Skip to main content

Hur vet jag att det handlar om ätsvårigheter?

Problem med ätandet innebär störningar i både kroppen och psyket. De är vanliga i ungdomsåren, men ätstörningssymtom och ätstörningar förekommer även hos vuxna.

Symtom relaterade till ätandet och kroppsbilden 

Problem med ätandet och kroppsbilden kan ge upphov till en mängd olika symtom. Typiska symtom listas nedan. 

  • Tankarna kretsar ständigt kring mat och att äta. 
  • Jag har en negativ och/eller förvrängd kroppsbild. 
  • Jag följer hela tiden med mina kroppsmått och eventuella förändringar. 
  • Formen eller storleken på min kropp påverkar min upplevelse av mitt människovärde. 
  • Vikten varierar. 
  • Jag äter begränsat. 
  • Jag undviker vissa livsmedel. 
  • Jag har regler och rutiner för måltiderna. 
  • Jag motionerar överdrivet mycket eller tvångsmässigt, och om jag inte kan motionera får jag ångest. 
  • Ibland tappar jag kontrollen över ätandet och hetsäter. 
  • Jag får skuldkänslor efter att jag ätit. 
  • Jag försöker kräkas efter att jag ätit. 
  • Problemen med ätandet börjar skada mitt psykiska, fysiska eller sociala välbefinnande och min funktionsförmåga. 

Fundera på följande

  • Kände du igen några av dessa tecken hos dig själv?  
  • Begränsar dessa dina tankar och handlingar?  
  • Är du eller en närstående orolig för hur du mår?

Bestämmer diagnosen ätstörningen?

En kultur som beundrar smalhet och en hälsosam livsstil påverkar tankarna och känslorna relaterade till mat hos många. Även de som inte har en ätstörning kan ha ett problematiskt förhållande till mat.

Det är vanligare med problem med ätandet och kroppsbilden, ätstörningssymtom samt atypiska ätstörningar än det är med ätstörningar där alla diagnostiska kriterier för en viss ätstörning uppfylls.

Även om man inte har en diagnos så kan problem med ätandet och kroppsbilden ha en mycket negativ inverkan på det fysiska och psykiska välbefinnandet, liksom på den dagliga funktionsförmågan och ens sociala relationer.

Kom ihåg

Problemen med ätandet och kroppsbilden kan utöver förändringar i ätandet även påverka humöret, det fysiska välbefinnandet och orken samt den sociala funktionsförmågan. Problem med ätandet och kroppsbilden kan med tiden utvecklas till ätstörningar. Det är viktigt att man får hjälp för att må bättre. 

Identifiera vilka följder ätstörningssymtomen ger upphov till 

Ett otillräckligt energiintag och symtom i samband med ätande kan orsaka ett brett spektrum av fysiska och psykiska symtom.  

Nedan finns två listor, en med symtom relaterade till psykiskt och socialt välbefinnande och en med symtom relaterade till fysiskt välbefinnande. 

Läs igenom listorna och fundera på om du har märkt några av dessa symtom hos dig själv. Syftet är att du ska granska de symtom som uppstått efter att ätsvårigheterna, såsom att du begränsar ätandet, började.   

Psykiskt och socialt välbefinnande 

  • Jag tänker ständigt på mat och på att äta 
  • Jag vill hetsäta 
  • Jag känner mig deprimerad 
  • Jag har ångest 
  • Jag är ofta irriterad 
  • Mitt humör skiftar 
  • Jag drar mig undan andras sällskap 
  • Jag orkar inte hålla kontakten med mina vänner 
  • Mitt sinne för humor har minskat 
  • Jag ser saker i svart eller vitt och har svårt att vara flexibel 

Fysiskt välbefinnande 

  • Jag är trött och orkeslös 
  • Jag sover dåligt och vaknar på natten eller tidigt på morgonen 
  • Jag är rastlös och kan inte slappna av 
  • Jag äter långsamt 
  • Jag drömmer om mat 
  • Jag är inte intresserad av sex 
  • Jag har förstoppning eller diarré 
  • Jag har ont i magen och är uppsvullen i magen 
  • Min mens är oregelbunden 
  • Jag känner mig svag och yr, speciellt om jag ställer mig upp snabbt 
  • Jag fryser ofta 
  • Det har skett förändringar i min vikt 

Vad kan jag själv göra? 

Ett egenvårdsprogram för arbete på egen hand 

Den goda nyheten är att det går att åstadkomma en förändring. Du har själv nyckeln till framgång, eftersom du känner dig själv bäst. Egenvårdsprogrammet för problem med ätandet ger dig information om problem relaterade till ätande och kroppsbild samt verktyg för att hantera dem. 

Du kan använda egenvårdsprogrammet 

  • på egen hand 
  • medan du väntar på övrig vård 
  • som tillägg till övrig vård 
  • när den övriga vården har avslutats. 

Lär dig att ta hand om din kropp

Problem med ätandet och kroppsbilden är ofta relaterade till svårigheter att kunna märka vilka behov ens kropp har. Det är även vanligt att man tenderar att ignorera eller försumma dem. Man kan stärka välbefinnandet i sin kropp genom att fundera på hur man kan behandla den bättre.

Stöd av andra

Många upplever att de känner sig lättade när de har berättat om sina symtom för sina närstående. Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom. Du kan bli överraskad av hur mycket stöd och förståelse du får när du talar med andra.

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd. Kamratstöd förekommer både i gruppform och på tumanhand och träffarna kan vara både ansikte mot ansikte och på distans. Det finns också kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.

Ätstörningsförbundet och dess lokala medlemsföreningar erbjuder dessutom information om problem med ätande och kroppsbild samt rikligt med kamratstöd och aktiviteter, både för personer med problem och för deras närstående.

Övning

Att få kroppen att må bra 

  • Lägg märke till i vilka situationer, platser och sällskap i din vardag som din kropp mår bra, är lugn, känns stark eller neutral. 
  • Hur kunde du förstärka denna känsla?  
  • Hur kunde du ta bättre hand om din kropp? 

Förändring är inte alltid lätt

Att återhämta sig från problem med ätande och kroppsbild samt att göra förändringar framkallar ofta motstridiga tankar och känslor.

Å ena sidan kan du vara trött på din situation och inser hur problemen med ätandet påverkar till exempel din hälsa, din livskvalitet och dina relationer negativt. Å andra sidan kanske det förekommer hinder och rädslor kopplade till återhämtningen. Du kan till exempel vara rädd för att gå upp i vikt, tappa kontrollen över ditt liv eller att du inte längre kan handskas med dina känslor ifall du tar itu med dina ätstörningssymtom.

När och var kan man få hjälp?

Tveka inte att söka professionell hjälp om dina problem med ätandet och kroppsbilden förvärras eller om du är orolig för hur du mår. Om du redan har en vårdkontakt kan du berätta för din kontaktperson hur du mår. 

Om du inte har en vårdkontakt kan du kontakta till exempel 

  • primärvården 
  • skol- eller studerandehälsovården 
  • ungdomsstationen 
  • arbetshälsovården. 

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

För att bedöma om du har en tendens att hetsäta, fyll i matvanetestet. För att bedöma din inställning till din kropp och till mat, fyll i symtomtestet för ätstörningar.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier för unga

Huvudsakligen för personer över 16 år.
Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social ångest är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av