Låg självkänsla och upplevelser om sig själv
Vid något skede är de flesta av oss mer eller mindre vilsna. Även en låg självkänsla plågar många. På den här sidan hittar du information och råd om hur du hanterar dessa utmaningar.
Vad betyder identitet?
Identiteten är uppfattningen om sig själv. Den bildas och förändras under livet.
Identiteten omfattar bland annat uppfattningen
- om dina egenskaper
- om saker som är viktiga för dig
- om dig själv som en del av en gemenskap och i förhållande till andra.
Vad betyder självkänsla?
Med självkänsla avses en helhetsuppfattning om ens eget värde och duglighet.
Självkänslan är mer ett kontinuum än en uppfattning om att du antingen är helt dålig eller helt bra.
Låg självkänsla
Med låg självkänsla avses vanligtvis att synen på sig själv till stor del är negativ. En person kan exempelvis betrakta sig själv som
- dålig
- otillräcklig
- oduglig.
Många lider av en negativ självbild eller låg självkänsla någon gång i livet.
God självkänsla
En god självkänsla är i sin tur vanligtvis förknippad med bland annat:
- en upplevelse om att man är värdefull
- realistiska uppfattningar om en själv
- man litar på ens förmåga att göra saker som är viktiga för en själv.
Upplevelserna av sig själv varierar
Upplevelsen av ens egen självkänsla varierar ofta beroende på olika situationer och livsskeden. Få människor upplever sig själva totalt och ständigt positivt.
På samma sätt förändras uppfattningen om en själv. Det är naturligt att uppfattningarna om exempelvis ens egna mål och saker som är viktiga för en själv varierar under livets gång.
Vad kan du göra åt låg självkänsla?
Om du upplever att ditt liv begränsas av låg självkänsla är det bra att
- identifiera de saker som är viktiga för dig och ta konkreta steg mot dem
- öva på att ta lättare på kritik och ensidiga åsikter om dig själv
- öva på att behandla dig själv med medkänsla.
Detta är ofta givande i sig. Samtidigt får man vanligtvis mer positiva tankar om sig själv.
Vad händer om jag inte tror på mig själv?
När du känner igen en svår tanke kan du ta avstånd från den genom att namnge den för dig själv med hjälp av orden: "Just nu tänker jag att ..."
Fråga sedan dig själv:
- Är denna tanke hela sanningen?
- Hjälper det mig att tro på den här tanken?
- Kan situationen ses från andra synvinklar?
Hur hittar du din egen grej?
Du behöver ofta gå en slingrig väg för att hitta din egen grej. Ibland går du vilse och måste ändra riktning.
Det är ofta nyttigt att först summera för dig själv vilken typ av saker du anser vara viktiga. Egenvårdsprogrammet för självkänsla och identitetsfrågor hjälper även här.
Övning
Aktiviteter och principer som är viktiga för dig själv kan kallas värderingar.
När du funderar på dina värderingar kan du reflektera över frågorna nedan. Skriv dina svar, t.ex. i telefonen eller på ett papper.
- Vad intresserar och inspirerar dig?
- Försök minnas ett mycket bra eller dåligt minne. Vad säger detta minne om sakerna som är viktiga för dig?
- Vad skulle vara den perfekta vardagen eller helgen för dig?
- Hurdana drömmar har du eller har du tidigare haft?
- Vilka är dina styrkor? Och vilka är dina utmaningar?
- Vilka egenskaper och handlingar uppskattar du hos andra?
- Vem tycker du om att umgås med?
- Vem beundrar du och varför?
Hur ska jag leva enligt mina egna värderingar?
Du kan bara hitta din egen riktning genom att experimentera. Sätt upp små mål och testa olika sätt att genomföra dina värderingar.
Övning
Målet är här att du uppfattar hurdana styrkor och utmaningar som finns i ditt liv. Med hjälp av övningarna lär du dig att urskilja vad du kan påverka och vad du inte kan påverka.
Fundera på frågorna nedan och skriv ner dina svar till exempel i en telefon eller på ett papper.
Obs. Försök att låta bli att jämföra dig med andra. Bli inte heller avskräckt om du inte genast kan svara på alla frågor. Många saker löser sig så småningom genom att testa och öva.
Hurdana saker kan du eller vet du? Hurdana saker tycker du att du är bra på?
Du kan också fundera på vad du önskar att du kunde eller vad du skulle vilja veta mer om.
Exempel: Jag kan ta ganska bra bilder. Jag kan en del om elektronisk musik. Jag är bra på modersmål.
Vad gillar du hos dig själv? Vad tror du att andra tycker om hos dig?
Du kan också fundera på vad du önskar att du kunde eller vad du skulle vilja veta mer om.
Exempel: Jag är vänlig. Jag hjälper alltid kompisarna.
Vilka är utmaningarna och hindren i ditt liv?
Exempel: Jag kommer inte överens med alla i skolan. Jag skulle vilja ha en hobby, men jag vet inte vilken. Jag har gillat korgboll, men jag är ganska kort.
Hurdana saker måste du acceptera?
Exempel: Alla människor gillar inte alla. Jag kan inte ändra min längd, vilket kan göra vissa saker svårare för mig. Mina föräldrar har inte råd att stödja mig i alla hobbyer.
Hurdana saker kan du påverka?
Exempel: Jag kan fokusera på de mänskliga relationer som är viktiga för mig och tillsammans med skolkuratorn exempelvis fundera på hur jag ska agera i svåra sociala situationer. Jag kan gå igenom olika hobbyalternativ med mina föräldrar och prova några av dem.
Fundera slutligen ännu på
Vilket litet steg skulle du kunna ta redan idag mot ett liv som ser ut som du?
Hur kan Psykporten hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapi
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
