Skip to main content

Rättslig handlingsförmåga och psykisk hälsa

Med rättslig handlingsförmåga avses förmågan att fatta ekonomiska och juridiska beslut.

I Finland uppnår en person rättslig handlingsförmåga vid 18 års ålder. 

Med rättslig handlingsförmåga avses förmågan att fatta ekonomiska och juridiska beslut. Sådana beslut är bland annat:

  • att köpa och sälja 
  • att låna, pantsätta och donera 
  • att upprätta ett testamente 
  • att ingå ett äktenskap

Rättslig handlingsförmåga förutsätter: 

  • villighet att fatta beslut och förmåga att uttrycka sin vilja 
  • förmåga att förstå olika alternativ 
  • förmåga att förstå konsekvenserna av sina beslut och handlingar

Den rättsliga handlingsförmågan bedöms alltid i förhållande till det beslut som ska fattas, dess komplexitet och dess konsekvenser.

En person kan samtidigt ha rättslig handlingsförmåga när det gäller dagliga inköp, resor i närområdet och att donera en liten summa pengar till välgörenhet, men inte när det exempelvis gäller fastighetsaffärer och att donera en betydande förmögenhet till ett religiöst samfund. 

Vad försämrar den rättsliga handlingsförmågan?

​Den rättsliga handlingsförmågan bedöms alltid individuellt, och ingen diagnos leder automatiskt till att man förlorar den rättsliga handlingsförmågan. 

Allvarliga psykiska störningar

Allvarliga psykiska störningar kan försämra den rättsliga handlingsförmågan.

  • Vid akut psykos är en persons hela tankevärld ofta osammanhängande och hen kan inte koncentrera sig. Då är det svårt att fatta beslut.
  • Schizofreni kan vara förknippad med permanenta eller långvariga tankestörningar som gör att personen under en lång tid inte kan sköta ekonomiska angelägenheter. 
  • Vid vanföreställningar kan innehållet i vanföreställningarna påverka grunderna för ett beslut och därmed den rättsliga handlingsförmågan. Det är viktigt att veta om vanföreställningen är relaterad till det beslut som ska fattas, det vill säga om personen baserar sitt beslut på vanföreställningarna.
  • Vid svår depression kan en person inte nödvändigtvis sköta sina angelägenheter. Men när hen väl har återhämtat sig är hens rättsliga handlingsförmåga ofta återställd.
  • I den maniska fasen av en bipolär sjukdom är det ofta nödvändigt att begränsa den rättsliga handlingsförmågan, eftersom en försämrad impulskontroll och verklighetsuppfattning kan leda till slösaktighet och till exempel riskfyllda investeringar. 
  • Missbruksproblem kan också försämra den rättsliga handlingsförmågan om suget efter alkohol eller droger är så stort att andra ekonomiska förpliktelser inte blir uppfyllda. 

Minnessjukdomar 

Minnessjukdomar försämrar en människas rättsliga handlingsförmåga när de framskrider.

En person med lindrig demens kan ofta ännu uttrycka sin åsikt om olika ekonomiska frågor, även om personen exempelvis kan ha svårt att använda ett bankkort.

En person med medelsvår demens kan vara kapabel att fatta enkla beslut, men förstår ofta inte längre konsekvenserna av komplicerade och omständiga handlingar.

En minnessjuk person kan vara mottaglig för övertalning eller påtryckningar redan i sjukdomens tidiga faser.

Ibland är en minnessjukdom också förknippad med vanföreställningar, vilket kan försämra beslutsfattandet. 

Andra hjärnsjukdomar 

Andra hjärnsjukdomar är till exempel hjärnskada, hjärninfarkt och tillståndet efter en återupplivning.

Lokala hjärnskador påverkar de kognitiva funktionerna på olika sätt.

En infarkt på vänster hjärnhalva kan till exempel leda till en svår språklig störning, dvs. afasi. Den kan göra det svårt att förstå det beslut som ska fattas och att uttrycka sin egen vilja.

Om det är klart svårare att förstå tal än att producera tal, kan man till och med använda enkla ja/nej-frågor för att ta reda på en persons önskan och på sätt bevara personens rättsliga handlingsförmåga.

Svårigheterna med minnet, slutledningsförmågan och exekutiva funktioner kan göra det omöjligt att fatta ett mer komplicerat beslut och att förstå konsekvenserna av handlingarna. 

Begränsning av rättslig handlingsförmåga 

Förmedlingskonto 

För en person som har missbruksproblem eller som får rehabilitering för psykisk sjukdom kan socialvården ordna ett förmedlingskonto dit personens inkomster, såsom lön, pension eller utkomststöd styrs.

Från detta konto betalas nödvändiga utgifter som hyra och elräkningar.

Mottagandet av de disponibla medlen avtalas separat med personen. Det kan ske en gång i månaden eller till och med ett par gånger i veckan. 

Syftet med regleringen av de disponibla medlen är att säkerställa att pengarna räcker till mat och andra förnödenheter också i slutet av månaden. 

Intressebevakning

Intressebevakning är ett system där en officiell intressebevakare utses för att sköta huvudmannens ekonomiska angelägenheter.

Intressebevakaren kan vara en anhörig, en kommunal intressebevakare eller en anlitad jurist eller bokföringsbyrå.

I princip fattas besluten tillsammans, men intressebevakaren ser till att åtgärderna är förenliga med personens intressen och ekonomiska situation.

Huvudmannen har inte rätt att ta ut pengar från sitt löne- eller pensionskonto, men man kan öppna ett separat bankkonto för disponibla medel för hen.

Före intressebevakningen måste man göra en utredning om personens egendom och inkomster till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV). DVV måste också få en årlig rapport om användningen av medlen. 

Man kan också bestämma om intressebevakning för en enskild rättshandling, till exempel en fastighetsaffär. Intressebevakningen kan också utvidgas till att omfatta personliga angelägenheter, såsom boende och vård.

I undantagsfall kan intressebevakningen utvidgas så att huvudmannens handlingsbehörighet begränsas och intressebevakaren fattar självständiga beslut. 

Du kan själv ansöka om intressebevakning hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om en person motsätter sig intressebevakning eller inte förstår dess betydelse, avgör tingsrätten ärendet. Detta kräver alltid ett läkarutlåtande.

Vem som helst, till exempel en anhörig, myndighet eller en arbetstagare inom hälso- och sjukvården kan anmäla en person som behöver intressebevakning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Då börjar magistraten utreda ärendet. 

Ogiltigförklaring av en rättshandling 

Om en person till exempel har sålt sin egendom eller köpt något, kan avtalet senare förklaras ogiltigt om man kan bevisa att personen inte har förstått sakens betydelse.

Detta kan ske exempelvis i en situation där någon har övertalat en person med en minnessjukdom att sälja sin sommarstuga till underpris eller där dyr och onödig utrustning har sålts till en psykotisk och ångestfylld person. 

Klandertalan mot testamente 

Vem som helst kan upprätta ett testamente, men dess giltighet kan bestridas senare.

Denna klandertalan mot ett testamente kan väckas först efter att personens dött.

Om det vid upprättandet av ett testamente finns en misstanke om att personen inte helt förstår innehållet, lönar det sig att redan då skaffa ett läkarutlåtande om förmågan att förstå testamentet. 

 

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtestet kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips på vad du bör göra härnäst.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är bekymrad över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av