Hur hjälper man en självdestruktiv ungdom?

På den här sidan hittar du information om ungdomars 

• självskadebeteende 
• hjälpmetoder 
• orsaker till självskadebeteende 
• självmordsförsök 
• skärande. 

När en ungdom uttrycker självmordstankar signalerar hen alltid ett rop på hjälp och hopp om svar. Självmordstankar tyder på att man mår dåligt, är rådlös och känner hopplöshet.  

Självskadebeteende hos unga 

Det är inte ovanligt med självdestruktiva tankar när man är ung. Så många som var tredje ung person har någon gång övervägt självmord. Under det gångna året har var tionde ungdom haft självmordstankar. 

Självdestruktiva tankar leder absolut inte alltid till en självdestruktiv handling. Om självmordstankarna har lett fram till handlingar, som ett självmordsförsök eller att man har förberett ett självmordsförsök, är behovet av hjälp akut. 

Även om de självdestruktiva tankarna inte har lett till handling är de ett allvarligt tecken på lidande.  

Om den unga skär eller skadar sig själv på annat sätt är det ett tecken på att hen inte kan hantera sina svåra känslor. 

Hur kan jag hjälpa en självdestruktiv ungdom? 

Den vuxnas uppgift är att hjälpa den unga personen som nu har testat alla metoder som hen känner till. Den vuxna behöver dock inte heller kunna, veta eller orka allt själv.  

Om du är orolig för en självdestruktiv ungdom, tveka inte att också själv söka stöd och hjälp. Då blir det lättare för dig att vara ett stöd för ungdomen.  

Stöd och råd erbjuder till exempel

• Kristelefonen dygnet runt (MIELI rf) – tfn 09 2525 0112 
• Center för suicidprevention (Mieli rf) – för ungdomar som försökt begå självmord samt deras anhöriga.
• Kriscenter (Mieli rf, sidan på finska) – Du kan boka tid på en distansmottagning eller kriscentret i ditt område genom att kontakta det direkt.
• FinFami – Anhörigas stöd för mentalvården centralförbundet.
• Vid en nödsituation, ring 112 för råd och hjälp 

Du som är vuxen – lyssna och hjälp 

Ungdomar som pratar om självmord ska alltid tas på allvar och inte förminskas. Att prata om det och agera direkt visar ungdomen att den vuxna vill hjälpa. Det kan lindra känslan av att ha hamnat i en återvändsgränd och göra det lättare att hitta hopp. 

Det är aldrig skadligt att prata om det här med den unga, och att bara ställa frågor leder inte heller till ett självdestruktivt beteende. 

Den vuxna behöver, och kan vanligtvis inte heller, direkt ha svar på hur situationen ska lösas. Det viktigaste är att förmedla att den vuxna hanterar situationen och står bakom den unga.  

Gör så här

• Håll dig lugn när du pratar med den unga personen. Lyssna öppet, och ge den unga tid att uttrycka sig. När hen i lugn och ro får uttrycka sina tankar och känslor går det ofta lättare för hen att se alternativ i situationen. 
• Fråga också direkt om självskadebeteende. Du kan till exempel fråga: Kan du berätta vad det är som gör dig ledsen, irriterad eller deprimerad? Får det här dig att känna hopplöshet? Har du haft självmordstankar? Vad skulle hjälpa dig att fortsätta leva? Hur kan jag hjälpa? 
• Du kan fråga den unga personen direkt om hen tänker skada sig inom den närmaste framtiden. Om hen är osäker på det eller säger att hen tänker göra det, sök omedelbart hjälp. 
• Kom ihåg att den unga behöver känna omsorg och att andra bryr sig. Du kan uppmuntra den unga personen genom att säga “vi klarar det här” eller “det här går över” och framför allt “jag hjälper dig – det finns hjälp att få.” Påminn den unga personen om att hen inte är ensam i situationen. 

Vad handlar självskadebeteende hos unga om? 

Unga personer funderar mycket kring frågor om döden och livet. När man är ung växlar känslorna kraftigt, och man har ofta ett svartvitt tankesätt. Dystra stunder känns oerhört dystra. 

Ofta är målet med den ungas självskadebeteende inte heller att dö, utan att hitta en väg ut ur det outhärdliga tillståndet. Situationen kan ändå vara livshotande. Man måste alltid ta självdestruktiva tankar hos unga på allvar.  

Outhärdligt känslotillstånd 

När man har självdestruktiva tankar handlar det oftast om att ett känslotillstånd känns outhärdligt. Till exempel kan skam kännas så förkrossande, begränsande eller paralyserande, att det känns som att man inte orkar. Även skuld, ensamhet, hat, besvikelse och sorg är vanliga känslor som ligger bakom självmordstankar. 

Vad ligger bakom ett outhärdligt känslotillstånd? 

Det finns inte någon specifik anledning till ett självskadebeteende. Det påverkas av att olika faktorer som ökar vår sårbarhet interagerar med skyddande faktorer. 

Det är viktigt att tillsammans med den unga personen försöka förstå vilka faktorer som det här outhärdliga tillståndet eller självmordstankarna är kopplade till. Då kan man också påverka orsakerna som ligger bakom det. 

• Goda relationer både hemma och i skolan är livsviktiga för barns och ungas psykiska hälsa. Otrygghet, mobbning och ensamhet kan utsätta den unga för självdestruktiva tankar. 
• Att ha blivit utsatt för sexuellt utnyttjande eller våld är skadligt. Det är vanligt med självdestruktiva tankar efter kränkningar av fysisk integritet.  
• Upplevelser av diskriminering ökar sårbarheten för självskadebeteende. Till exempel ökar risken att bli utsatt för diskriminering om man tillhör en könsminoritet eller en etnisk eller sexuell minoritet.  
• En ungdom kan reagera med självdestruktivitet efter en kris i familjen, som en svår skilsmässa mellan föräldrarna, eller att en familjemedlem dör. Självmord eller självmordsförsök hos en anhörig kan öka den unga personens benägenhet att tänka och agera självdestruktivt. 
• Självdestruktiva tankar kan vara kopplade till en svår livssituation hos den unga personen själv, till exempel en smärtsam separation i ett förhållande, att ha hamnat efter i studierna eller att bli lämnad utanför. 
• Ibland är självdestruktiviteten kopplad till en psykisk störning, till exempel depression, rusmedelsberoende eller en ätstörning. Då är det viktigt att få bra behandling för störningen. 
• Om en förälder är i en svår kris eller är fysiskt eller psykiskt sjuk, är det viktigt att se till att hela familjen får tillräckligt med stöd. Även om den unga sköter sig självständigt behöver hen fortfarande psykiskt stöd och trygghet från en vuxen.  

Man får inte förbise ett självmordsförsök 

Upprepade självmordstankar är ett allvarligt tecken på fara som inte ska underskattas.  

• Risken för självmord är särskilt stor om den unga personen med självmordstankar tidigare har försökt begå självmord eller lider av allvarlig depression.  
• Ett självmordsförsök eller självmord i familjen, släkten eller vänskapskretsen kan öka risken för att gå från tankar till handlingar hos den unga.  
• De flesta självmordsförsök hos unga är impulsiva, det vill säga att de kommer som en spontan tanke. En stor del av försöken görs under påverkan av rusmedel.  
• Ett självmordsförsök leder inte alltid till fysiska skador eller faktisk livsfara. Ett vagt och till och med lindrigt självmordsförsök är ändå alltid en allvarlig signal om att ungdomen har självdestruktiva impulser som hen inte kan hantera.  

Efter ett självmordsförsök 

Åtminstone senast vid ett självmordsförsök ska man få den unga att stanna upp och fundera över hur allvarlig situationen är och hens behov av hjälp. Självmordsförsök bör alltid hanteras med hjälp av professionell personal. Om man inte uppmärksammar självmordsförsöket är risken för ett nytt försök hög. 

Professionell personal kan hjälpa ungdomen och familjen 

• att förstå den ungas psykiska smärta och faktorer som påverkar den 
• att planera och driva igenom åtgärder som behövs för att underlätta situationen 
• att skapa en skyddsplan för att förebygga självmordsförsök. 

Att skära sig kan vara ett sätt att klara sig 

Ibland kan en ung person försöka må bättre genom att skada sig själv, till exempel genom att skära sig. Då är syftet med självskadehandlingarna inte att dö, utan det handlar om ett sätt att överleva.  

• Att skada sig själv kan till exempel för stunden göra att det går lättare att stå ut med något outhärdligt. Efter en stund mår man ändå ännu sämre än tidigare.  
• Att skära sig kan börja lite som ett misstag. Den unga kan först testa att skära sig, och senare upptäcka att hen inte kan sluta. Att skära sig kan lätt utvecklas till ett beroende. 
• Man bör inte skuldbelägga den unga för självskadebeteendet. Man måste se det som ett tecken på hjälplöshet och behov av hjälp. 

Att skära sig inbegriper absolut inte alltid dödslängtan eller självmordstankar. Det kan helt enkelt vara ett sätt att försöka hantera de svåra känslorna. En ung person som skadar sig själv har dock oftare också självmordstankar och gör oftare självmordsförsök än andra personer. 

Man bör söka hjälp om man skär sig. Du kan uppmana den unga att bekanta sig med egenvårdsprogrammet för självskadebeteende.