Kamratstöd för självskadebeteende på ett säkert sätt

Självdestruktivitet Depression

Kamratstöd är mycket värdefullt för personer med självskadebeteende och personer som tillfrisknat från det. Det kan även innebära risker, vilket det är viktigt att vara medveten om.

Kamratstödet kan minska den skuld och skam som ofta är kopplad till självskadebeteende. Ofta skapar det hopp eller ökar hoppfullhet. Många som får höra andras erfarenheter känner att de inte är ensamma.

Former av kamratstöd

Man kan få och ge kamratstöd genom att delta i vårdgrupper, kamratstödsgrupper eller till exempel en organisations kamratstödschatt. Det kan också ske i vardagen i relationer med vänner och bekanta. Många känner att de får värdefulla erfarenheter av kamratstöd genom att läsa andras berättelser eller titta på en dokumentär eller video.

Möjligheter och risker med kamratstöd

Många med självskadebeteende upplever att kamratstöd har varit en viktig del av återhämtningen.

Det kan också kännas väldigt värdefullt att få ge kamratstöd till andra. Många upplever att det till exempel hjälper en att känna respekt för och medkännande med sig själv.

När det gäller självskadebeteende finns det dock också risker med kamratstöd, och det är bra att vara medveten om det. Unga och personer med självdestruktiva tankar är oerhört känsliga för dessa risker.

Att få höra detaljerade beskrivningar om självdestruktiva handlingar eller självmord kan öka åhörarnas risk för självskadebeteende.
Att höra andra prata dömande eller förhärligande om självmord eller självdestruktiva personer kan vara skadligt.
I vissa situationer kan pressen av att ge kamratstöd bli ett för stort ansvar.

Kamratstöd från organisationer

Olika kamratstödsorganisationer erbjuder till exempel grupper, telefonstöd och chattar. Oftast är det utbildade erfarenhetsexperter som leder grupperna och erbjuder stöd där. Dessutom delar många organisationer kamratstödsberättelser och information i sociala medier.

Till exempel ger medlemsorganisationerna i Mentalhälsopoolen tillförlitligt stöd.

Grupper

Det är viktigt att det finns spelregler för hur man pratar om självskadebeteende i kamratstödsgrupper. Det är också bra att tillsammans komma överens om hur man ser till att gruppen är trygg, och hur man agerar om någon i gruppen har ett aktuellt självskadebeteende.

Sociala medier

Riskerna med kamratstöd ökar i sociala medier och andra nätmiljöer, där man inte samtalar ansikte mot ansikte, och där privatpersoner producerar innehåll.

Det material som privatpersoner producerar, och kamratstödssamtal i sociala medier, kan vara av bra kvalitet, men det kan också innefatta skadliga element. Vanliga risker är att diskussionen blir svartvit, och att självdestruktiva handlingar beskrivs i detalj.

Minneslista för säkert kamratstöd

Den här minneslistan hjälper läsaren att välja säkra former av och källor till kamratstöd. Det är också en hjälp för personer som vill erbjuda kamratstöd på ett säkert sätt.

Trots att det är värdefullt med kamratstöd kan personer i samma situation inte ta ansvar för andras återhämtning eller för att de håller sig vid liv.

Ett alltför tungt ansvar utgör en risk för kamratstödjarnas egen psykiska hälsa. Uppmuntra personen att söka hjälp, och sök alltid hjälp själv om det finns en aktuell risk för självmord.

Som kamratstödjare kan du också be om råd och hjälp själv från Mieli rf:s kristelefon, tfn 09 2525 0112.

Om du själv är barn eller ung, berätta för en trygg vuxen – vem som helst – om det är så att du eller din kompis är självdestruktiv. Bär inte på den hemligheten själv!

Självdestruktivitet väcker många slags känslor hos olika personer. Man kan till exempel bli rädd, arg eller fascinerad.

När man är ung eller genomgår kriser i livet bearbetar man ofta sin relation till döden och självmord. Då kan det hända att man har mycket starka åsikter om ämnet.

Det kan dock vara skadligt både med en ton som förhärligar självskadebeteende och en ton som fördömer den. I sällskap av personer i samma situationer bör man undvika ställningstaganden där man förenklar självmord, antingen genom att förhärliga det som mod eller genom att döma det som en feg handling.

Om man får höra detaljerade beskrivningar av självdestruktiva handlingar eller planer kan risken att begå en självdestruktiv handling öka.

Berätta att du mår dåligt och har självdestruktiva tankar för personer som du litar på. Undvik att i detalj beskriva självdestruktiva handlingar i sällskap av andra i samma situation. Skydda dig själv från liknande beskrivningar från andra, både i medier och på annat håll.

Självdestruktivitet är kopplat till många mycket svåra och motstridiga känslor.

En självdestruktiv person kan ibland känna att andra är skyldiga att lindra det outhärdliga tillståndet som hen är i genom att svara på hens önskemål. Det är förståeligt.

Man kan ändå inte ålägga, tvinga eller pressa en annan person att göra på ett visst sätt genom att hota med självdestruktiva handlingar. Alla har rätt att sätta gränser för vilket stöd de kan erbjuda.

Vuxna har en skyldighet att hjälpa barn och unga som beter sig självdestruktivt. En vuxen person behöver dock inte – och bör inte – vara ensam i sin stödroll, utan förlita sig på professionell hjälp och stöd från organisationer.

Ibland kan en självdestruktiv person oroa sig för att belasta personal. Hen kan vara tveksam till att prata öppet om det, eftersom hen inte vill skapa oro. Professionell personal har dock en annan roll än en kamratstödjare. Man behöver inte vara orolig för att belasta personalen.

Personalen har stöd och utbildning för att möta och hantera självskadebeteende. För professionell personal kan du också berätta detaljerat om självdestruktiva handlingar eller planer. Du skadar inte personalen på det sättet, utan hjälper tvärtom personalen att hjälpa dig.

Kom ihåg

I anvisningarna Chatsafe som riktar sig till ungdomar finns bra tips även för vuxna om hur man kommunicerar om självskadebeteende i sociala medier.

Anvisning för Chatsafe (Mieli rf)

Självdestruktivitet Depression

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtester

Med hjälp av symtomtestet kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips om vad du ska göra härnäst.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är bekymrad över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

I huvudsak för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.