Skip to main content

Information om intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning är en funktionsnedsättning inom området förståelse och uppfattning. Intellektuell funktionsnedsättning är inte en sjukdom.

Vad innebär intellektuell funktionsnedsättning? 

En intellektuell funktionsnedsättning är en utvecklingsrelaterad störning i lärandet och förståelsen.  

I Finland finns det uppskattningsvis cirka 40 000–50 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den intellektuella funktionsnedsättningen inträffar före 18 års ålder och är bestående.  

Vad beror en intellektuell funktionsnedsättning på? 

Funktionsnedsättningen kan bero på 

  • ärftliga orsaker som uppstår före födseln eller graviditetsrelaterade orsaker 
  • skador under förlossningen 
  • sjukdomar och olyckor under barndomen 
  • andra sällsynta orsaker 

Numera hittar man många av orsakerna till en intellektuell funktionsnedsättning, särskilt då funktionsnedsättningen är medelsvår eller svår. Ibland hittar man inte orsaken till den intellektuella funktionsnedsättningen trots undersökningar. 

Hur kan en intellektuell funktionsnedsättning ta sig uttryck? 

Graderna av intellektuell funktionsnedsättning klassificeras som lindrig, medelsvår, svår och djup. 

Förutom en intellektuell funktionsnedsättning har personer med en funktionsnedsättning oftare än genomsnittet en eller flera andra utvecklingsneuropsykiatriska störningar, som ADHD eller en störning på autismspektrumet.  

En del personer med intellektuell funktionsnedsättning har också andra funktionsnedsättningar som kan göra det svårt för hen att röra sig, prata eller på annat sätt interagera med andra. 

Hur påverkar den intellektuella funktionsnedsättningen den psykiska hälsan? 

De hjärnstrukturer där personer med intellektuell funktionsnedsättning har strukturella och funktionella förändringar är ofta också relaterade till regleringen av humör, motivation, perception och social interaktion.  

Det förklarar delvis varför personer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk än genomsnittet att drabbas av psykiska symtom och störningar.  

Andra riskfaktorer för psykiska problem är till exempel svårigheter att klara sig i samhället och stigmatiseringen i samband med det. 

Påverkar den intellektuella funktionsnedsättningen personligheten? 

Den intellektuella funktionsnedsättningen är bara en del av en person. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är på samma sätt individer när det gäller temperament, personlighet, preferenser och färdigheter som personer utan intellektuell funktionsnedsättning. 

Personer med intellektuell funktionsnedsättning förenas endast av det faktum att de har svårt att förstå konceptuellt tänkande och abstrakta fenomen. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har lättare att förstå tydliga samtal och öppna begrepp.  

Vilket slags stöd kan en person med intellektuell funktionsnedsättning ha nytta av? 

För att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva som jämlika samhällsmedborgare behöver de stöd, vägledning och tjänster. 

Dessa behov kan till exempel vara kopplade till 

  • kommunikation 
  • självständighet 
  • skötsel av hemmet 
  • sociala färdigheter 
  • att röra sig i omgivningen 
  • hälsa och säkerhet 
  • skriftliga färdigheter 
  • fritid och arbete  

En intellektuell funktionsnedsättning kan skapa ett stort behov av stöd. Andra gånger behöver man bara lite och tillfällig hjälp. 

Ett individuellt och behovsbaserat stöd hjälper personer med intellektuell funktionsnedsättning att leva ett gott och självständigt liv som är naturligt för dem. 

Observera

Med intellektuell funktionsnedsättning avser man vanligtvis en nedsatt kognitiv förmåga. I lagstiftningen är begreppet bredare. Det är viktigt att definiera och diagnostisera funktionsnedsättningen eftersom stöd och förmåner fastställs utifrån dem. 

Läs mer

De Utvecklingsstördas Stödförbund rf är en nationell människorätts- och medborgarorganisation som består av olika medlemsföreningar. 

Förbundet Kehitysvammaliitto främjar jämlikhet och delaktighet i samhället. 

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av