Hur stöda barnets kompisfärdigheter
Kompisrelationer är viktiga i olika skeden av barnets utveckling. De kan förbättra välbefinnandet och berika livet avsevärt. I kompisrelationer lär man sig också många viktiga färdigheter.
Alla barn har dock ibland svårigheter att komma överens med andra barn.
Det är bra att öva kompisfärdigheter om ditt barn
- vill ha kompisar
- behöver träna färdigheter
- känner sig ensamt
Barnets förmåga att agera i olika sociala situationer kan stärkas genom att öva interaktions- och samarbetsfärdigheter. Tillsammans med barnet kan man träna grundläggande sociala färdigheter och samarbetsfärdigheter för att stöda kompisrelationer.
Vad är kompisfärdigheter?
Kompisfärdigheter omfattar bland annat:
- att närma sig andra barn
- att gå med i lek och bjuda in till lek
- att starta en konversation
- att lyssna på den andra
- förhandlingsteknik, såsom att uttrycka sin egen åsikt och ta hänsyn till den andras perspektiv
- att kunna säga nej vid behov
- att lösa konfliktsituationer, såsom att be om och ge förlåtelse
- att hjälpa och be om hjälp
- pålitlighet och lojalitet
Kompisfärdigheter utvecklas i takt med barnets utveckling. De bygger på:
- anknytningsrelationer: Den anknytning som skapas i den tidiga interaktionen mellan barn och förälder är grunden för barnets sociala utveckling och sociala färdigheter.
- interaktions- och samarbetsfärdigheter: Förmågan att agera ömsesidigt med andra skapar grunden för en jämlik kompisrelation.
- självbild och självkänsla: En positiv självuppfattning och god självkänsla stärker barnets förmåga att skapa och upprätthålla förtroendefulla kompisrelationer.
- känslo- och självregleringsfärdigheter: Känslofärdigheter hjälper barnet att förstå sitt eget och andras beteende. Självregleringsfärdigheter hjälper barnet att anpassa sitt beteende efter situationen.
- förmåga att tolka situationer: Förmågan att läsa sociala situationer hjälper barnet att förstå vad som händer och varför, samt att förutse och bedöma konsekvenserna av handlingar.
- empatisk förmåga: Förmågan att uttrycka förståelse och medkänsla stärker den känslomässiga kopplingen. Att visa förståelse och medkänsla kan fördjupa kompisrelationer.
- informationsbearbetningsförmåga: Många utvecklingsmässiga färdigheter påverkar hur man agerar i sociala situationer. Exempel är uppmärksamhet och exekutiva funktioner, språkliga färdigheter, visuella färdigheter och social perceptionsförmåga.
Hur lär man sig kompisfärdigheter?
Barnet lär sig sociala färdigheter, värderingar och allmänna beteenderegler från sin närmiljö. Kompisfärdigheter utvecklas genom utveckling, modellinlärning, uppfostran, undervisning och erfarenhet.
Kompisfärdigheter stärks gradvis i olika miljöer genom övning, upprepning och respons på dessa. Barnet observerar, följer och imiterar andras exempel. Genom försök och misstag lär sig barnet vilket beteende som leder till ett positivt resultat.
En vuxen kan också lära barnet kompisfärdigheter genom att modellera och sätta ord på önskat beteende i olika situationer.
Vilka problem kan finnas i kompisrelationer?
Utmaningar med kompisfärdigheter kan visa sig på många sätt. Barnet kan hamna i upprepade konflikter med andra barn. Frustration, besvikelse eller ilska kan visa sig som utmanande beteende, såsom att kalla andra för namn eller att bli fysiskt aggressiv.
Hos andra kan problemen riktas inåt, till exempel som passivitet eller att barnet inte får sina åsikter hörda.
Kompisrelationer kan också innebära allvarliga problem. Dessa är psykiskt och fysiskt våld, mobbning, diskriminering och ensamhet. De försämrar barnets välbefinnande och är skadliga för barnets utveckling.
Om problemen i kompisrelationer är långvariga eller påverkar barnets välbefinnande, måste man alltid ingripa.
Hur kan en förälder stöda barnet?
Alla barn behöver förälderns stöd i utvecklingen av kompisfärdigheter. Vissa barn har fler utmaningar än andra. En del barn behöver stöd särskilt i vissa åldersstadier eller livssituationer.
Du kan stöda ditt barns kompisfärdigheter och -relationer på många olika sätt.
Du kan till exempel:
- berätta och visa barnet hur mycket du bryr dig om hen och hur speciell och unik hen är
- lyssna på barnet och visa att du accepterar hen som hen är
- motivera och uppmuntra barnet till social kontakt med andra barn
- ordna möjligheter för barnet att träffa sina kompisar
- ordna möjligheter för barnet att lära känna nya kompisar, till exempel genom att gå till parken eller en hobby
- lära barnet kompisfärdigheter
- lära barnet andra färdigheter som stöder kompisrelationer, såsom känslofärdigheter och självregleringsfärdigheter
- vara en god förebild i olika sociala situationer
- hjälpa barnet att ansluta sig till andra barns sällskap
- övervaka barnets lek, hjälpa till att tolka situationer och agera som brobyggare i konfliktsituationer
- ingripa vid mobbning
Övning: Att strukturera en konfliktsituation
Varför?
Syftet med övningen är att stärka barnets förmåga att strukturera konfliktsituationer med kompisar och öka barnets förståelse för det som har hänt.
Att strukturera konfliktsituationer stärker barnets förmåga att tolka sociala situationer och utvecklar problemlösningsfärdigheter.
Hur?
Var intresserad av ditt barns kompisrelationer.
Med yngre barn, försök att följa med i lekarna och eventuella meningsskiljaktigheter. Med äldre barn, lyssna och var mottaglig om barnet berättar om konflikter med en kompis. Fråga vad som har hänt om du märker att något som rör kompisrelationer tynger barnet.
Diskutera med barnet om konflikter du har observerat, som barnet har berättat om eller som du har fått kännedom om. Övningen är bra att göra när situationen och barnets känslor har lugnat sig.
Uppmuntra barnet att berätta steg för steg vad som hände och vad som följde. Ni kan använda modellfrågor som stöd, skriva ner stegen som en händelsekedja eller rita som en serie.
Ni kan också gå igenom situationen med hjälp av leksaker eller handdockor.
Gör övningen tillsammans regelbundet under 2–4 veckor, därefter vid behov. Ni kan även gå igenom situationer som uppstår mellan syskon eller leva er in i roller från berättelser.
Modellfrågor:
- Vad hände först? Till exempel vad gjorde eller sa du? / Vad gjorde eller sa den andra?
- Vad hände sedan? Till exempel vad gjorde eller sa den andra? / Vad gjorde eller sa du?
- Hur slutade situationen?
- Hur kändes det för dig?
- Hur kan det ha känts för den andra?
- Vad skulle man kunna göra för att lösa situationen eller vad skulle man kunna göra annorlunda nästa gång? Fundera på flera alternativ!
- Vad kan följderna bli av de olika lösningsalternativen?
- Fanns det tidigare händelser eller andra saker som påverkade situationen?
Observera efter 2–4 veckors övning:
- Har något förändrats och hur märker du förändringen?
- Har det varit färre konfliktsituationer?
- Har ditt barn kunnat lösa situationer bättre?
- Har ditt barn varit på bättre humör?
Utnyttja Psykporten
Hjälp finns också i Psykportens egenvårdsprogram. Egenvårdsprogrammet för kompisfärdigheter hos barn är avsett för föräldrar till barn i lek- och skolåldern. I programmet får du mycket information om hur kompisfärdigheter utvecklas. Med hjälp av programmets övningar kan ni tillsammans stärka barnets kompisfärdigheter.
Var och hur får man hjälp?
Yrkespersonens hjälp behövs när utmaningar i barnets kompisrelationer påverkar hens funktionsförmåga eller orsakar återkommande symtom, såsom ångest, nedstämdhet eller beteendesymtom. Sök också hjälp om ditt barns utmaningar i kompisrelationer är svåra och dina egna metoder och egenvårdsråd inte räcker till.
Hjälp kan sökas till exempel via:
- rådgivningen
- skolhälsovården
- familjerådgivningen
Yrkespersonen bedömer vilken typ av hjälp ditt barn behöver.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din eller ditt barns psykiska hälsa så kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig och familjen att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammen för:
Symtomtest
Det finns symtomtest för att bedöma psykiska problem hos unga och vuxna. Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga symtomen är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta situationen.
Nätterapier
Personer som är 16 år eller äldre kan få hjälp via nätterapi. Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på uppgifterna och svarar på frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som man har. Nätterapi kräver en läkarremiss.
