Skip to main content

Information om förvirrat beteende hos en ung person

Unga är ofta otåliga, ostabila, konfunderade och ombytliga. Det är en normal del av att växa och utvecklas. Förvirrat beteende kan dock ha flera olika orsaker. Därför är det bra att följa med hur länge beteendet pågår och försöka ta reda på dess orsak.

Vad kan orsaka förvirring?

Förvirrat beteende hos en ung person kan orsakas till exempel av:

  • normala förändringar som hör till puberteten
  • mycket stress
  • trötthet
  • rusmedel: den unga personen kan vara påverkad av alkohol, läkemedel eller starkare droger
  • psykiska problem eller andra förändringar i hälsotillståndet.

Förvirrat beteende kan också ibland orsakas av allvarliga psykiska störningar, såsom psykos eller mani. Detta är dock sällsynt.

Vid psykos förvrängs verklighetsuppfattningen och den unga kan ha hallucinationer eller vanföreställningar. Vid mani kan den unga ta väldigt stora risker som tydligt avviker från hens normala beteende, hen kan uppvisa en ökning i mängden spontant tal eller så kan talet vara inkoherent, och hen kan ha en tydligt upphöjd energinivå.

Det är svårt att upptäcka mer allvarliga störningar hos personer i ungdomsåldern, och eftersom diagnostiseringen är så krävande ska den alltid utföras inom den specialiserade sjukvården.

Pubertetens inverkan

I puberteten ökar mängden intern och extern stimuli kraftigt. Psyket kan vara fullt med tankar och känslor som den unga försöker lära sig att strukturera till rationella helheter.

Unga är ofta otåliga, ostabila, konfunderade och ombytliga. Känslorna kan svalla inuti eller ta sig yttre uttryck i form av känsloutbrott, lättretlighet, förvirring eller ur en vuxens synvinkel oförnuftiga beslut. Varje ung person hanterar puberteten på sitt eget sätt.

Vad kan en närstående göra?

Förvirrat eller störande beteende, rastlöshet och tillbakadragenhet kan handla om att den unga ber om hjälp eller vill framföra ett budskap till de vuxna.

Den unga bör inte lämnas ensam. Det är viktigt att vara närvarande och ge den unga tillfälle att prata om svåra och till och med konstiga upplevelser. Berätta för den unga att du stöder hen och vid behov ordnar hjälp.

Om man som vän är orolig för sin kompis som beter sig på ett förvirrat sätt så ska man alltid berätta för en vuxen om sin oro. På så sätt blir det möjligt att kompisen får hjälp. Man ska inte heller lämna kompisen ensam.

Ett egenvårdsprogram som stöd

Om en ung person har konstiga upplevelser eller vanföreställningar kan du uppmuntra hen att ta del av egenvårdsprogrammet för lindriga hallucinationer och vanföreställningar. Programmet innehåller information om psykosliknande symtom och olika metoder som kan hjälpa en att må bättre.

Var och när ska man söka hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp med låg tröskel. Du behöver inte veta på förhand om den unga faktiskt behöver hjälp.

En ung persons förvirrande beteende och störande upplevelser måste tas på allvar och hens tillstånd måste utredas.

Det är dock viktigt att komma ihåg att konstiga upplevelser och förvirrat beteende inte nödvändigtvis tyder på en allvarlig sjukdom. I tonåren är det vanligt att känna sig konstig eller udda då och då.

Sök hjälp framför allt vid följande situationer:

  • den ungas livskvalitet påverkas negativt av de upprepade konstiga upplevelserna
  • den unga har svårt att ta hand om sig själv eller sina ansvarsuppgifter
  • den unga utgör en fara för sig själv eller andra
  • den unga isolerar sig och undviker andra
  • den ungas tal eller beteende är klart onormalt och bisarrt
  • den ungas tal eller beteende är desorganiserat eller förvirrat.

Du kan tillsammans med den unga söka hjälp exempelvis via

  • hälsovårdaren
  • skolkuratorn
  • skolpsykologen
  • ungdomsmottagningen.

En yrkespersons hjälp behövs framför allt ifall den ungas egna resurser, egenvårdsanvisningarna och stödet från närstående inte räcker till.

Yrkespersonen lyssnar och stöder. Man försöker tillsammans vanligtvis även finna nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av