Enkät om matvanor (BES)

Testet består av en uppsättning grupperade påståenden. För varje punkt väljer du det alternativ som bäst beskriver din nuvarande situation.

• Testet räknar ut poängen automatiskt, men du kan också se poängen för respektive svar i anslutning till svarsalternativen. 
• Antalet svarsalternativ och hur svaren poängsätts varierar beroende på frågan 
• Det totala antalet poäng är summan av poängen du fått i alla svar och varierar mellan 0 och 46.

Detta poängantal tyder på att dina matvanor är normala och att du inte har en betydande benägenhet för att hetsäta. Då är måltiderna oftast regelbundna och du äter bara när du är hungrig. Som regel blir ätandet inte okontrollerbart, det åtföljs inte av speciella skuldkänslor, och tankarna kretsar inte ständigt kring mat. 

Att tidvis äta för mycket är vanligt för nästan alla människor och är nödvändigtvis inte tecken på en ätstörning. Det är vanligt att man ibland äter mer än man tänkt sig. Detta händer särskilt när man har varit hungrig länge. På grund av detta ökar olika bantningskurer vanligtvis risken för hetsätning. Om hetsätandet ökar under en bantningskur är det bra att särskilt uppmärksamma ett tillräckligt energiintag och en regelbunden måltidsrytm. 

Egenvårdsprogram 

Men om du känner att det finns utrymme för en förbättring i matvanorna, och du vill hitta en mer balanserad inställning till mat, kan egenvårdsprogrammet Bli fri från hetsätning vara till hjälp. Programmet lär dig en mer regelbunden måltidsrytm samt en friare och hälsosammare inställning till din egen kropp och ätandet. 

Kartläggning av hur du mår 

Detta poängantal tyder på att du inte har någon betydande benägenhet för att hetsäta. Men om du känner att du har problem med ätandet är det möjligt att symtomen relaterar till något annat psykiskt problem. Till exempel depression kan ibland leda till ökad aptit. Om du känner dig nedstämd kan det vara bra att fylla i Depressionsenkäten (BDI-21).  

För personer med normal vikt eller undervikt som funderar över om inställningen till maten eller vikten är förvrängd, kan det vara bra att fylla i Screeningen för ätstörningar (SCOFF). 

Du hittar enkäten bland Psykportens symtomtest.

Detta poängantal tyder på att du har benägenhet för att hetsäta. Hetsätningen är till sin svårighetsgrad måttlig. 

När man hetsäter äter man stora mängder mat på kort tid. Känslan av att ha kontroll över ätandet försvinner, och det går inte att sluta äta. Det mesta av ätandet sker vanligtvis när man är ensam. 

När man hetsäter är syftet med att äta inte längre bara att ge näring åt kroppen, utan ätandet har fått annan betydelse Man kan äta till exempel för att försöka kontrollera negativa känslor. Efter att ha hetsätit upplever man vanligtvis till exempel skam, depression eller självförakt. Tankarna kan ständigt kretsa kring mat också utanför måltiderna. Hetsätandet har en negativ inverkan på både det fysiska och psykiska välbefinnandet. 

Att söka hjälp

På grund av skuld- och skamkänslorna i samband med hetsätning kan det kännas svårt att söka hjälp. I en sådan situation är det viktigt att hitta en mer balanserad inställning till mat. Istället för att börja banta är det ytterst viktigt att försöka äta regelbundet, hälsosamt och tillräckligt. Här kan till exempel egenvårdsprogrammet Bli fri från hetsätning vara till hjälp. I programmet lär du dig förutom att äta regelbundet att förhålla dig friare till din egen kropp och ätandet. Dessutom går programmet på djupet med tankarna och känslorna bakom hetsätningen. 

Andra problem 

För personer med normal vikt eller undervikt är det också bra att fylla i Screeningen för ätstörningar (SCOFF). Du hittar enkäten bland Psykportens symtomtest.

Detta poängantal tyder på att du har benägenhet för att hetsäta. Nivån på hetsätningen är svår. 

Tillståndet som den här poängsumman indikerar kan höra ihop med en ätstörning som kallas hetsätningsstörning. Den egentliga diagnosen grundar sig på en läkarundersökning, och utifrån denna enkät kan inga långtgående slutsatser dras.  

När man hetsäter äter man stora mängder mat på kort tid. Känslan av att ha kontroll över ätandet försvinner, och det går inte att sluta äta. Det mesta av ätandet sker vanligtvis när man är ensam. 

När man hetsäter är syftet med att äta inte längre bara att ge näring åt kroppen, utan ätandet har fått annan betydelse Man kan äta till exempel för att försöka kontrollera negativa känslor. Efter att ha hetsätit upplever man vanligtvis till exempel skam, depression eller självförakt. Vid svår hetsätning har problemen med ätande en betydande inverkan på både det fysiska och psykiska välbefinnandet och hela livet kretsar kring mat. 

Att söka hjälp

På grund av skuld- och skamkänslorna i samband med hetsätning kan det kännas svårt att söka hjälp. Detta poängantal tyder på att det är av största vikt att du hittar en hälsosammare inställning till mat. Om du inte ännu har en vårdkontakt bör du ta kontakt med en yrkesperson inom hälso- och sjukvården. Mer information om att söka vård får du i delen Mentalvårdstjänster.  

Detta poängantal tyder på att det är troligt att du har nytta av ett eget arbete att ändra på dina matvanor. Istället för att börja banta är det ytterst viktigt att försöka äta regelbundet, hälsosamt och tillräckligt. Till exempel egenvårdsprogrammet Bli fri från hetsätning kan vara till hjälp. I programmet lär du dig förutom att äta regelbundet att förhålla dig friare till din egen kropp och ätandet. Dessutom går programmet på djupet med tankarna och känslorna bakom hetsätningen. 

Andra problem 

När vikten är normal eller lägre än normalt kan symtomen vara förknippade med någon annan ätstörning. I det här fallet är det värt att fylla i Screeningen för ätstörningar (SCOFF). Du hittar enkäten bland Psykportens symtomtest.