så här minskar du arbetsrelaterad ensamhet i företagshälsovården
- Identifiering och samtal: Ensamhet är lätt att förbise. Att stanna upp inom företagshälsovården och ta upp ämnet visar för arbetstagaren att social hälsa är viktig. Själva samtalet minskar arbetsrelaterad ensamhet och hjälper till att upptäcka situationer i tid.
- Behovet av att bli hörd: Ett öppet och empatiskt samtal samt ett lyssnande som speglar arbetstagarens erfarenheter skapar förtroende och uppmuntrar hen att överväga handlingsalternativ i en situation som känns svår.
- Färdigheter som kollega: Att fråga om kollegor och arbetsgemenskapen hjälper arbetstagaren att upptäcka sina egna styrkor och reflektera över vad som fungerar bra på arbetsplatsen och vad hen kan förlita sig på framöver.
- Tillhörighet i arbetsgemenskapen: Företagshälsovården stöder tillhörighet genom att tillsammans söka lösningar som främjar social hälsa. Social hälsa innefattar färdigheter som varje arbetstagare kan utveckla för att må bättre i arbetsgemenskapen. Inom företagshälsovården kan du stärka social hälsa genom att tala om dess betydelse och diskutera ämnet öppet.
1. Rama in samtalet empatiskt
Berätta att frågorna om ensamhet handlar om arbetsplatsens sociala relationer och gemenskap, inte om individens egenskaper.
”Ensamhet i arbetsgemenskapen är ett vanligt men ofta osynligt fenomen. Vi ställer dessa frågor för att bättre förstå vad du behöver för att må bra.”
2. Diskutera öppet, lyssna utan antaganden
Om svaren visar tecken på ensamhet:
- Fråga förtydligande men varsamt: ”Finns det situationer där du känner dig utanför?”
- Ta reda på om det handlar om en ständig upplevelse eller specifika situationer eller strukturer.
- Kartlägg arbets- och fritidsbelastning samt möjligheter till återhämtning och stöd.
3. Stöd individen och rikta mot gemenskapen
Individens välbefinnande förbättras ofta redan genom att upplevelsen blir uttalad och bemött. Vid behov kan du:
- hänvisa till samtal om ämnet och lösningar med närmaste chef
- föreslå olika alternativ (t.ex. organisering av teamarbete, arbetsplatscoachning, gruppbaserat stöd)
- hänvisa till psykosocialt stöd om ensamheten är kopplad till andra psykiska belastningsfaktorer.
Läs mer
På sidan hittar du samlade material som har utvecklats tillsammans med unga som är på väg in i arbetslivet eller redan där, samt yrkespersoner som arbetar med ensamhet.
Du kanske också är intresserad av
När och var kan man få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- företagshälsovården
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsovårdscentral)
Hur Psykporten.fi kan hjälpa
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
