Hur säkerställer man en lyckad praktikperiod?
Sammanfattning
- Att öva arbetslivsfärdigheter stöder studerandes psykiska välbefinnande.
- Det är viktigt att tala om arbetslivet på ett positivt, hoppfullt och uppmuntrande sätt både på läroanstalten och under praktikperioden.
- Praktikperioder ger studerande arbetslivserfarenhet och stärker yrkesidentiteten.
På denna sida hittar du tips för en lyckad praktikperiod.
Att förbereda sig inför praktikperioder stöder det psykiska välbefinnandet
Det är viktigt att tala om arbetslivet på ett inspirerande och positivt sätt i läroanstalterna. Det är bra att diskutera med den studerande vilka förväntningar arbetslivet har på hen och att höra den studerandes egna förväntningar på arbetslivet. Det hjälper den studerande att bygga en hållbar och realistisk grund för den framtida arbetskarriären.
Den studerande behöver stöd både från läroanstalten och arbetslivet för att få en korrekt bild av arbetslivet. Praktikperioderna är en central del av yrkesstudierna.
Studiernas uppgift är att
- hjälpa den studerande att se praktikperioderna som en möjlighet att lära och utvecklas
- ge den studerande en realistisk bild av arbetslivets förväntningar och utmaningar
- gå igenom arbetslivets spelregler
- öva den studerandes problemlösnings-, interaktions- och samarbetsfärdigheter
- lära den studerande att identifiera sina styrkor och utveckla dem inför arbetslivet. Förutom styrkor är det bra att lära sig att identifiera möjliga utvecklingsområden hos sig själv.
- tala om metoder för att orka i arbetet och om ett hållbart arbetsliv
- hjälpa den studerande att fundera på hur vardagen kan balanseras – vad hjälper hen att återhämta sig efter arbetsdagen?
- vägleda den studerande i att ge och ta emot feedback
När den studerande har fått tillräckliga färdigheter i arbetslivskompetens under studierna, kan hen med trygghet och öppenhet stärka dessa färdigheter under praktikperioderna.
Praktikperioderna stärker arbetslivsfärdigheter
Under praktikperioderna växer den studerande yrkesmässigt. Det kräver misstag och framgångar, hantering av egna känslor och tolerans för osäkerhet. Allt detta hör till inlärningsprocessen. En trygg atmosfär på arbetsplatsen stöder denna yrkesmässiga utveckling.
Praktikperioderna ger studerande arbetslivserfarenhet som är värdefull vid framtida jobbsökande. Genom praktik får den studerande delta i arbetsuppgifter som hjälper hen att tillämpa den teori, som lärts ut i studierna, i praktiken. Hen kan fördjupa sin yrkeskompetens och öka sitt självförtroende. Arbetets betydelse bör förstås som en del av det övergripande välbefinnandet, vilket i sin tur stärker känslan av meningsfullhet som ger glädje, sociala relationer och försörjning.
Under praktikperioderna får den studerande möjlighet att lära sig och utveckla viktiga arbetslivsfärdigheter, så som:
- yrkesmässigt självförtroende
- problemlösningsförmåga
- förmåga att arbeta i team
- relations- och interaktionsfärdigheter
- kommunikationsförmåga
- tidsplanering
- färdigheter i kundbetjäning
På arbetsplatserna tar man oftast till sig ny kunskap och kompetens som inte nödvändigtvis behandlas i skolan. Under praktikperioderna skapas nätverk med andra yrkespersoner inom branschen. Det kan öppna möjligheter till framtida arbetsliv och arbetsplatser.
Genom praktikperioderna får studerande en bild av hur arbetslivet faktiskt ser ut. Studerande får information om branschens krav, förväntningar och möjliga utmaningar i arbetslivet. Denna kunskap är viktig inför framtida yrkesval.
Vad hjälper praktikperioden att löpa smidigt?
Praktikperiodens smidighet kan påverkas genom att stötta den studerande. Den studerande ska ha en eller flera egna handledare på arbetsplatsen som stöder och vägleder lärandet. Introduktion till arbetsuppgifter och arbetsplatsens rutiner är en av handledarens viktigaste uppgifter.
Det är också viktigt att säkerställa att arbetsplatsen inte gör antaganden om den unga personens arbetslivsfärdigheter, utan att saker som kan kännas självklara för dem som länge varit i arbetslivet (som pauser, att följa arbetstider) också gås igenom noggrant. Praktikperioderna ska ge tillräckligt med tid för utveckling och stöd för att arbetslivsfärdigheterna ska stärkas.
Öppen kommunikation på arbetsplatsen skapar förtroende och främjar den ungas studier. Öppen kommunikation syns i uppmuntran att ställa frågor och framföra egna tankar. Det är viktigt att ge den studerande närvarande handledning, som ger stöd och möjlighet att reflektera över det hen har lärt sig.
Öppen kommunikation, ökad självkännedom och framgångar stärker det psykiska välbefinnandet under praktikperioderna. Arbetsplatsens positiva klimat och förmåga att ge den studerande feedback om hens utveckling är också viktigt för att studierna ska framskrida.
På arbetsplatsen bör man beakta ett gott och rättvist ledarskap, vilket framför allt märks som en begriplig ledarskapskultur. Då känner den studerande som kommer på praktik att hen är en viktig och värdefull del av arbetsgemenskapen. Gott ledarskap innebär att alla behandlas jämlikt och rättvist. Det har stor betydelse även för den studerandes motivation och lärande.
Finns det utmaningar under praktikperioden?
Det är viktigt att komma ihåg att det är normalt att stöta på utmaningar under praktikperioderna. Genom dem lär sig den studerande och utvecklas yrkesmässigt.
Om perioderna känns svåra eller problem uppstår är det viktigt att:
- tala öppet om utmaningarna
- upprätthålla en uppmuntrande atmosfär
- erbjuda/be om hjälp
- påminna om att utmaningar hör till inlärningsprocessen
- granska och vid behov justera målen för praktikperioden
- påminna den studerande om att söka kamratstöd från andra studerande
- vid behov ta med den ansvariga läraren i diskussionerna om praktikperioden.
Tips för att stötta studerande:
Läs mer
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.