Skip to main content

Stötta en deprimerad elev

Hos en deprimerad person försvagas viljan att leva och förmåga att gå i skolan riskeras. Ofta kan man lägga märke till en depression genom yttre omständigheter, men depressiva symtom syns inte alltid utåt. Eleven kanske inte upplever sig själv som deprimerad.

Centrala saker

  • Eleven berättar inte nödvändigtvis att hen är nedstämd.  
  • Eleven kan ha svårt att märka att hen behöver hjälp.  
  • Man kanske inte nödvändigtvis bör använda ordet depression. Det kan vara bättre att beskriva hur eleven verkar agera eller bete sig. 
  • En deprimerad elev fastnar lätt vid det som är dåligt. 
  • Eleven kan antingen ha mycket krav på sig själv eller lätt ge upp till exempel när hen ska göra uppgifter eller på gymnastiklektionerna. 
  • Ofta söker man bara vård först när nedstämdheten och depressionen har pågått under lång tid.  

Hur stöttar man en deprimerad person att studera och lära sig saker? 

Ett välmående psyke gör det möjligt att lära sig saker. En depression kan hindra eller göra att det går långsammare för minnet att arbeta och bearbeta information. 

Man bör justera målen för inlärningen så att de är möjliga att uppnå. Att sätta upp delmål och belöna försök skapar möjlighet att lära sig saker. 

Man ska skapa en öppen och trygg kontakt med eleverna redan innan problemen har blivit stora. Lärarens egna emotionella och sociala färdigheter gör det lättare att hitta och fortsätta med en trygg kontakt. 

Skyddande faktorer är en positiv skolmiljö och gemenskapen i omgivningen. Att eleven har positiva kompisrelationer och andra goda sociala relationer främjar också välbefinnandet. 

Hur märks depression bland elever i olika åldrar? 

Det är inte så att en deprimerad person vill lämna saker ogjorda eller undvika att lära sig saker. Det är bara så att hen i den stunden inte kan agera på något annat sätt, även om hen skulle försöka samt få hjälp. Därför är det viktigt att tillsammans med eleven och hens närstående reflektera kring hur man stöttar eleven i att klara av det.  

Det kan också vara så att man inte ser någon förändring utåt i den deprimerade personens handlingar. Den deprimerade personen kan agera i skolan som tidigare, men lätt bli trött efter en skoldag. Ett deprimerat barn eller en deprimerad ungdom kan också vara glad emellanåt eller kapabel att glädjas av vissa saker.  

När depressionen stör inlärningen syns det oftast utåt i hur hen förhåller sig till prestationer och hur hen agerar i socialt samspel. 

  • Barnet eller ungdomen kan ställa högre krav på sig själv exempelvis inför uppgifter eller på gymnastiklektionen. Å andra sidan kan det också vara så att hen ger upp lättare.  
  • Det kan ske förändringar i sociala relationer som inte verkar bekymra hen. Att hamna utanför eller vara med i konflikter verkar inte aktivera hen att be om hjälp.  
  • Eleven kan vara tystare, mer tillbakadragen och märkas mindre i klassen.  

Det kan också vara så att det inte syns något utåt, och att ungdomen verkar vara precis som andra jämnåriga. 

Vad kan läraren göra?  

I skolan är det viktigt att läraren och andra vuxna i skolan är tillgängliga och redo att samtala.  

Läraren ska fokusera på den ungas förändrade beteende, tillstånd eller agerande.  

Det är inte lärarens uppgift att vårda ungdomen eller erbjuda terapi. Lärarens uppgift kan vara att skapa en tro på att eleven har nytta av att upprätthålla sin skolgång och att göra skoluppgifter både nu och i framtiden.  

Betydelsen av empati i interaktionen 

Eleven är inte deprimerad eller mår dåligt med flit. Man ska inte bara uppmana eleven att rycka upp sig eller skärpa sig. Man ska ta hur eleven mår och känner på allvar. Man ska berätta för eleven att man hör hen.  

Elevens initiala reaktion kan vara annorlunda än vad den vuxna har förväntat sig. Därför är det viktigt att den vuxna är lugn och närvarande. Den vuxna signalerar att hen finns tillgänglig en annan dag också.  

Saker att tänka på när man möter en deprimerad person 

När en elev är deprimerad och nedstämd fastnar hen lätt vid det som är dåligt. Eleven kan se och uppleva att saker omkring hen är svåra och jobbiga trots att det är precis som det var förut.  

Det är viktigt att anpassa mål och uppgifter så att det går att uppnå och göra klart dem. En deprimerad person behöver stöd för att kunna se resultaten av vad den har lärt sig. Att låtsas eller heja på för mycket hjälper inte en deprimerad elev.  

I skolan är det viktigt att fokusera på bland annat följande saker: 

  • Var intresserad av dina elever. Lägg märke till eleverna och hälsa på dem när de kommer till skolan eller lektionen. Fråga hur de mår, hur det går och hur det känns med skolan. Du kan fråga vad hen har gjort, om hen har varit någonstans och vad hen ska göra efter skolan. 
  • Var tålmodig även om eleven svarar fåordigt.   
  • Förutse skoldagen och berätta för eleven vad som förväntas av hen. Minimikravet är att eleven kommer till skolan. 
  • För en ungdom kan man berätta att läraren är intresserad av hur hen mår och om det sker några förändringar när det gäller det.  
  • Berätta att du finns i skolan i morgon också och att du tycker att det är trevligt att se eleven. Berätta att du hjälper hen och finns där för hen. Berätta för eleven att hen är välkommen till skolan även om hen inte mår bra. 
  • Sätt upp delmål för studierna och belöna försök.  
  • Säkerställ att eleven gör saker i sin skolvardag som gör hen glad eller får hen att må bra. 
  • Kom ihåg att även att lära sig små nya saker ger glädje. 

När återhämtar man sig från en depression? 

Det är vanligt att återhämtning och permanenta förändringar i hälsotillstånd är långsamma processer. Det kan ta ett eller flera år. Problemen med informationsbearbetning går i huvudsak om efter att man återhämtat sig från en depression, även om det kan ta tid.  

Övningar för att stötta en nedstämd och deprimerad elev i skolan 

Övningarna kan användas 

  • i förebyggande syfte i grupp 
  • som ett stöd för individen i till exempel elevvården. 

Genom att se till att vardagen fungerar kan det bli lättare att hitta nya perspektiv och lösningar. En fungerande vardag påverkar i sig dessutom ofta sinnesstämningen. 

Här nedan finns övningar från olika egenvårdsprogram.

Metoder för att förbättra vardagen

Andningen är alltid med
Fyrkantsandningen är en av de enklaste övningarna. Det är också bra att öva på magandning. 

Ökat välbefinnande
I gruppen kan man fundera på vad som får en att må bra eller känna att man lyckas. Gemensamma källor till välbefinnande förenar personer. Man kan också dela med sig av sina idéer. 

Observera omgivningen
Vissa övningar i egenvårdsprogrammet för ångest kan också användas i en grupp. Det är bra att fokusera på färdigheter som stärker ett önskat beteende. 

Övning i vänskapsfärdigheter
En deprimerad elev prioriterar sällan att upprätthålla sina vänskapsrelationer. Energin för att upprätthålla sina vänskapsrelationer kan sjunka. En konsekvens av frånvaro kan vara att bandet till gruppen försvagas, och då är det svårare att komma tillbaka. Därför hjälper det även en deprimerad person att medvetet öva på vänskapsfärdigheter. Övningarna kan tillämpas för att användas i hela klassen.

Orosbedömning 

Dessa bedömningar med låg tröskel är tänkta att användas som hjälpmedel i situationer där man är orolig för en elevs skolgång eller har behov av att kartlägga behovet av stöd.  

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Chillaa-appen för unga (på finska)

Chillaa-appen hjälper till vid ångest, nervositet och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.

  • alltid i fickan som stöd
  • ingen inloggning
  • avslappnings- och mindfulnessövningar
  • tips för svåra situationer
  • tips från andra ungdomar

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier för unga

Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social ångest är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av