Skip to main content

Hjärnsjukdomar, hjärnskador och psykisk hälsa

Om hjärnan skadas till följd av en sjukdom eller skada påverkar detta ofta inte bara informationsbehandlingen och inlärningen, utan också det psykiska välbefinnandet. Depression uppstår ofta i samband med hjärnsjukdomar.

Effekterna på det psykiska välbefinnandet kan delvis bero på fysiska förändringar i hjärnan, vilka inträffar i strukturer och förbindelser som är viktiga för känslolivet och humöret. De kan också vara en reaktion på en förändrad funktionsförmåga.  

Hjärnskador 

En hjärnskada är en skada i hjärnan som uppkommer av ett oavsiktligt slag mot huvudet. Det kan till exempel uppkomma om personen faller ner, ramlar omkull eller hamnar i en trafikolycka. Skadans svårighetsgrad avgör om den orsakar några permanenta nedsättningar av funktionsförmågan. 

Typiska långsiktiga symtom på hjärnskada är förändringar i beteendet, förändringar i känslorna och svårigheter med att kontrollera sina egna handlingar.  

Allvarligare hjärnskador åtföljs ofta av psykiska problem. 

De vanligaste är: 

  • depression och ångest 
  • impulsivitet och lättretlighet 
  • irritation  

Dessutom kan det förekomma 

  • att karaktärsdrag tonas ner eller betonas 
  • apati eller hyperaktivitet 
  • humörsvängningar samt mani, dvs. en exceptionell höjning av humöret 
  • psykotiska symtom såsom vanföreställningar eller hallucinationer 
  • trötthet 

Cirkulationsstörningar i hjärnan 

En cirkulationsstörning i hjärnan är ett gemensamt namn för övergående eller långvariga cerebrovaskulära händelser. Dessa inkluderar till exempel hjärninfarkter och hjärnblödningar. 

Cerebrovaskulära störningar åtföljs ofta av förändringar inte bara i informationsbehandlingen utan också i den psykiska hälsan. 

Epilepsi 

Epilepsi avser olika syndrom vars gemensamma nämnare är återkommande epileptiska anfall. 

Ett epileptiskt anfall är ett tecken på avvikande elektrisk aktivitet i hjärnan. Anfallet stör hjärnans normala behandling av information. 

Personer med epilepsi upplever uppmärksamhetsstörningar samt andra kognitiva problem oftare än resten av befolkningen. Dessutom är epilepsi förknippad med en högre risk än genomsnittet för psykiska problem.  

MS-sjukdom 

Multipel skleros, dvs. MS-sjukdom, är en autoimmun sjukdom där kroppen attackerar sina egna vävnader. Vid MS riktas attacken mot hjärnans vita substans. Detta orsakar varierande symtom. 

Vid MS sker hjärnförändringar inte bara i hjärnområden som är kritiska för informationsbehandlingen, utan också i nervbanor som är viktiga för känslolivet.  

Sjukdomar som degenererar hjärnan är till sin natur progressiva. De leder slutligen till en kraftigt försämrad informationsbehandling.  

Sjukdomar som degenererar hjärnan inkluderar Alzheimers sjukdom, minnessjukdomar orsakade av cirkulationsstörningar i hjärnan, Lewykroppsdemens, Parkinsons minnessjukdom, frontotemporal demens, samt Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och Huntingtons sjukdom. 

Minnessjukdomar 

Trots att dessa sjukdomar kallas minnessjukdomar, yttrar sig de primära eller mest märkbara förändringarna i informationsbehandlingen inte alltid som minnesproblem

Var får man hjälp med psykiska problem?

Berätta hur du mår  

Det är möjligt att få stöd och behandling för psykiska problem i samband med hjärnsjukdomar. Prata om din situation med den behandlande läkaren eller din närstående. 

Ta Psykporten till hjälp 

Hjälp finns också i Psykportens egenvårdsprogram. Du kan gå igenom dem ensam eller tillsammans med en närstående eller en yrkesutbildad person. I slutet av sidan hittar du innehåll som rekommenderas för ångest och depression. 

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av