Hur talar man om arbetsrelaterad ensamhet i chefsarbetet?

När arbetsrelaterad ensamhet beaktas i chefsarbetet ökar det medarbetarens självkännedom som medlem i arbetsgemenskapen. Det

• skapar ömsesidig förståelse och kontakt
• lyfter fram brister i arbetet på en konkret nivå
• erbjuder sätt att tala om mycket betydelsefulla frågor
• stärker gemenskapen och uppskattningen av den på arbetsplatsen.

Att bygga en förtroendefull atmosfär

Arbetsrelaterad ensamhet är lätt att dölja, men påverkar både medarbetarens välbefinnande och hela arbetsplatsens funktion.

Chefens uppgift är att möjliggöra en trygg atmosfär där det känns bra att vara. Då kan man också tala öppet om arbetsrelaterad ensamhet.

• Frågor om social hälsa och arbetsrelaterad ensamhet kan ställas som en del av ett bredare arbete för att utveckla välbefinnande och gemenskap.
• Det är viktigt att betona att det handlar om ett frivilligt och förtroendefullt samtal, inte om en bedömning av arbetsinsatsen.
• Om du gör teamundersökningar och kartläggningar om arbetsrelaterad ensamhet och exkludering, håll resultaten anonyma och i sammanfattad form.

Aktivt lyssnande är en del av lösningen

Att lyssna utan att döma eller försöka rätta till situationen ökar känslan av att bli hörd.

Att lyssna och ställa frågor hjälper samtalet framåt.

• ”I vilka situationer känner du dig utanför?”
• ”Du berättar att det är mycket stress och högt tempo i vår arbetsgemenskap. Möten med kollegor är för få.”

Det är bra att leta efter möjligheter att öka kontakten.

Skulle det vara möjligt att lägga till gemensamma pauser, mer teamarbete eller mentorskap? Lösningarna finns i första hand hos medarbetaren själv. Fråga gärna:

• ”Vad skulle hjälpa dig?”

Självständigt beslutsfattande ökar känslan av att ens åsikter har betydelse.

Känslan av att vara en del av gruppen är viktig.

Att bli inbjuden till olika sociala situationer stärker känslan av delaktighet.

Ung medarbetare och social introduktion

Arbetsgemenskapen bör tillsammans se till att den unga medarbetaren hittar sin plats och kommer med i gemenskapen.

Tillhörighet och delaktighet i arbetsgemenskapen förebygger upplevelser av ensamhet hos unga medarbetare. I början av arbetslivet bygger det en trygg grund för rättvis och ömsesidig kollegialitet.

Introduktion skapar en känsla av tillhörighet på arbetsplatsen.

• För en ung medarbetare är det viktigare att känna stöd och gemenskap än att ha ett perfekt introduktionsprogram.

Att presentera den unga för kollegorna ökar känslan av gemenskap.

• På arbetsplatsen lär man sig den ungas namn och välkomnar hen till arbetsgemenskapen.

En stödperson eller ”arbetskamratfadder” underlättar den ungas vardag.

• En arbetskamratfadder visar hur vardagen fungerar: var och med vem man kan ta pauser och vem man kan fråga om råd.

Positiv gemenskap är frivillig.

• Ingen behöver anpassa sig eller delta i all informell verksamhet på arbetsplatsen. Alla får vara sig själva och välja om de vill tillhöra gruppen.

Var kan man börja samtalet?

Arbetstagarens upplevelse av ensamhet kan påverka ork, motivation och arbetsinsats. Chefens närvaro samt lyssnande och stödjande återkoppling kan på ett avgörande sätt minska arbetsrelaterad ensamhet.

Exempel på frågor för att inleda samtal

• ”Hur har det varit för dig att börja arbeta hos oss/arbeta i den här gruppen?”
• ”Hur har du trivts i arbetsgemenskapen på sistone?”
• ”Hur upplever du din plats i teamet? Vad har påverkat din upplevelse?”
• ”Hur upplever du att du har kommit in i arbetsgemenskapen?”

Exempel på lyssnande

och hur man kan visa genuint intresse samt förtydliga det man hört utan att rätta den andras upplevelse:

• ”Känner du dig utanför i arbetsgemenskapen just nu?”
• ”I vilka situationer känner du dig utanför?”
• ”Hur påverkar din upplevelse dig just nu?”

Exempel på hur ni tillsammans kan fundera på vad som skulle hjälpa mot arbetsrelaterad ensamhet

• ”Vi vill att varje medarbetare ska känna sig delaktig och uppskattad. Finns det något vi kan göra bättre i det avseendet?”
• ”Vad skulle du behöva?”
• ”Vad skulle du vilja att jag gör?”
• ”Vad önskar du du absolut inte?”
• ”Hur kan jag stötta dig?”
• ”Jag föreslår att vi gör så här… Hur låter det för dig?”
• ”Vilket av dessa alternativ skulle hjälpa dig bäst?”

Möjliga verktyg för att stödja samtalet

• Utvecklingssamtal som stöd för social hälsa
• Lista över introduktionspunkter
• Verktyg för en omtänksam arbetsgemenskap som stöd vid arbetsrelaterad ensamhet
• Reservera tid till företagshälsovården.

Säkerställ att man blir hörd och får hjälp

När samtalen fortskrider, ta reda på om den unga har upplevt att hen fått hjälp med sin ensamhetskänsla.

Fråga om ni talade om det som var viktigt för just den unga:

• "Vill du lägga till något väsentligt till det du berättade tidigare?”

Kom överens om när ni ses igen för att följa upp:

• ”Jag vill träffa dig igen om x tid och säkerställa att det vi talade om går framåt / att du har fått hjälp från företagshälsovården.”

Visa intresse:

• ”Vi pratade om ditt mående för en vecka sedan. Hur mår du nu?”

Visa uppskattning för att ni talade om saken:

• ”Tack för att du berättade om dina upplevelser. Jag håller detta i åtanke. Låt oss tillsammans fundera vidare på hur vi kan främja detta.”

Läs mer

Det här materialet är en del av de delaktighetsfrämjande verktygen för en omsorgsfull arbetsgemenskap. Ta del av fler verktyg som stärker gemenskapen här:

Du kanske också är intresserad av: