Hur kan jag hjälpa någon som löper risk att begå självmord?

Anhöriga har ofta en viktig roll i att den som löper risk för självmord får hjälp. En bekant eller förbipasserande som märker självmordsavsikter kan också rädda ett liv. På den här sidan berättar vi hur man kan upptäcka risk för självmord och hur man kan ingripa.

Det är inte alltid möjligt att identifiera risken för självmord eller förhindra självdestruktiva handlingar. Ofta ser anhöriga dock tecken på att allt inte är bra. De flesta som har begått självmord har kommunicerat sina avsikter på förhand.

En person som överväger självmord kan till exempel

berätta att hen upplever att hen har hamnat i en återvändsgränd
prata direkt om sina självdestruktiva avsikter, till exempel berätta att hen vill dö eller tänker på att ta livet av sig
prata indirekt om sina självdestruktiva avsikter, till exempel genom att skämta om det eller att prata om att självdestruktiva handlingar är rättfärdigade
ordna med saker inför sin död eller ta farväl på olika sätt
skaffa den utrustning som behövs för självmordet.

Kom ihåg

Om något får dig att misstänka att en person överväger självmord, låt det inte bara vara.

Hur stöttar man en person som funderar på självmord? (Mieli rf)

Hur kan man hjälpa en person som löper risk för självmord?

Du behöver inte kunna agera precis rätt eller veta vad du ska säga. Situationen, vad man vill och behöver ser olika ut för alla som löper risk för självmord.

Det viktigaste är att du visar ett intresse och en vilja att hjälpa. Det behöver inte vara helt smidigt gjort. Om du till exempel råkar såra någon annan i en känslig situation kan du alltid be om ursäkt.

Sitt inte ensam med din oro och dina egna känslor i situationen. Du kan få stöd och råd genom till exempel Mieli rf:s kristelefon, tfn 09 2525 0112 och anhörigas stöd för mentalvården FinFami.

Hur ska jag agera om risken för självmord är akut?

Man bör alltid uppmana en person som berättar om självmordstankar att söka hjälp, men det kan man oftast göra även under de kommande dagarna. Du kan få en uppfattning av hur akut behovet av hjälp är genom att fråga direkt om självmordstankarna.

Om en person har vidtagit åtgärder för att begå självmord, eller berättar att hen tänker göra det, är risken och behovet av hjälp akut.

Även en påverkad eller psykotisk person som har pratat lite svävande om självskadebeteende är också i stor fara. En sådan person bör inte lämnas ensam.
Om det verkar som att personen kan komma att begå självmord omedelbart, agera direkt. Om du inte själv kan vara på plats, ordna så att någon annan är med personen och hjälper hen till professionell hjälp.
I nödsituationer kan du be om hjälp och råd via nödnumret 112.
Om en självdestruktiv person beter sig aggressivt eller har ett vapen, ring 112.

Praktiska instruktioner

Om du misstänker att någon löper risk för självmord, försök prata om det. Berätta att du vill förstå och hjälpa till.

Vi människor har ofta en hög tröskel för att prata om självskadebeteende. Tröskeln för att prata med en anhörig kan vara särskilt hög, eftersom den självdestruktiva personen ofta vill skydda andra från att oroa sig. Hen kan också vara rädd för vilka konsekvenser det kan få om hen berättar.

Man kan inte tvinga någon att prata om sitt självskadebeteende. Man kan dock göra det lättare att berätta genom att fråga och lyssna öppet och utan att döma.

En person som överväger självmord kommer mer sannolikt att berätta om sina tankar och avsikter om du frågar direkt. Du ökar inte risken för självmord genom att fråga. Man bör fråga stegvis.

Du kan börja samtalet genom att fråga hur personen mår.
Du kan också berätta om din egen oro, men låt den andra personen själv berätta hur det känns för hen.
Ge möjlighet att prata om eventuella självdestruktiva tankar. Du kan till exempel fråga: Har du det så jobbigt, att du har börjat känna hopplöshet? Får det dig att känna att livet inte är värt att leva?
Om du misstänker självskadebeteende, fråga direkt om personen har för avsikt att begå självmord. Du kan till exempel säga: Jag vet att man ibland tänker självmordstankar när man mår riktigt dåligt. Har du haft sådana tankar?
Om personen på något sätt anspelar på självdestruktivitet eller en vilja att dö, ställ mer specifika frågor. På så sätt får du en uppfattning om hur omedelbar risken är. Fråga till exempel: Har du tänkt på självmord? Har du planerat att begå självmord? Har du redan vidtagit åtgärder, till exempel genom att skaffa utrustning? Har du fattat ett beslut om självmord? Har du redan försökt begå självmord?

Om du blir orolig för personens självmordsavsikter så väcks det säkert också mycket känslor hos dig. Det kan vara särskilt upprörande om det handlar om en anhörig till dig. Försök ändå att behålla lugnet.

Du behöver inte kunna säga något särskilt. Det räcker att du lyssnar, och att du berättar att du vill hjälpa.

Uppmuntra personen som löper risk för självmord att berätta om de tankar och känslor som får hen att vilja dö. Att prata och bli hörd kan vara en stor lättnad.
Döm inte, och kritisera inte hens känslor och upplevelser. En person som löper risk för självmord upplever kraftig psykisk smärta. Då kan tankesättet ofta vara svartvitt och ologiskt.
Kom ihåg att den psykiska smärtan kan orsaka ett snävt tankesätt, som inte går att ändra på med rationella argument eller genom att skuldbelägga personen. I stället för att argumentera eller ge råd, säg att du har hört hur den andra känner.

Säg till personen som löper risk för självmord att du bryr dig och vill hjälpa. Du kan till exempel säga: Jag märker att du mår riktigt dåligt. Jag vill hjälpa dig. Skulle vi tillsammans kunna fundera på hur jag skulle kunna hjälpa till?

Den som överväger självmord kan ha problem som hen upplever att hen inte kan komma över. Du kan prata med personen om hur man skulle kunna lösa problemen.
Försök inte lösa problemen åt hen. Säg inte heller att problemen är obetydliga.
Ge den som överväger självmord hopp. Berätta att det är vanligt med självmordstankar, och att tankarna inte behöver leda till ett självmordsförsök.
Berätta att man kan få effektiv hjälp för självmordstankar och för att man mår dåligt.
Du kan också hjälpa den som löper risk för självmord att hitta någonting som för tankarna bort från att hen mår dåligt. Du kan till exempel föreslå att ni gör något tillsammans.

En person som löper risk för självmord kan be att du inte berättar för någon om självskadebeteendet. Självskadebeteendet bör inte döljas från professionell personal eller anhöriga till den person som löper risk för självmord. Respektera ändå integriteten hos personen som löper risk för självmord.

Uppmuntra personen att ta kontakt med professionell personal. Om hen vill och det är möjligt för dig kan du hjälpa hen att ta kontakt eller följa med på mottagningen.

Prata med personen om vem som bör känna till självskadebeteendet. Hjälp hen vid behov att berätta om det.
Även om den som löper risk för självmord inte låter dig berätta om hens självskadebeteende för någon, har du ändå rätt att själv söka hjälp. Med professionell personal kan du prata konfidentiellt om det som oroar dig. Du kan också få råd om hur du kan uppmuntra personen som löper risk för självmord att söka hjälp.

Erfarenheter av handlingar och ord som har hjälpt i en självdestruktiv kris

“När jag är självdestruktiv hjälper alla trevliga och omtänksamma ord eller meningar. De kan komma från bekanta eller okända personer. Det hjälper inte med roliga minnen, för i tankarna snurrar bara ens eget misslyckande runt. Framtiden ger inte heller något hopp. Det enda hoppet är i nuet. Att man ser något kul i livet just då. Det räcker med något litet.”

“När självskadebeteendet är som starkast har det bästa varit att hjälpsamma människor är närvarande och samtalar på ett lugnt och sansat sätt. Det värsta är om andra skuldbelägger en eller visar sitt ogillande i stil med “varför gjorde du så där?”. En självdestruktiv person mår väldigt dåligt. Det handlar inte om att man vill få uppmärksamhet.”

“När jag var självdestruktiv hade jag velat att man sa till mig: “Du är älskad och viktig”, “Jag finns här för dig så länge som du vill”, “Vi kan sitta tysta tillsammans, vi behöver inte säga något”.

“Det känns som att inga ord når fram till mig när jag är i ett självdestruktivt tillstånd. Det som hjälper bäst är själva känslan av att en annan person är närvarande och bär mig en stund. Det är en tröst om hen förmedlar en genuin förståelse och vilja att hjälpa.”

Självdestruktivitet Trauma & kriser Närstående

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

I huvudsak för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.