Studerande, har du inlärningssvårigheter?
Sammanfattning
- Det finns många olika typer av inlärningssvårigheter och de kan påverka livet på flera olika sätt.
- Inlärningssvårigheter kan också visa sig som utmaningar i känsloreglering och försvåra den ungas sociala liv samt självständighet.
- Svårigheter att lära sig, förstå och minnas förekommer ofta samtidigt med utmaningar för den psykiska hälsan.
- Upprepade misslyckanden i lärandet kan försämra självkänslan.
- Det är viktigt att identifiera inlärningssvårigheter så att den unga får rätt stöd i sina studier.
På den här sidan hittar du tips för att ta hänsyn till inlärningssvårigheter.
Det finns många olika typer av inlärningssvårigheter
Med inlärningssvårigheter avses problem som påverkar förmågan att lära. Att lära sig nya färdigheter kan till exempel gå långsamt. En inlärningssvårighet betyder dock inte att man är oförmögen att lära sig. Inlärningssvårigheter omfattar särskilda svårigheter med läsning, räkning och skrivning. Även svårigheter med koncentration, perception, tal- och språkutveckling samt motorik kan försvåra lärandet.
Inlärningssvårigheter beror på hjärnans olika förmåga att bearbeta information och har oftast inget samband med personens intelligens eller låg undervisningsnivå.
Inlärningssvårigheter kan delas in i smala och omfattande. En smal inlärningssvårighet påverkar endast ett område av lärandet, till exempel läsning. Samma person kan ha flera smala inlärningssvårigheter.
Vid omfattande inlärningssvårigheter är förmågan att lära och dra slutsatser lägre än genomsnittet. Då kan det, utöver lärandet, även finnas svårigheter med koncentration och uppmärksamhetsreglering, motoriska färdigheter och informationsbearbetning.
Inlärningssvårigheter kan vara medfödda eller utvecklas och bli synliga först senare. Även psykiska störningar, miljöfaktorer eller problem med livshantering kan påverka lärandet.
Hur märks inlärningssvårigheter?
Smala inlärningssvårigheter
- Läs- och skrivsvårigheter kan sänka läshastigheten och försämra läsförståelsen. Att skriva kan vara arbetsamt, felbenäget och långsamt, vilket påverkar till exempel uppsatser eller anteckningar.
- Svårigheter med matematik kan försvåra grundläggande räkneoperationer, förståelsen av matematiska begrepp och problemlösning. Svårigheterna kan också märkas i tidsuppfattning eller bedömning av rum och mängd.
- Perceptionssvårigheter kan påverka färdigheter som behövs för att leva i en tredimensionell verklighet, bland annat individens förmåga att bearbeta och omforma information i tanken samt skapa mentala bilder. Till exempel kan tolkning av kartor, diagram eller geometriska figurer samt orientering vara svårt.
- Minnesproblem kan försvåra studier enligt tidtabell, utförande av flerstegsuppgifter eller att minnas instruktioner och inlärt material.
Om inlärningssvårigheter inte beaktas kan upprepade misslyckanden minska motivationen och tron på den egna förmågan. Då börjar man lätt undvika saker som känns svåra.
Stödundervisning och handledning i lärande kan hjälpa till att utveckla nya inlärningsmetoder och höja självkänslan och motivationen. Särskilda arrangemang, såsom extra tid vid prov, lättlästa instruktioner eller användning av teknik (t.ex. taligenkänning eller läshjälpmedel), kan underlätta uppgifterna.
Omfattande inlärningssvårigheter
Vid omfattande inlärningssvårigheter förekommer problem med lärande inom många livsområden. Svårigheter uppstår förutom i skol- och arbetsprestationer ofta även i slutledningsförmåga, abstrakt tänkande, självständig livshantering och socialt umgänge. Då kan stöd behövas för att
- planera studier och fundera på samt öva olika stödmetoder för lärande
- stärka självkänslan, så att upplevelsen av att klara sig inom livets olika områden förbättras
- reglera känsloliv och beteende under längre tid än jämnåriga
- planera och ordna självständigt boende och egen försörjning
- hantera sociala situationer och lösa eventuella konflikter
- bemöta psykiska symtom och störningar.
Inlärningssvårigheter och utmaningar för den psykiska hälsan förekommer ofta samtidigt
Olika inlärningssvårigheter ökar ofta den tid och ansträngning som krävs för studier, vilket kan göra vardagen belastande. En möjlig, dold inlärningssvårighet kan orsaka stress och öka risken för utmattning.
En inlärningssvårighet kan leda till upprepade upplevelser av misslyckande. Det kan ge upphov till känslor av värdelöshet och skam samt försvaga självkänslan, särskilt om orsaken till svårigheterna inte har identifierats.
Långvarig depression eller ångest är ofta förknippad med minnes- och koncentrationssvårigheter samt långsam informationsbearbetning.
Ibland orsakar samma sjukdom eller störning, såsom autismspektrumtillstånd, problem både med informationsbearbetning och psykisk hälsa.
Det är viktigt att inlärningssvårigheter identifieras så tidigt som möjligt, så att fungerande stödmetoder kan användas. Stödåtgärder stärker känslan av att lärande är möjligt trots inlärningssvårigheter. Det ökar tilliten till den egna förmågan att klara studierna.
I följande video (4:47) berättar neuropsykologiska specialpsykologen Johanna Nukari om vilka effekter språkliga, icke-språkliga och omfattande inlärningssvårigheter kan ha på den psykiska hälsan. För stunden finns videon endast på finska.
Titta på videon (2:43) där personer med egen erfarenhet berättar hur läs- och skrivsvårigheter har påverkat deras psykiska välmående och självkänsla. För stunden finns videon endast på finska.
Tips för studerande
Upplever du att lärandet är långsamt och svårt trots en ihärdig inställning och många timmar av studier? Om du har en inlärningssvårighet har du rätt till stöd i dina studier.
Tips för studierna
- Sätt upp snälla och realistiska mål för dina studier. Gläds åt framgångarna.
- Planera dina studier tillsammans med en speciallärare inom yrkesutbildning och en studiehandledare. Undvik att läsa för många krävande kurser samtidigt.
- Delta aktivt i planeringen och prövningen av stödmetoder som underlättar ditt lärande.
- Ta pauser i arbetet, både under studierna, praktikperioden och när du studerar hemma.
- Använd listor, post-it-lappar, mobilappar och andra hjälpmedel som stöd för minnet.
- Studietekniker och strategier kan vara till stor hjälp. Be om råd från speciallärare eller studiehandledare.
- Försök utnyttja dina styrkor när det är möjligt. Fråga till exempel om du kan göra ett skriftligt arbete muntligt om det är mindre belastande för dig.
- Avsätt tillräckligt med tid för att lära dig svåra ämnen. Förbered dig på att repetera och upprepa det du lärt dig, till exempel med visuella metoder, genom att spela in viktiga punkter eller förklara för en vän.
- Var aktiv på lektionerna. Be läraren, specialläraren eller annan stödperson att förtydliga svåra saker för dig.
Tips för en balanserad vardag
- Återhämtning från studie- eller praktikdagar som belastat hjärnan med tillräcklig sömn, näringsrik kost, uppmuntrande människor och uppfriskande motion är avgörande.
- Att ordna tid för vänner och hobbyer som ger glädje och välbefinnande är viktigt.
- Att stärka den egna identiteten och bli självständig tar tid. Det är bra att lära sig acceptera ofullständighet.
- Självmedkänsla och att vara förlåtande mot sig själv hjälper att hantera osäkerhet och stärker självkänslan.
- Olika avslappnings- och visualiseringsövningar återställer nervsystemet, slappnar av kroppen och hjälper till att hantera frustration och stress.
- Det är bra att söka hjälp med låg tröskel hos skolkurator, psykolog eller hälsovårdare.
- Att prata med närstående eller delta i kamratgrupper ger stöd.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
