Mobbning och trakasserier på läroanstalter

Lärare och arbetsplatshandledare

Mobbning och trakasserier kan ha allvarliga och långvariga effekter på självkänsla och relationer. Det kan också påverka studier och framtidsutsikter. Man ska alltid ingripa i mobbning och trakasserier.

Lyssna

Sammanfattning

Mobbning och trakasserier förekommer på många olika sätt.
Mobbning och trakasserier kan leda till allvarliga problem med psykisk hälsa.
Mobbning är också ofta ett gruppfenomen, som involverar många människor i olika roller.
Mobbning kan förekomma både på läroanstalter och på arbetsplatser.

Den här sidan ger tips om hur man kan förebygga mobbning och trakasserier och hur man kan stödja den som blir mobbad.

Mobbning är upprepade, avsiktliga förolämpningar, diskriminering eller skada. Trakasserier är när en person utsätts för förtryck, kränkande eller förödmjukande beteende. Mobbaren är ofta i en fysiskt, socialt eller på annat sätt mer dominerande ställning än den mobbade.

Mobbning och trakasserier inkluderar

psykisk mobbning, som är den vanligaste formen av mobbning. Det kan handla om öknamn, förlöjliganden, förödmjukelser, hot eller skvaller.
fysisk mobbning och våld, som kan handla om att knuffa, slå, sparka, tvång, gömma saker, skada eller stjäla pengar.
social diskriminering, till exempel gester eller ansiktsuttryck som visar den mobbade att hen inte hör till. Det kan också ta sig uttryck i konkret isolering från gruppen, förnedring, spridning av falsk information eller att försvåra för elever att komma vidare i sina studier, till exempel genom att utesluta dem från information.
nätmobbning, som kan ta sig uttryck i kränkande kommentarer och meddelanden, spridning av bilder, falska profiler, utfrysning, trakasserier och sexuella trakasserier. Det kan ske på sociala medier, i meddelanden eller i spel.
sexuella trakasserier, där någon blir kränkt på grund av sitt kön, sin sexualitet eller sin kropp. Det kan vara i form av olämpliga kommentarer, sexuella meddelanden eller oönskad beröring. Det sker också ofta via telefon eller internet.

Vilka effekter kan mobbning och trakasserier ha på det psykiska välbefinnandet?

Mobbning och trakasserier skadar ofta den utsattas självkänsla och tillit till andra människor. Om situationen fortsätter under lång tid kan det leda till allvarliga psykiska problem, som ångest eller depression. Mobbning och trakasserier syns inte alltid utåt. Tyvärr blir den som utsätts ofta lämnad ensam i situationen.

Mobbning och trakasserier kan leda till

känslor av ensamhet och upplevelsen av att inte höra till
försämrad självkänsla och minskad tilltro till sina egna förmågor
gråtmildhet och lättretlighet
koncentrationssvårigheter
problem med sömn eller matvanor
fysiska symtom, som huvudvärk eller magont
rädsla
minskad studiemotivation och undvikande av att gå till skolan
svårigheter att återhämta sig på fritiden
självskadetankar.

Hur kan mobbning och trakasserier synas i utbildningsmiljöer och under praktik?

De flesta studerande inom yrkesutbildningen upplever sin inlärningsmiljö som trygg. Men mobbning förekommer både i skolor och på arbetsplatser under praktikperioder. Mobbning kan komma från andra studerande, lärare, kollegor på praktikplatsen, handledare eller kunder.

Upplevelsen av mobbning och trakasserier är individuell, vilket kan göra det svårt att upptäcka eller ingripa. Det är också viktigt att komma ihåg att mobbning ofta är ett gruppfenomen.

I skolan kan mobbning och trakasserier visa sig exempel genom att:

Den studerande ofta är ensam eller isolerad från andra.
Den studerande har svårt att hitta sin plats i gruppen eller i skolgemenskapen.
Den studerande är långvarigt nedstämd eller har återkommande fysiska besvär.
Frånvaro och förseningar ökar, eller studierna avbryts helt.
Det finns maktutövning mellan studerande, till exempel olika former av påtryckningar.
Bland de studerande kan det uppstå en gruppdynamik där en ledarfigur samlar anhängare och medhjälpare omkring sig. Tillsammans riktar de sitt osakliga beteende mot en enskild studerande. Många kan känna till att mobbning eller trakasserier förekommer, men kanske inte förstå hur allvarligt det är, och därför blir det osynligt och utan åtgärder.
Den studerande upplever lärarens krav som orimliga eller orättvisa, eller att hens särskilda behov inte beaktas.
Könsnormativa eller på annat sätt kränkande kommentarer förekommer.
Mobbning och trakasserier fortsätter på fritiden, till exempel via sociala medier eller på internat.

Under praktik kan mobbning eller trakasserier märkas genom att den studerande

drar sig undan från gemensamma stunder och undviker pausrum eller andra sociala situationer
blir rädd eller nedstämd under praktikperioden
undviker vissa kollegor, kunder eller arbetspass för att slippa möta mobbaren
kommer sent eller uteblir från arbetet utan tydlig orsak
undviker arbetsuppgifter eller arbetsmiljöer där hen tidigare blivit förödmjukad
presterar sämre på grund av otrygghet
får återkommande huvudvärk eller magont på grund av nervositet eller rädsla
börjar tvivla på sin framtid inom branschen och överväger att byta utbildning.

Tips för att stötta studerande:

Mobbning förblir tyvärr ofta osynlig både på läroanstalter och i den studerandes närmiljö. Situationer som rör mobbning eller trakasserier måste alltid tas på allvar och åtgärdas när de upptäcks. Att ta upp frågan med den studerande kan vara en vändpunkt i hens liv, eftersom mobbningen eller trakasserierna ofta kan ha pågått länge.

Det är särskilt viktigt att arbeta förebyggande mot mobbning och trakasserier, till exempel genom att:

Säkerställa att läroanstaltens planer och rutiner för att skydda studerande mot våld, mobbning och trakasserier är tydliga, uppdaterade och kända av hela personalen
Påverka ungas attityder och sätt att tänka, så att deras förståelse för mobbningens konsekvenser ökar och mobbning därmed minskar.
Stärka en positiv gemenskap mellan studerande och personal. Det ökar känslan av samhörighet och underlättar den studerandes anknytning till studiegemenskapen.
Tillsammans med de studerande skapa en trygg, tillåtande och respektfull kultur. Det ökar förståelsen för olikheter och främjar tolerans. Till exempel kan värdegrundsdiskussioner väcka insikter och motivera till att motverka mobbning och trakasserier.
Bygga en öppen samtalskultur mellan personal och studerande. Det kan göra det lättare för unga att berätta om mobbning och trakasserier, som ofta annars hålls hemliga eller underskattas.
Lära ut känslo- och interaktionsfärdigheter, eftersom de är viktiga verktyg för att kunna agera i sociala situationer. Att kunna ge respektfull och konstruktiv feedback är en viktig kompetens.
Lära känna de studerande och ta del av tidigare överlämningsinformation. Det kan hjälpa till att identifiera studerande som tidigare blivit utsatta och som löper risk att drabbas igen.
Uppmuntra studerande att vara närvarande på läroanstalten. Närvaro möjliggör gruppbildning under hela läsåret. När de studerande lär känna varandra och skapar tillit minskar risken för mobbning.

Att agera vid mobbning eller trakasserier är hela personalens ansvar

Utred situationen på ett rättvist sätt tillsammans med alla inblandade parter och möjliga vittnen.
Kontakta vårdnadshavare om någon av parterna är minderårig.
Ta hjälp av elev- och studerandehälsovårdens yrkespersoner, såsom kurator, psykolog eller skolhälsovårdare, om du behöver stöd i utredningen.
Säkerställ att varje part blir hörd enskilt, och ordna sedan ett gemensamt samtal (för minderåriga tillsammans med vårdnadshavare).
Ge den som mobbat möjlighet att be om ursäkt och kom överens om hur situationen ska följas upp.
Se till att elev- och studerandehälsovårdens tjänster erbjuds åt både den utsatta och den som mobbat.
Fortsätt stötta den som blivit utsatt även efter att mobbningen upphört. Det är viktigt för att förhindra att situationen upprepas och för att stärka den studerandes välmående och trygghet.
Vid behov, kontakta andra myndigheter, exempelvis socialtjänst eller polis.

Se även

När och var kan jag få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
studiehandledaren
specialläraren

När och var kan jag få hjälp med psykiska problem?

Lärare och arbetsplatshandledare

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.