Skyddsplan mot självdestruktivitet

När man skapar en skyddsplan identifierar man tecken som man tidigare har visat innan man hamnar i ett självdestruktivt tillstånd. 

Dessa varningssignaler är individuella. De kan vara kopplade till exempelvis tankar, känslor, beteenden eller fysiska känningar. 

• Man kan upptäcka risken genom att till exempel uppmärksamma tankar av hopplöshet som snurrar runt i huvudet, till exempel: “Jag har hamnat i en återvändsgränd. Jag ser ingen annan väg ut än genom döden.” Eller “Jag är bara en belastning. Det vore bättre för alla om jag var död.”  
• Erfarenhet kan ha visat att till exempel morgontimmarna eller dagar med bakfylla är riskperioder, då man har svårare att stå emot självmordstankarna.  
• För många är självdestruktiva tankar i kombination med ensamhet, tillbakadragande och att man inte svarar anhöriga eller att man stänger av telefonen tecken på att situationen håller på att eskalera.  

De personliga varningssignalerna skrivs ner noggrant i skyddsplanen. De fungerar som varningsflaggor: Nu är det oerhört viktigt att se till att du håller dig säker!

Här skriver du ner allt du kan göra för att minska risken för en självdestruktiv handling vid en risksituation.  

• Saker som kanske kan göra att det känns lite lättare är att lyssna på en viss musik, titta på en serie, skriva, gå på promenad eller klappa ett husdjur.  
• Din läkare kan ha förskrivit dig läkemedel som du ska ta i dessa situationer.  
• När du har upptäckt varningssignalerna bör du undvika rusmedel, för det gör att man mår sämre. 

Du bör också så detaljerat som möjligt skriva ner alla metoder du kan använda för att göra att det känns lättare.  

Du kan också fundera på metoder som passar i olika miljöer. Vad kan du göra om du är ensam hemma? Vad kan du göra om du är i stan, på jobbet eller i skolan? 

Här skriver du ner alla sociala situationer som kan hjälpa dig att förändra hur du mår eller hålla dig säker utan att du ber om hjälp för att lösa självmordskrisen.  

• En del upplever att det känns lättare och säkrare att vara på en plats med andra människor. En sådan plats kan vara till exempel ett bibliotek eller ett kafé.  
• För någon är det en lättnad att få känna att man tillhör en grupp, till exempel via en organisation eller fritidsförening.  
• Du kan också ha släktingar, bekanta eller vänner som får dig att tänka på annat. Det behöver inte vara människor som du känner dig beredd att berätta om dina självdestruktiva tankar för. Det räcker att du får något annat att tänka på i deras sällskap.

Här skriver du ner sådana människor du känner som du vid behov skulle vara beredd att berätta för hur du mår, och som du kan be om hjälp för att underlätta situationen. Sådana människor kan vara familjemedlemmar eller vänner. Det kan också vara till exempel en lärare som du litar på.  

• Det är bra att prata med dessa personer på förhand om vilken hjälp du skulle vilja ha av dem i en krissituation, och om de har möjlighet att ge dig den hjälpen.  
• Stödet från anhöriga kan till exempel bestå av en trygg närvaro eller av att de kan lyssna på ett medkännande sätt. 
• De anhöriga kan också hjälpa dig att fokusera på något annat, till exempel genom att göra saker tillsammans. 
• Ibland är anhöriga ett viktigt stöd i att söka professionell hjälp. De kan till exempel skjutsa dig till akutmottagningen.  

Det är bra att komma ihåg att ibland kan dina anhöriga ha svårt att hjälpa dig i en krissituation, eftersom situationen väcker kraftiga känslor även hos dem. Därför är det viktigt att komma överens om vilka sätt de kan ge stöd på, och vid behov förlita dig på professionell hjälp.  

Om den riskfyllda situationen inte går över på egen hand eller med hjälp av anhöriga bör du ta kontakt med professionell personal.  

• I skyddsplanen skriver du ner professionell personal som du kan be om hjälp i olika situationer. Det kan till exempel vara din terapeut eller hälso- och sjukvårdspersonal.  
• I skyddsplanen bör du också skriva ner telefonnumret till Mieli rf:s kristelefon som har öppet dygnet runt: 09 2525 0112. 
• För krissituationer bör du också skriva ner kontaktuppgifter till närmaste akutmottagning och 112 i din skyddsplan. 

När du ringer de nummer som står i din skyddsplan kan du berätta att du följer din skyddsplan, vars syfte är att förebygga självdestruktiva handlingar. Om du redan har skadat dig själv, berätta det för professionell personal.

Det är viktigt att göra din omgivning säker, för ett självmordsförsök är ofta en konsekvens av en snabb lösning. Trots att det inte är möjligt att helt eliminera riskerna för att skada sig själv i sin omgivning, bör man ändå göra sig av med de enklaste medlen för det. I ett självdestruktivt tillstånd kan lättillgänglig utrustning ha en avgörande betydelse för om tankarna övergår till handlingar innan tillståndet går över.

• Man bör inte ha stora mängder läkemedel, rusmedel, vapen eller andra verktyg som kan användas för självdestruktiva handlingar (tidigare eller planerade) hemma eller till hands.

I skyddsplanen skriver du när och hur du kan hålla dig säker. Dessutom kan du skriva ner orsaker till varför du vill hålla dig säker. 

• När du funderar på den här punkten kan det vara extra viktigt att ha stöd från professionell personal, för särskilt i krisens svåraste stunder kan det vara svårt att hitta några anledningar.  
• En person kan samtidigt ha anledningar att vilja dö och anledningar att vilja leva. När man mår som sämst kan det hända att man glömmer anledningarna till att vilja leva.  
• Om du just nu har svårt att komma på några anledningar att leva, be om hjälp. Trots att det inte ser ut som att det finns något hopp just nu, så finns det hopp för dig.