Självständighet som ett livsskede för den studerande
Självständighet är ett viktigt och ibland kontroversiellt skede i en ung människas liv. Ungdomar övar sig på att ta ansvar, göra val om sin framtid och bygga upp sin egen identitet, inklusive sin yrkesidentitet. Ungdomar behöver utrymme från vuxna för att öva sig i att göra egna val och ta ansvar.
Sammanfattning
- Att bli självständig är en betydelsefull livsfas.
- Självständigheten utvecklas i egen takt.
- Självständighetsprocessen kan påverka det psykiska välbefinnandet.
- Utmaningar i att bli självständig kan påverka studierna och det praktiska lärandet.
På den här sidan finns tips för att ta kontroll över självständighetsprocessen.
Att höra till en gemenskap och ha vänskapsrelationer är särskilt viktigt under ungdomstiden. De stöder självständighetsprocessen, men kan också skapa press. Känslorna växlar lätt, och den unga kan söka sin identitet på olika sätt.
Ungdomen är inte bara en möjlighet till tillväxt och självupptäckt, utan också en sårbar livsfas. Utmaningar med psykiskt välbefinnande, såsom sömnsvårigheter, ångest eller depressiva symtom, kan komma upp till ytan. Då är trygga vuxnas genuina intresse och närvaro viktiga för den unga.
Det är bra att vara medveten om att självständighetsprocessen är lång och består av flera faser.
För en del utvecklas självständigheten jämnt, medan andra behöver mer tid och stöd. Det är helt normalt.
Hjärnans utveckling fortsätter långt efter ungdomsåren. Förmågor som exekutiv funktion, känsloreglering och förståelse för konsekvenser av val stärks i takt med utvecklingen. Det hjälper den unga att fatta viktiga beslut.
Om självständighetsprocessen känns utmanande, kan det vara bra att påminna den unga om de positiva sidorna – till exempel att självständighet innebär större möjlighet att sköta sina egna ärenden och ta ansvar för sitt hem.
En ung person som håller på att bli självständig övar sig i att
- klara sig i studier och arbetsliv
- hantera vardagen
- sköta sin ekonomi och sina ärenden
- klara sig på egen hand
- hantera sociala relationer
- bygga sin egen identitet.
Självständighet och känslor
Självständighetsfasen innebär många olika känslor. Att leva med dem är en del av processen. Den unga vet inte alltid hur hen ska hantera till exempel rädsla eller nervositet. Med tiden lär hen sig att känna igen sina känslor och hitta sätt att reglera dem.
Att lyssna på sig själv, prata med närstående och trygga vuxna samt att acceptera sina egna känslor hjälper den unga att ta sig igenom svåra stunder. Den här processen är en viktig del av utvecklingen, eftersom den stärker den ungas förmåga att klara sig själv och möta livets utmaningar med större lugn och självförtroende.
Upplevelser av att lyckas stärker
När en ung person får uppleva framgång i studier, arbetsliv eller vardag, stärker det självkänslan och stöder det psykiska välbefinnandet. I denna livsfas behöver unga särskilt känna att de hör till och blir accepterade som de är.
För många unga innebär övergången till en ny skola också att hitta sin plats i en ny gemenskap. Det kan kännas utmanande, men är en viktig del av självständighetsprocessen. Det är viktigt att den unga hittar stödjande vänskapsrelationer och skapar nya kontakter, eftersom vänners stöd kan förebygga ensamhet och stärka självkänslan.
En ung person som blir självständig behöver stöd
En ung person som håller på att bli självständig behöver inte klara sig ensam. Vänner, kompisar eller en trygg vuxen kan hjälpa till att sortera tankar och hitta sätt att hantera situationer.
Det är viktigt att den unga vet att hen kan vända sig till andra när något känns svårt eller oroande. Man kan få stöd från familjen, vänner, personal i läroanstalten, elev- och studerandehälsovården eller i tjänster som riktar sig till unga i kommunen.
Studier och praktikperioder för unga som blir självständiga
Studier och övergången till arbetslivet är stora steg för många unga som håller på att bli självständiga. Många upplever för första gången att de måste fatta viktiga beslut om sin framtid. I detta skede kan den unga känna sig oerfaren och osäker, men samtidigt lär hen sig viktiga färdigheter för att hantera livet.
- Studier och praktikperioder kräver att den unga arbetar självständigt och kan hantera sitt tidsschema utan ständig handledning. Det kan kännas utmanande, eftersom den unga kanske inte är van vid att planera sina egna uppgifter och deadlines.
- Nya studietekniker, såsom självstyrt lärande och självdisciplin, är viktiga färdigheter som utvecklas med tiden.
- Många ungdomar flyttar in på egen hand när de blir självständiga, vilket medför ansvar i både vardagen och att hantera sin ekonomi.
- Att betala hyra, sköta räkningar och laga mat är exempel på praktiska färdigheter för ett självständigt liv.
- Ekonomisk självständighet kan också påverka studierna, eftersom ungdomar kan behöva arbeta samtidigt som de studerar. Det här kan medföra ytterligare press, men lär också ut viktiga färdigheter i att hantera livet.
- Under studietiden knyts nya relationer, men samtidigt kan man uppleva ensamhet eller hemlängtan.
- Att balansera fritid och studier kan vara utmanande.
- Den unga kan känna osäkerhet i nya miljöer.
- Det är viktigt att den unga får stöd från vuxna och jämnåriga i sin omgivning – personer som kan hjälpa till med anpassningen och stötta i att skapa vänskapsrelationer.
- Gemenskapen runt den unga – som skolan, studiegruppen eller arbetsgemenskapen – har stor inverkan på hur vardagen upplevs.
- Det är viktigt att den studerande känner att hen hör till gruppen.
- Vänskapsrelationer och en öppen atmosfär underlättar anpassningen och stärker välbefinnandet.
- Den unga behöver fatta självständiga beslut om sina studier, till exempel om kursval och inriktning.
- Ovisshet om den egna vägen kan orsaka stress, men samtidigt lär sig den unga att val får konsekvenser och att de måste ta ansvar för dem. Det är en viktig inlärningsprocess som hjälper den unga att växa och utvecklas.
- Att bli självständig är psykiskt belastande, och den unga kan känna press att prestera väl både i studierna och på andra livsområden.
- Välbefinnande, så som tillräcklig sömn, hälsosam kost och motion, är centrala faktorer för att den unga ska orka och kunna studera.
- Den unga behöver stöd för att hitta balans i dessa områden, så att hen kan utvecklas och bevara sitt välbefinnande.
Hur kan utmaningar i självständighetsprocessen visa sig i studier och arbetsliv?
Välbefinnande
- Stress
- Trötthet
- Tillbakadragande och ensamhet
- Brist på självförtroende och osäkerhet.
Studier
- Svag initiativförmåga och bristande ansvarstagande
- Svårigheter att planera, schemalägga och hantera flera uppgifter samtidigt
- Svårigheter att fatta beslut
- Att skjuta upp saker
- Sjunkande vitsord
- Ovillighet att utvecklas yrkesmässigt eller lära sig nya färdigheter
- Bristande motivation
- Svårigheter att ge eller ta emot feedback.
Vardagsfärdigheter
- Svårigheter att hantera känslor
- Utmaningar med att balansera livet
- Känsla av press och rädsla för att misslyckas
- Ökat behov av handledning och stöd.
Tips för att stötta studerande
Skapa en trygg inlärningsmiljö
- Se till att eleven känner sig trygg och accepterad. En trygg miljö stödjer det psykiska välbefinnandet och ger ungdomar mod att prova nya saker och ta ansvar för sig själva.
- Föreslå möjlighet eller ge tillfälle till diskussion. Att prata med eleven och tänka igenom saker tillsammans är viktigt när den unga personen möter utmaningar eller osäkerhet.
Uppmuntra till självständigt tänkande och beslutsfattande
- Uppmuntra den studerande att ta ansvar för sitt eget lärande.
- Ge möjligheter att göra val, till exempel kring uppgifter, grupparbete eller projekt.
- Hjälp den studerande att sätta realistiska mål och planera hur de ska uppnås.
Lär ut praktiska livsfärdigheter och stöd psykiskt välbefinnande
- Inkludera kritiskt tänkande, problemlösning och informationssökning i undervisningen.
- Prata om ekonomihantering, ansvarsfullt digitalt beteende och grundläggande arbetslivsfärdigheter.
- Uppmuntra till hälsosamma rutiner, som goda mat- och sömnvanor.
- Diskutera stresshantering, motivation och välbefinnandets betydelse för studierna.
- Skapa en trygg och uppmuntrande atmosfär där den unga vågar be om råd och dela sina bekymmer.
Vägled och motivera karriärplanering
- Uppmuntra den studerande att delta i skolans eller klassens aktiviteter, tutorverksamhet eller projekt.
- Uppmuntra till sommarjobb, frivilligarbete eller andra erfarenheter som stärker självständigheten och ger extra kompetens.
- Prata med den unga om framtidsplaner och hjälp till att se olika alternativ.
- Ge information om möjligheter till vidare studier, arbetsliv och olika karriärvägar.
Stöd studiefärdigheter
- Lär studerande att schemalägga uppgifter och hantera arbetsbördan.
- Lär ut tidshantering och studietekniker. Erbjud verktyg som kalendrar och att-göra-listor. Lär ut hur man prioriterar.
- Diskutera studiestrategier och planering av tidsanvändning.
- Vägled och stöd ansvarstagande. Uppmuntra den unga att planera sina studier och ta ansvar för kursval.
- Värdesätt initiativförmåga och självstyrning.
- Ge möjligheter att påverka sitt eget lärande och arbetssätt.
- Stöd utvecklingen av självförtroende.
Erbjud stöd
- Lyssna och var närvarande för den studerandes bekymmer.
- Kom ihåg att självständighetsprocessen kan vara mentalt belastande för den studerande.
- Visa empati.
- Ta din oro till tals om den studerandes situation verkar utmanande.
- Vägled studerande till skolans stödtjänster, såsom studiehandledare, speciallärare, kurator eller psykolog.
- Om den studerande är minderårig, kontakta vårdnadshavare vid behov.
- Ta hand om din egen ork.
- Diskutera helheten i din studiegrupp med ditt team och konsultera studerandehälsovården vid behov. Att stödja studerandes psykiska hälsa är ett teamarbete.
Som handledare under praktikperioden stödjer du studerandes utveckling till framtida yrkespersoner.
Hjälp den unga att lära sig arbetslivets färdigheter
- Introducera arbetsplatsens spelregler, såsom arbetstider, klädkod och uppförande.
- Uppmuntra den unga att ta ansvar för sina arbetsuppgifter och att våga be om hjälp.
- Ge vägledning i tidshantering och effektivt arbete.
- Var uppmärksam på om den unga behöver extra handledning.
Uppmuntra till initiativförmåga och problemlösning
- Ge den unga möjlighet att fatta beslut och ta ansvar för sitt arbete.
- Vägled i att lösa utmaningar självständigt, men säkerställ att arbetet fungerar och erbjud stöd vid behov.
- Uppmuntra till aktivt lärande och att prova nya färdigheter.
- Skapa en trygg och uppmuntrande miljö där den unga vågar ställa frågor och uttrycka sina bekymmer.
- Påminn om att misstag är en naturlig del av lärandeprocessen.
Stöd utvecklingen av självförtroende och yrkesidentitet
- Ge konstruktiv feedback både på framgångar och utvecklingsområden.
- Uppmuntra till att identifiera egna styrkor och utvecklingsbehov.
- Prata med den unga om mål och karriärplaner inom arbetslivet.
Lär ut arbetslivets spelregler och praktiska frågor
- Förklara frågor som rör anställningsavtal, lön och arbetssäkerhet.
- Ge vägledning i professionell kommunikation, såsom e-postanvändning och kundservice.
- Hjälp till att förstå arbetslivets krav och förväntningar.
Erbjud mentalt stöd och motivation
- Skapa en trygg och uppmuntrande miljö där den unga vågar vara sig själv.
- Satsa på gemenskap på arbetsplatsen där den studerande är en del av helheten.
- Fråga hur den unga mår.
- Lyssna på tankar, bekymmer och frågor om arbetslivet.
- Uppmuntra till att gå vidare även efter osäkerhet eller misstag.
Ta hand om din egen ork
- Håll kontakt med den studerandes ansvariga lärare och utbyt regelbundet information om praktikperioden.
Se även
Titta på videon
Du kan använda följande videor när du arbetar med dina studerande:
När och var kan jag få hjälp?
Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
