Information för användare av litiummedicin

Vad används litium till? 

Litium används för att stabilisera sinnesstämningen.  

Hur används litium? 

Läkaren fastställer läkemedelsdosen baserat på litiumkoncentrationen i blodet. Det är viktigt att läkemedlet används enligt läkarens anvisningar.  

Läkemedlet tas via munnen, helst i samband med mat. Det ska alltid tas vid samma tidpunkt på dygnet.  

När börjar litiumet verka? 

Effekten av läkemedlet börjar gradvis inom cirka tre veckor efter det satts in. 

Hur följs litiumkoncentrationen upp? 

Litiumkoncentrationen i blodet följs upp med blodprov (S-Li). 

Litiumkoncentrationen mäts på morgonen, cirka tolv timmar efter den föregående läkemedelsdosen. Man får äta frukost före blodprovet. 

Vid insättningen och vid justeringar av dosen mäter man litiumkoncentrationen i blodet varje vecka. Det fortsätter man med tills koncentrationen av läkemedlet i kroppen stabiliseras. 

Dessutom följer man upp litiumkoncentrationen regelbundet under underhållsbehandlingen enligt läkarens anvisningar. 

Om biverkningarna av litiumet ökar ska läkemedelskoncentrationen omedelbart justeras. Nedan hittar du mer information om biverkningar och symtom på förgiftning. 

Andra prov 

Blodprov, urinprov, uppföljning av vikten och palpation av sköldkörteln används också för att följa upp den fysiska hälsan 1–2 gånger om året. 

Vad ska man tänka på när man använder litium? 

Under litiumbehandlingen ska man dricka tillräckligt. 

Det är särskilt viktigt att få i sig tillräckligt med vätska vid feber, svettning, diarré eller kräkningar. Litiumkoncentrationen kan öka till exempel vid magsjuka, uttorkning, fasta eller en operation.  

Koksalt påverkar koncentrationen av litium. Därför bör man undvika stora förändringar i sin användning av salt.  

Man ska undvika alkohol och andra rusmedel under medicineringen.  

Vilka biverkningar kan man få av litium? 

Biverkningarna av litiummedicinering kan inkludera illamående, muntorrhet, trötthet, skakande händer, ökad urinvolym och viktuppgång. 

En del litiumanvändare får njurproblem eller en dysfunktion i sköldkörteln eller bisköldkörteln. Utvecklingen av dessa följs upp till exempel med blodprov. Vid problem kan man ändra eller byta ut medicinen vid behov.  

Diskutera alla biverkningar eller förändringar i ditt tillstånd med den hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar dig.  

Hur lindrar man eventuella biverkningar? 

Vilken typ av interaktioner har litium? 

Paracetamol rekommenderas mot smärta och feber. Receptfria febernedsättande och antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen (Burana®) och acetylsalicylsyra (Finrexin®) kan öka litiumkoncentrationen.

Litium kan interagera även med andra läkemedel. Berätta för läkaren eller annan sjukvårdspersonal som vårdar dig om alla läkemedel som du tar. Nämn också alla receptfria läkemedel samt naturprodukter, vitaminer och spårämnen. 

Läkemedelskortet är ett bra hjälpmedel för detta. På det listar du alla läkemedel och läkemedelsliknande preparat som du använder, som vitaminer, samt deras styrka och dosering.

Det är också viktigt att du nämner litiummedicineringen när du besöker ett apotek så att de kan kontrollera eventuella interaktioner. 

Vilka är symtomen på litiumförgiftning? 

Symtom på litiumförgiftning är ett tecken på att man har en alltför hög koncentration av litium i blodet. När de är lindriga påminner symtomen på litiumförgiftning om de vanligaste biverkningarna av litium.  

De biverkningar av litiummedicineringen som förvärras när koncentrationen av läkemedel ökar är bland annat skakningar, rastlöshet, trötthet och svaghet.  

Kontakta vårdstället eller jouren om biverkningarna förvärras eller om du får nya allvarliga symtom.