Skip to main content

Vad är tvångssymtom hos barn?

Tvångssymtom består av tvångshandlingar och tvångstankar. Hos barn handlar tvångssymtomen vanligtvis om att till exempel kontrollera saker eller tvätta händerna.

I mild form förekommer detta beteende hos alla människor. Alla oroar sig ibland för exempelvis om ytterdörren har lämnats öppen.

Vad är tvångstankar?

Tvångstankar är återkommande, för en själv främmande och ångestframkallande tankar som tränger sig på. Det är svårt eller omöjligt att få bort dem ur tankarna eller att förtränga dem.

De kan också vara motbjudande och störande till sitt innehåll. Tvångstankar är dock helt ofarliga.

Vanliga tvångstankar hos barn är till exempel:

  • oro för smuts, att bli sjuk och döden
  • mycket starka rädslor för att något ont ska hända eller att man ska göra något fel
  • störande och för en själv obehagliga sexuella föreställningar och tankar
  • aggressiva föreställningar och tankar
  • känslan av att man måste göra ”precis rätt”

Vad är tvångshandlingar?

Man försöker minska den starka ångest som tvångstankarna orsakar genom tvångshandlingar, det vill säga ritualer. Det centrala med dessa ritualer är att samma sak upprepas om och om igen. Ritualerna kan vara inre eller synliga.

Vanliga inre tvångshandlingar hos barn är till exempel:

  • att söka eller be om bekräftelse
  • överdrivet ursäktande eller erkännande
  • att räkna
  • att upprepa ”goda” ord eller siffror i tankarna
  • överdriven bön

Vanliga synliga tvångshandlingar hos barn är till exempel:

  • överdriven kontroll, till exempel av dörrar, egna saker, spisar eller andra elektriska apparater
  • överdriven handtvätt eller städning
  • upprepning av handlingar tills de känns ”rätt”
  • att börja om från början, till exempel att skriva om och om igen
  • att ordna saker
  • undvika att röra vid saker

När handlar det om en störning?

Det handlar om tvångssyndrom när symtomen orsakar stark ångest eller väsentligt stör det dagliga livet. Cirka 1–3 % av barn och ungdomar har tvångssyndrom. Symtomen kan vara närvarande i vardagen nästan hela tiden eller uppträda periodvis.

Hur bör man förhålla sig till tvångssymtom?

Innehållet i tvångssymtomen avslöjar ofta vad som är viktigt för personen själv. Tvångssymtom kan hänga samman med rädslan för att man skulle agera i strid med de värderingar man själv anser vara viktiga.

Kom ihåg

Alla som lider av tvångssymtom skulle säkert vilja bli av med sina symtom om de bara kunde. Tvångssymtom går inte att få bort enbart med beslutsamhet och viljestyrka. För att minska symtomen krävs träning.

Minska skamkänslorna

Tvångssymtom väcker starka känslor hos barnet och hela familjen. De kan orsaka stor rädsla och ångest. Ritualer eller tvångstankar väcker ofta också skamkänslor.

Ofta kan barnet med förnuftet inse att det är osannolikt att rädslan förverkligas, men trots det utför barnet ritualerna.

Det är bra att prata öppet om tvångssymtomen hemma, så att hemlighållande inte förvärrar symtomen och upprätthåller skamkänslorna.

Undvik att bekräfta

Till tvångssymtomens natur hör att söka bekräftelse och undvika situationer och saker som väcker ångest. Det är fullt förståeligt att anhöriga försöker hjälpa barnet genom att anpassa sitt eget beteende. Detta underblåser dock tvångssymtomen och håller dem vid liv.

Fundera på följande:

  • Har du försäkrat ditt barn om att händerna är rena?
  • Har du tvättat eller kontrollerat saker överdrivet mycket på barnets begäran?
  • Har du rört vid dörrhandtag på offentliga platser så att ditt barn slipper göra det?
  • Har du undvikit att prata om ämnen som kan utlösa ditt barns tvångstankar eller tvångshandlingar?
  • Har du ändrat på din fritid eller anpassat dina arbetstider på grund av ditt barns tvångssymtom?

Hur behandlas tvångssymtom?

Behandlingen består av två centrala mål:

1. Att acceptera tvångstankarna

När tvångstankarna accepteras och man inser att de bara är tankar, orsakar de mindre ångest. Då minskar behovet av att utföra tvångshandlingar.

När man inte försöker undertrycka tvångstankarna börjar de med tiden att avta.

2. Att bryta sig loss från tvångshandlingar

Tvångshandlingar lindrar inte ångesten på lång sikt.

Målet är att lära sig att det inte orsakar orimlig ångest att avstå från tvångshandlingar och att det inte leder till att den fruktade händelsen inträffar.

Egenvårdsprogram för självständigt arbete

Egenvårdsprogrammet för barn med tvångssymtom hjälper till att bryta tvångssymtomens onda cirkel. Målet är att barnet ska kunna sluta med tvångshandlingarna och att den ångest som tvångstankarna orsakar ska minska.

Genom egenvårdsprogrammet får föräldern verktyg för att förhålla sig till tvångssymtom och stödja barnet. Programmet är även avsett som ett stöd för yrkespersoner som möter barn med tvångssymtom.

Programmet är avsett för lindriga och måttliga symtom.

När och var kan man få hjälp?

Det är bra att söka hjälp redan i ett tidigt skede. Du behöver inte själv veta om ditt barn har tvångssyndrom.

Hjälp från en yrkesperson

Det är bra att söka vård om barnets symtom börjar störa vardagen och begränsa åldersmässiga aktiviteter. Om tvångssymtomen blir långvariga påverkar de barnets självbild och självkänsla negativt och försvårar relationerna till familj och vänner.

Det är också lämpligt att söka hjälp om symtomen belastar familjens vardag eller om du upplever att dina resurser börjar ta slut eller att din ork minskar.

Man kan till exempel söka hjälp

  • hos hälsovårdaren
  • hos skolkuratorn
  • hos skolpsykologen
  • på familjerådgivningen
  • på ungdomsstationen

Mer information om hur man söker om hjälp finns i avsnittet om mentalvårdstjänster.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa till?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtest kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips på vad du bör göra härnäst.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande när du är orolig för din psykiska hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapier

Nätterapi är en behandlingsform som visat sig vara effektiv i forskning. Den kombinerar självständigt arbete på nätet med stöd från en kompetent terapeut. Behandlingen inleds oftast redan inom ungefär en vecka efter att remissen har kommit in.

I terapin framskrider du i din egen takt, men du är inte ensam: en terapeut som är insatt i dina symtom följer dina övningar, ger respons och svarar på dina frågor under hela behandlingen.

Nätterapi är specialsjukvård och kostnadsfritt för personer bosatta i Finland. Remissen kan skrivas ut av vilken läkare som helst.

Du kanske också är intresserad av