Clone of Clone of Stötta en studerande under praktikperioden

Förberedelse för praktikperioden främjar det psykiska välbefinnandet

På läroanstalten är det viktigt att prata om arbetslivet på ett inspirerande och positivt sätt. Det är en bra idé att diskutera med den studerande vilka förväntningar arbetslivet har på hen och att höra om den studerandes egna förväntningar på arbetslivet. Det hjälper den studerande att bygga en hållbar och realistisk grund för en framtida karriär.

Studerande behöver stöd, både från läroanstalten och från arbetslivet, för att få rätt bild av arbetslivet. Arbetspraktik är en viktig del av yrkesstudierna.

Studiernas roll är att

• hjälpa studerande att se praktiken som en möjlighet att lära och utvecklas
• ge dem en realistisk bild av arbetslivets förväntningar och utmaningar
• hjälpa dem att lära sig arbetslivets spelregler
• öva problemlösningsförmåga, interaktioner och lagarbete
• lära eleverna att identifiera sina styrkor och utveckla dem mot arbetslivet. Förutom styrkor ska eleverna också lära sig att identifiera områden med utvecklingspotential hos sig själva
• prata om sätt att orka i arbetet och ett hållbart arbetsliv
• hjälpa dem att tänka på hur man balanserar vardagen - vad hjälper till att återhämta sig från arbetsdagen?
• att vägleda studerande i att ge och ta emot feedback.

När studerande genom studierna har fått tillräckliga färdigheter i arbetslivskompetens kan hen med trygghet och öppenhet fortsätta att utveckla dessa färdigheter under praktikperioderna.

Praktikperioderna stärker arbetslivsfärdigheterna

Under praktikperioderna växer studerande professionellt. Det kräver misstag och framgångar, att man hanterar sina egna känslor och tolererar osäkerhet, vilket är en del av inlärningsprocessen. En säker atmosfär på arbetsplatsen stöder den här professionella tillväxten.

Praktikperioder ger studerande arbetslivserfarenhet som hjälper dem i deras framtida jobbsökning. Genom praktik får den studerande möjlighet att delta i arbetsuppgifter som hjälper hen att tillämpa den teoretiska kunskap som hen fått under studierna. Den studerande kan fördjupa sin yrkeskompetens och stärka sitt självförtroende. Arbetet är en viktig del av vårt allmänna välbefinnande - det ger mening, glädje, gemenskap och försörjning.

Praktikperioder gör det möjligt för studerande att lära sig och utveckla viktiga arbetsplatsfärdigheter, till exempel

• yrkesmässigt självförtroende
• problemlösningsförmåga
• förmåga att arbeta i team
• interaktionsfärdigheter och social kompetens
• kommunikationsförmåga
• hantera tidsscheman
• färdigheter i kundbetjäning

På arbetsplatserna får man ofta nya kunskaper och färdigheter som inte nödvändigtvis tas upp i skolan. Arbetsplatspraktik är ett sätt att skapa nätverk med andra yrkesverksamma inom området. Det kan öppna upp möjligheter för framtida anställning och framtida jobb.

Praktikplatser ger studenterna en uppfattning om hur arbetslivet verkligen är. Den studerande kommer att lära sig om krav, förväntningar och potentiella utmaningar för jobbet inom hens område. Den informationen kommer hjälpa hen att göra karriärval i framtiden.

Vad hjälper till att göra praktiken smidig?

Genom att stödja studerande kan man påverka hur praktikperioden fortlöper. Den studerande bör ha en eller flera utsedda handledare, som ger stöd och vägledning i lärandet. En av handledarens viktigaste uppgifter är att introducera den studerande i arbetsuppgifterna och i arbetsplatsens rutiner.

Det är också viktigt att se till att man på praktikplatsen inte tar den studerandes arbetslivskompetens för given. Sådant som för erfarna arbetstagare kan verka självklart, till exempel pauser och arbetstider, bör gås igenom noggrant. Under praktikperioderna ska den studerande få tillräckligt med tid och stöd för att kunna utvecklas och stärka sina arbetslivsfärdigheter.

En öppen kommunikation på arbetsplatsen skapar förtroende och stödjer den studerandes studier. Öppenhet innebär att man uppmuntrar till frågor och till att dela med sig av egna tankar. Det är viktigt att ge den studerande närvarande handledning som erbjuder stöd och utrymme att reflektera över sitt lärande.

Öppen kommunikation, ökad självkännedom och upplevelser av att lyckas stärker det mentala välbefinnandet under praktikperioderna. Även en positiv atmosfär på arbetsplatsen och förmågan att ge konstruktiv feedback på den studerandes utveckling är viktiga för studiernas framsteg.

På arbetsplatsen bör man också uppmärksamma god och rättvis ledning, som framför allt visar sig i en tydlig och förståelig ledarskapskultur. Då känner den studerande som kommer på praktik att hen är en värdefull del av arbetsgemenskapen. Gott ledarskap innebär att alla behandlas jämlikt och rättvist, något som har stor betydelse för den studerandes motivation och inlärning.

Finns det utmaningar under praktiken?

Det är viktigt att komma ihåg att det är normalt att möta utmaningar under praktiken. På grund av dem kan studerande lära sig och utvecklas professionellt.

Om praktikperioden känns svår eller om det uppstår problem är det viktigt att

• tala öppet om utmaningarna
• upprätthålla en uppmuntrande atmosfär
• erbjuda eller be om hjälp
• påminna om att utmaningar är en naturlig del av lärandeprocessen
• se över och vid behov anpassa målen för praktikperioden
• uppmuntra studenten att söka kamratstöd hos andra studerande
• vid behov involvera den lärare som ansvarar för praktikperioden i samtalen.

Miten keskittymisvaikeudet näkyvät opiskeluissa?

Keskittymisvaikeudet voivat hankaloittaa opiskelua monin tavoin, kuten tehtävien aloittamista, huomion ylläpitämistä ja oppimisen sujuvuutta. Ne saattavat vaikuttaa myös opiskelumotivaatioon ja itsetuntoon.

Keskittymisvaikeuksien vaikutus opiskeluun:

• Oman toiminnan ohjaus eli kyky suunnitella, toteuttaa ja ylläpitää tavoitteellista toimintaa, saattaa olla hankalaa. Tämä ilmenee esimerkiksi haasteena noudattaa sovittuja aikatauluja, unohteluina, tavaroiden katoamisina sekä liian monen asian tekemisenä samaan aikaan. Tämä voi johtaa tehottomuuteen opiskelussa.
• Opiskelun suunnittelu, tehtävien aloittaminen ja loppuun saattaminen voivat olla haastavia, mikä ilmenee tekemättömien tehtävien kasaantumisena, aloittamisen lykkäämisenä, tehtävien välttelynä ja osaamista heikompana suoriutumisena.
• Oppiminen voi jäädä pinnalliseksi, jos keskittyminen on lyhytkestoista ja häiriintyyhelposti. Pitkäjänteinen paneutuminen yhteen tehtävään on haastavaa, ja huomion jakautuminen useisiin asioihin kuormittaa työmuistia, joka on keskeinen tiedon käsittelyssä. Lisäksi irrallinen tieto on vaikeampi ymmärtää ja palauttaa mieleen myöhemmin.
• Opiskelumotivaatio saattaa heikentyä, jos tehtäviin keskittyminen tuntuu raskaalta tai turhauttavalta. Tämä laskee opiskelijan kyvykkyyden kokemusta ja vaikeuttaa sisäisen motivaation vahvistumista. Henkilöt, joilla on keskittymisvaikeuksia saavat usein myös suhteessa enemmän negatiivista palautetta.
• Opintojen kokonaisuuden hahmottaminen ja selkeät tavoitteet saattavat hämärtyä tai puuttua kokonaan, jos keskittyminen on katkonaista ja opinnot edistyvät hitaasti ja epäjärjestelmällisesti.
• Levottomuuden ja ahdistuneisuuden tunne saattaa lisääntyä, kun tehtävät tuntuvat ylivoimaisilta tai hallitsemattomilta. Levottomuus ja ahdistuneisuus häiritsevät tarkkaavaisuuden ylläpitämistä, mikä vaikeuttaa tehtäviin keskittymistä entisestään. Keskittymisvaikeudet, levottomuus ja ahdistus voivat näin muodostaa haastavan kierteen.
• Ryhmässä toimiminen saattaa olla vaikeaa ja kuormittavaa, sillä sosiaalinen oppimistilanne vaatii oman toiminnan ohjauksen lisäksi muiden tarpeiden ja toiveiden huomioimista, keskusteluihin keskittymistä sekä impulssikontrollia.

Miten keskittymisvaikeudet näkyvät työssäoppimisjaksolla?

Työssäoppimisjaksolla opiskelijan tulee omaksua uutta tietoa, toimintatapoja ja taitoja, mikä kuormittaa työmuistia ja haastaa keskittymiskykyä. Opiskelijan mahdollinen epävarmuus, puutteellinen perehdytys sekä hälyinen työympäristö vaikeuttavat keskittymistä entisestään.

Keskittymisvaikeudet voivat näkyä työssäoppimisjaksolla monella eri tavalla:

• Työtehtävien suunnittelu, aloittaminen ja valmiiksi saaminen voivat vaikeutua etenkin työssäoppimisjakson alussa, kun ympärillä on paljon uusia ärsykkeitä.
• Ohjeiden noudattaminen, huolellinen työn jälki sekä tehtävästä toiseen siirtyminen saattavat aluksi vaatia työpaikkaohjaajan tukea, aikaa ja kärsivällisyyttä. Opiskelijan todellinen osaaminen tulee esiin, kun työn rutiinit selkeytyvät, ympäristö muuttuu tutummaksi ja keskittyminen helpottuu. Tällöin itseluottamus vahvistuu, ja opiskelija pystyy ottamaan vastuuta työtehtävistä aiempaa itsenäisemmin.
• Työprosessien ja kokonaisuuden hahmottaminen saattaa viedä aikaa. On mahdollista, että aluksi työvaiheiden järjestys unohtuu, tärkeät yksityiskohdat jäävät huomaamatta tai kokonaisuus tuntuu hallitsemattomalta. Tämä voi lisätä epävarmuutta ja turhautumista alan kiinnostavuudesta huolimatta.
• Ohjeiden muistaminen ja uusien taitojen yhdistäminen aiemmin opittuun voi muuttua vaikeaksi. Keskittymisen herpaantuminen voi vaikeuttaa ohjeiden muistamista ja uusien taitojen yhdistämistä aiemmin opittuun. Tämä voi hidastaa oppimista ja tehdä siitä pintapuolista sekä vaikeuttaa opiskelijan todellisen osaamisen näyttämistä arviointitilanteissa. Työssäoppimisessa tämä korostuu, sillä se perustuu käytännön taitojen ja toimintamallien omaksumiseen.
• Oman toiminnan ohjauksen haasteet voivat näkyä työssäoppimisjaksolla myöhästelynä, unohteluna tai tavaroiden hukkaamisena. Opiskelijan voi olla vaikea arvioida, mikä työtehtävä on kiireellisin. Tämä voi kuormittaa sekä opiskelijaa itseään että työpaikkaohjaajaa ja hidastaa oppimista työpaikalla.
• Työmotivaatio saattaa heikentyä, jos oppiminen tuntuu vaikealta ja työtehtävät etenevät hitaasti. Tällöin opiskelija voi kokea osaamisensa riittämättömäksi, ja usko selviytymiseen työelämässä saattaa laskea.
• Keskittymisvaikeudet sosiaalisissa tilanteissa saattavat näyttäytyä levottomuutena, toisten päälle puhumisena, keskusteluaiheen nopeana vaihtamisena tai passiivisuutena. Sosiaaliset tilanteet työyhteisössä ovat usein yhteistyötilanteita, jossa tarvitaan vuorovaikutustaitoja. Työyhteisöön kiinnittyminen voi vaikeutua, vaikka opiskelijalla olisi hyvät sosiaaliset taidot.

Se även

Se även