Skip to main content

Hur hjälper man en familj i en självmordskris?

När någon i familjen lider av självskadebeteende är det viktigt att hela familjen får stöd från det närmaste nätverket. Man kan hjälpa till på många sätt.

Självskadebeteende utgör alltid en kris även för anhöriga. Förutom de närmast anhöriga påverkar situationen ofta ett bredare stödnätverk, och väcker en vilja hos dem att hjälpa till. Stödnätverket kan bestå av till exempel släktingar, vänner, bekanta och kollegor, studiekamrater och kompisar från fritidsaktiviteter. Deras stöd är viktigt, för i en kris behöver alla familjemedlemmar stöd och känna att andra bryr sig. 

Det finns många sätt att hjälpa en person i kris eller en familj som har varit med om en förlust genom självmord. Ibland behövs ett lyssnande öra, ibland sällskap som får en att tänka på annat, och ibland praktisk hjälp. En och samma person kan inte erbjuda allt detta, men alla kan hjälpa till på något sätt.  

Stöd från stödnätverket i en krissituation 

Behovet av stöd är annorlunda för en ensamstående person än för en familj. Behovet påverkas också av om det till exempel är en förälder eller något av barnen i familjen som är självdestruktiv.  

Krisen väcker oftast känslor hos personer i stödnätverket, vilket kan göra det svårt för dem att vara ett stöd. Det kan kännas svårt, skrämmande eller ångestfyllt att närma sig en familj i kris. Ju svårare situation, desto mer hjälplös känner sig oftast den närmaste kretsen.  

I en kris betyder det dock ofta mycket att andra visar små tecken på att de bryr sig. I stället för att dra sig undan är det bra att försöka hitta ett sätt att behålla kontakt som passar en själv. 

Våga ta kontakt  

I krissituationer kan anhöriga och vänner vara rädda för att tränga sig på. De kan till exempel undvika att fråga hur det är i familjen. Människor i kris vill dock oftast att andra ska vara intresserade av att höra hur det är med dem. Ge dem en möjlighet att prata, men pressa dem inte. 

Föreslå saker att göra 

Det kan hända att stödnätverket tänker att det inte är lämpligt eller att det är okänsligt att bjuda in till en spelkväll eller ett biobesök när det är mycket oroligt i familjen. Men att erbjuda sällskap eller något annat att tänka på kan vara precis den hjälp som familjen i kris behöver. Föreslå därför gärna aktiviteter och saker att göra.   

Erbjud hjälp 

I en kris behövs oftast praktisk hjälp, men det kan vara svårt att be om det. Därför bör man erbjuda hjälp direkt. Att till exempel vara barnvakt, åka och handla eller skjutsa någon kan vara bra sätt att hjälpa till och visa att man bryr sig. 

Låt dem tacka nej 

En familj i kris kan vissa stunder behöva få krypa in i sin egen vrå och vara själva. Ibland kan det bara kännas svårt att ta emot välmenande gester. 

Det är dock viktigt att stödnätverket inte drar sig undan helt och hållet, även om de blir avvisade ibland. I stället får man försöka på nytt senare, eller föreslå någon annan typ av hjälp.  

Du kan också söka hjälp själv

  • Kom ihåg att om det känns tungt och svårt så kan du söka stöd och råd själv också.
  • Mieli rf:s kristjänster stöttar personer i alla livskriser. 
  • Organisationen Anhörigas stöd för mentalvården FinFami erbjuder stöd och rådgivning för det mer utökade stödnätverket som påverkas av psykiska problem. 
  • Sorgbandet rf ger stöd till personer som varit med om förluster genom självmord. Man kan också be dem om råd om hur man kan vara ett stöd.  

Tips från en erfarenhetsexpert– så stöttar du en familj i kris

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

I huvudsak för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av