Inlärningssvårigheter hos barn
Olika inlärningssvårigheter kan påverka barnets liv och psykiska välbefinnande på många sätt. Därför är det bra att upptäcka dem. En inlärningssvårighet betyder inte att man inte kan lära sig.
Vilka faktorer påverkar inlärningen?
Barn har naturligt olika sätt att lära sig och olika styrkor. För vissa är det lätt att lägga på minnet språkliga saker. För en annan är det lättare att lära sig genom att se, till exempel genom att rita.
Inlärningssvårigheter kan vara medfödda eller så kan de utvecklas eller bli synliga först senare.
Inlärningen kan till exempel påverkas av
- psykiska störningar
- miljörelaterade faktorer
- problem med livshantering.
Inlärningen kan också försvåras av svårigheter som har att göra med
- koncentrationen
- gestaltningen
- tal- och språkutveckling
- motoriken.
Smal inlärningssvårighet och generella inlärningssvårigheter
En smal inlärningssvårighet påverkar endast ett inlärningsområde, till exempel läsning. Samma person kan ha flera smala inlärningssvårigheter.
Vid generella inlärningssvårigheter är förmågan att lära sig och dra slutsatser lägre än genomsnittet. Då kan svårigheter uppstå inte bara i inlärningen utan även när det gäller koncentration och uppmärksamhet, motoriska färdigheter och informationsbearbetning.
Observera
- Inlärningsförmågan är en kombination av barnets individuella förutsättningar och övning.
- Även om det är svårt för barnet att lära sig finns det många sätt att stödja utvecklingen av dessa färdigheter.
- Föräldern kan stödja barnets inlärningsförmåga på många olika sätt.
- Genom att identifiera barnets styrkor kan man hjälpa hen att öva även på svårare saker.
- Lärande kan ske även utanför skolböckerna, till exempel i vardagssysslor eller under utomhusvistelse.
- En kombination av olika typer av övningar är effektivt för många. Då kan man till exempel kombinera lärande genom att göra, titta och lyssna.
Vad är svårigheter med läsning och skrivning?
Förmågan att läsa och skriva kallas läs- och skrivfärdigheter. Bakom dessa färdigheter ligger olika språkliga färdigheter. Svårigheter med att läsa och skriva kan förekomma tillsammans eller var för sig.
Det kan också uppstå svårigheter med läs- och skrivfärdigheter samt läsförståelse om barnet har mer omfattande svårigheter med språkutvecklingen. Dessa kan till exempel vara brister i ordförrådet eller svårigheter att förstå språkliga begrepp.
Lässvårigheter, dvs. dyslexi
Teknisk läsförmåga bygger på förmågan att känna igen bokstäver eller stavelser och snabbt hämta motsvarande ljud ur minnet.
Om barnet har lässvårigheter kan läsningen kännas hackig. Barnet kan byta läsriktning mitt i ett ord eller en mening. Det kan också hända att bokstäver förbises.
Allt detta påverkar hur noggrant och korrekt barnet läser.
Svårigheter med skrivning, även kallad dysgrafi
Svårigheter med skrivning kan ta sig uttryck i att bokstäver eller deras placeringar blandas ihop eller att bokstäverna förvrängs. Förvrängning innebär att barnet inte kommer ihåg hur en viss bokstav ser ut eller hur den skrivs.
I en text som barnet skriver kan det finnas för många eller för få bokstäver. Det är till exempel typiskt att dubbelkonsonanter saknas eller att ordningen på vokalerna ändras, till exempel au/ ua eller ea/ ae. Det kan saknas delar av orden.
Bakom barnets skrivsvårigheter kan det också ligga motoriska problem. Om barnet till exempel har svårigheter med finmotoriken och öga-hand-koordinationen kan det vara ansträngande att styra pennan med precision. I sådana fall kan handstilen vara stor och bokstäverna förvrängda.
Svårigheter med läsförståelse
Det handlar om svårigheter med läsförståelse när barnet har svårt att förstå textens innehåll. Hur flytande barnet läser säger inte nödvändigtvis något om hur väl barnet förstår det som hen läser. Ett barn som till exempel läser långsamt och ibland fel kan ändå förstå det som hen läser. En flytande läsare behöver däremot inte nödvändigtvis förstå det hen läser.
Det kan vara svårt för barnet att hitta väsentlig information i texten och dra slutsatser utifrån texten. Barnet har ofta svårt att berätta om det hen har läst.
Egenvårdsprogram som hjälp vid läs- och skrivsvårigheter
Fler tips får du i Egenvårdsprogrammet för barn med svårigheter med läsning och skrivning.
Vad är svårigheter i matematik?
De olika delområdena inom matematiken kräver många olika grundläggande färdigheter, såsom
- färdigheter i talföljder
- smidiga grundläggande räknefärdigheter
- språkligt minne
- förståelse för matematiska samband
- behärskning av matematiska begrepp
Matematiska färdigheter bygger på varandra. För att kunskaperna ska kunna stärkas måste grunden vara stark.
Svårigheter kan uppstå inom ett eller flera delområden
Det kan vara svårt att förstå storleksordningar och räkne-enheter. I sådana fall kan det till exempel kännas osäkert eller besvärligt att räkna med pengar. För vissa kan det vara svårt att lära sig räkneregler, till exempel kunskap om räkneordning.
Olika räkneuppgifter kräver olika baskunskaper och matematiska färdigheter. Därför kan ett visst matematikområde kännas lätt, även om man har svårigheter inom ett annat. Geometri är till exempel lättare för barn som har goda färdigheter i rumsuppfattning.
Eftersom barn har individuella kombinationer av olika färdigheter upplever olika barn svårigheterna i matematik på olika sätt.
Vad är dyskalkyli?
Matematiska inlärningssvårigheter, dvs. dyskalkyli är en diagnos.
Det är fråga om matematiska inlärningssvårigheter när
- barnets grundfärdigheter i matematik är mycket svaga jämfört med klassens allmänna nivå
- svårigheterna förklaras inte av otillräcklig eller annars bristfällig undervisning
- svårigheterna med grundfärdigheter i matematik förklaras inte av andra faktorer
Grundfärdigheterna i matematik övas under de första skolåren. Grundfärdigheter i matematik omfattar addition, subtraktion, multiplikation och division.
Svårighet att lära sig mer avancerad matematik ingår alltså inte i definitionen av matematiska inlärningssvårigheter.
Egenvårdsprogram som stöd vid svårigheter i matematik
Fler tips får du i Egenvårdsprogrammet för barn med svårigheter i matematik.
Andra svårigheter med informationsbearbetning
Svårigheter med informationsbearbetning kan också försvåra inlärningen av läs- och skrivfärdigheter. Svårigheter med informationsbearbetning kan vara kopplade till en utvecklingsrelaterad språkstörning, ADHD, svårigheter med visuell perception eller motoriska problem.
Mer information om stöd vid olika svårigheter med informationsbearbetning finns på sidan Neuropsykiatriska svårigheter.
Känslor kopplade till inlärning
Känslor och färdigheter som är kopplade till att lära sig svåra saker påverkar varandra. Det är förståeligt att övning av saker som upplevs som svåra är obehagligt och väcker negativa känslor. Dessa försvårar i sin tur övningen och motivationen att öva.
Inlärningssituationer kan orsaka spänning, stress, rädsla eller oro för att misslyckas.
Besvärliga känslor och obehagliga tankar kan belasta barnets sinne. Då kan det vara svårt för barnet att hålla det man ska lära sig i minnet eller att koncentrera sig på det. Detta kan bli särskilt tydligt till exempel vid prov eller när barnet är överbelastat.
Kom ihåg
Barnets medfödda inlärningsförmåga samt temperamentsegenskaper uthållighet och god självregleringsförmåga kan hjälpa barnet att öva på även svåra saker med större uthållighet. Inlärningen påverkas också av barnets motivation, känslor och uppfattningar kring inlärning samt omgivningen.
- Om barnet tror att det kan lära sig något är det lättare för det att motivera sig att öva.
- Motivationen stärks av uppgifter som motsvarar barnets färdighetsnivå och som hen klarar av med liten ansträngning. Svårighetsgraden kan höjas gradvis i takt med att barnet lyckas.
- Föräldrarnas intresse och inställning till lärande kan också påverka barnets inställning eller övertygelser.
Hjälp vid inlärningssvårigheter
Information och verktyg riktade till lärare och övrig skolpersonal för att stödja barnet i skolmiljön har samlats på sidan Skolpersonalen.
Information och stöd vid inlärningssvårigheter.
Tillgänglighetsbiblioteket Celia främjar jämlikhet inom läsning och lärande.
Erilaisten oppijoiden liitto erbjuder stöd och hjälp till personer som har svårigheter med att läsa, skriva, räkna eller lära sig främmande språk eller som har problem med att använda digitala verktyg, motorik, gestaltning och koncentration.
På webbplatsen Lukimat finns samlad information om utvecklingen av läsfärdigheter och matematikkunskaper. På webbplatsen kan du ladda ner Spel-ett som är utformat för att öva grundläggande läsfärdigheter. På webbplatsen hittar du även annat material för att bedöma och stödja färdigheter i läsning och matematik.
Inom LUKINO-projektet har man utvecklat nya bedömningsmetoder för att bedöma läsning, skrivning och snabb benämning.
På webbplatsen Hahmotusvaikeuksien tietopalvelu hittar du information, stöd och verktyg som rör gestaltningssvårigheter.
Inom projektet Oppimisvaikeudet ja lapsen oma kokemus (OMIS) har man utarbetat handböcker som sammanställer information om barns och ungdomars upplevelser av inlärningssvårigheter.
I handböckerna beskrivs utvecklingen av färdigheter i läsning och matematik samt svårigheter i samband med dessa, orsakerna till svårigheterna och hjälpmedel, samt hur svårigheten kan upplevas.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa till?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtest kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips på vad du bör göra härnäst.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande när du är orolig för din psykiska hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapier
För personer som fyllt 16 år finns mobilbaserad vård tillgänglig i många situationer – nätterapi erbjuder hjälp vid olika psykiska problem. Behandlingen bygger på självständigt arbete med stöd av en nätterapeut.