Kriser hos unga

Vad orsakar en kris

Krisen orsakas av både situationen i sig och de resurser som finns tillgängliga. Upplevelsen av en kris är individuell. Negativa eller positiva livshändelser kan utlösa en kris, särskilt om det finns mycket belastning i livet.

Omständigheter bakom krisen

Livskriser kan orsakas av små eller stora förändringar. En livskris kan till exempel orsakas av föräldrars skilsmässa, ett uppbrott med en partner eller flytt till en ny ort.

Även en positiv förändring i livet kan orsaka en kris. Att till exempel komma med i ett nytt hobbylag eller en ny skola kan innebära en svår övergång från det gamla.

En traumatisk kris orsakas av en oförutsedd, chockerande händelse, till exempel att utsättas för våld eller en allvarlig sjukdom hos en närstående. Det är viktigt att be om hjälp för att komma igenom en traumatisk kris.

Är det normalt att känna så här?

I de tidiga stadierna av en kris är starka och motstridiga tankar och känslor normala. Den nya situationen och dess innebörd tar form gradvis över tiden. När situationens innebörd börjar forma sig finns det utrymme för olika känslor och tankar. De kan kännas motstridiga och variera även på kort sikt.

Vanliga upplevelser under en kris kan vara till exempel tankar som "Mitt liv förändras helt" och "Kommer någonting någonsin att bli detsamma igen?" samt känslor som rädsla, diffus ångest och skuld eller skam, även om du vet att du inte har gjort något fel. En krissituation kan orsaka stress i kroppen. Stress kan kännas i kroppen till exempel som en klump i halsen eller muskelspänningar. Alla har sina egna fysiska sätt att reagera på stress. Fysiska förnimmelser kan uppstå både direkt under en stressig situation och under en längre tid efteråt. Fysiska reaktioner kan inkludera yrsel, en tryckande känsla i bröstet eller en klump i halsen samt hjärtklappning.

Vad är undvikande?

I de tidiga stadierna av en kris kan undvikande av ämnet hålla starka känslor borta. Detta kan göra det lättare att fokusera i skolan eller på fritiden. Det kan också hjälpa dig att bemöta känslor gradvis. Men det tar energi att hålla känslorna borta från tankarna. Undvikandet kan också skapa en ond cirkel. Att gå miste om saker som ger glädje i livet kan få dig att må ännu sämre. Att må dåligt kan öka tillbakadragandet ännu mer.

Du kan lära dig att känna igen dina egna undvikandebeteenden. Det är då en bra idé att stanna upp och överväga de kort- och långsiktiga konsekvenserna av varje undvikandebeteende. 

Hur man hanterar en kris?

Eftersom varje kris är unik behöver människor olika typer av stöd.

Du bör först ta hand om dessa

• Bekräfta den svåra situationen för dig själv: Jag får känna så här.
• Tala om för dina närstående att du behöver deras närvaro. Om det behövs, gå igenom saker med dina närstående flera gånger.
• Ta hand om byggstenarna i vardagen, så som föda, sömn, återhämtning och motion. 

Vad ska du göra när det känns svårt?

• Fokusera på nuet.
• Lugna ner din kropp om det behövs.
• Ta distans från dina tankar.

Med tiden kommer du att må bättre. Livet kommer att bli meningsfullt igen och du kommer att hitta nya källor till glädje. Detta händer trots att det nu kan verka svårt att tro att du kommer att må bättre.

Hjälp av en yrkesperson

För mer information om att få hjälp, se avsnittet om mentalvårdstjänster.

Vad kan jag göra själv?

Självständigt arbete med egenvårdsprogram

Den goda nyheten är att förändring är möjlig. Nycklarna till framgång ligger i dina egna händer, eftersom du är den bästa experten i ditt eget sinne. Du kan få hjälp av Psykportens egenvårdsprogram, som du kan göra på egen hand eller tillsammans med en närstående eller yrkesperson. Egenvårdsprogrammet för ungas kriser ger dig information om de problem som är förknippade med krissituationer och verktyg som hjälper dig att övervinna dem.

Du kan använda egenvårdsprogrammet

• självständigt
• medan du väntar på annan vård
• i tillägg till annan vård
• när annan vård redan har avslutats

Berätta hur du mår

Många säger att de börjat må bättre efter att de berättat för närstående om sina symtom. Även om det känns svårt och onödigt att ta saken till tals, är det värt att prata med en trygg vuxen eller en god vän. När du pratar om din situation är du inte längre ensam i den svåra situationen. Det kan också hjälpa till att klargöra dina egna tankar och känslor.

Dina närstående kan också ha lagt märke till dina symtom. Att prata med dem kan ge dig en överraskande mängd stöd och förståelse i din återhämtning.

Andra människor som stöd

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du få hjälp via kamratstöd. Kamratstöd finns tillgängligt i grupper och på tumanhand. Du kan prata ansikte mot ansikte eller på nätet. Det finns också kamratstödsgrupper som drivs av social- och hälsovårdspersonal.

Ta hand om dig själv

Det finns en stark koppling mellan smidighet i vardagen och psykiskt välbefinnande.

När du mår bra går vardagen smidigt utan större ansträngning. Å andra sidan bidrar meningsfulla dagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm till god hälsa.

Du kan påverka ditt eget välbefinnande med mycket enkla, dagliga saker. Motion, njutning och sömn är de grundläggande byggstenarna i vardagen. Närvaro av en annan person och sociala kontakter är viktiga. Kvaliteten på din dagliga kost har också stor inverkan på ditt sinnesläge.

Tips om vad du kan göra själv finns här:

För mer information om köldexponering, se följande video (2:02). Videon finns för stunden endast på finska.