Vad är arbetskamratfärdigheter?

Arbetskamratfärdigheter stärker arbetsplatsen och dess välbefinnande.

Goda färdigheter i interaktion, nätverkande och påverkan i vardagliga möten ökar känslan av kontakt och gemenskap samt minskar arbetsrelaterad ensamhet.

I följande video (2:29) berättar Anne om sina erfarenheter av arbetsrelaterad ensamhet och betydelsen av arbetskamratskap.

De viktigaste arbetskamratfärdigheterna

Aktivt lyssnande

• Aktivt lyssnande börjar med att själv ta initiativ och hålla igång samtalet.
• Sedan fokuserar man på att lyssna på vad den andra säger utan att samtidigt tänka på vad man själv ska säga härnäst.
• Till sist kontrollerar man att man har förstått den andras budskap rätt.

Att öva medkänsla

• Sträva efter att förstå den andras känslor, erfarenheter och perspektiv.
• Ställ förtydligande frågor.
• Undvik att förminska eller ignorera den andras upplevelse.
• Fråga om den andra vill ha råd eller tips.
• Kontrollera vad den andra tycker om samtalet och eventuella råd.

Icke-verbal kommunikation

• Var uppmärksam på din egen kroppshållning, ögonkontakt och tonfall.
• När du lyssnar på någon, titta ibland på personens ansikte och ögon. Samtidigt gör du inget annat, som att titta på mobilen eller datorn.
• Var konsekvent: Om du vill signalera vänlighet, se till att tonfallet också är varmt.
• Kontrollera att du tolkar den andras icke-verbala signaler rätt.

Att ge och ta emot feedback

• Ge feedback på den andras agerande konkret och vänligt.
• Lär dig att ta emot feedback och använda den som vägledning för hur du kan agera nästa gång.
• Var bestämd om du möter osaklig feedback.

Känslo- och självregleringsfärdigheter

• Öva på att identifiera och sätta ord på dina känslor.
• Be vänligt om det du behöver.
• Förhåll dig med medkänsla till dina egna behov och din ofullkomlighet.
• Utveckla känslo- och självregleringsfärdigheter så att du kan agera skickligt i olika situationer i arbetslivet.

Förmåga att arbeta tillsammans

Arbetskamratfärdigheter är en viktig del av organisationens funktion. De avgör hur medarbetare möter varandra, löser konflikter och bygger tillit i vardagen.

Starka sociala färdigheter på arbetsplatsen ökar arbetsglädjen, minskar stress och förbättrar organisationens resultat. Arbetskamratfärdigheter kan också försvagas. Inlärda färdigheter rostar om de inte används i vardagen.

Följande färdigheter är bra att kontrollera ibland:

Goda seder

• Goda seder är en grundförutsättning för arbetskamratfärdigheter.

Att göra saker tillsammans

• Förmåga att ge utrymme åt andra och bygga en gemensam riktning.

Modig och konstruktiv dialog

• Våga framföra din egen synpunkt.
• Öppen diskussion om problem med den som berörs.

Att uppskatta andra

• Antagandet om den andras goda vilja är grunden för tillit i arbetsgemenskapen.
• Möjliggör andras deltagande och känsla av delaktighet.

Självkännedom och ansvarstagande

• Förmåga att se sig själv i spegeln och ta en aktiv roll som medlem i arbetsgemenskapen.
• Ta ansvar för misstag och rätta till situationen.

Lösningsfokus och feedback

• Lösningsorienterat förhållningssätt till problem. Regelbunden, uppmuntrande feedback till andra.
• Att ge och be om feedback i arbetsgemenskapen.

Ömsesidighet är hjärtat i arbetslivets interaktion

Ömsesidighet innebär balans mellan att ge och ta emot. När man känner sig hörd och uppskattad är det lättare att själv stötta andra. I arbetslivet syns ömsesidighet i små handlingar och bygger känslan av att vi är tillsammans i detta.

Hur syns ömsesidighet i vardagen?

• Lyssnande och att bli hörd: När någon stannar upp och lyssnar på riktigt vågar den andra dela sina tankar.
• Hjälp och stöd: Hjälp i en stressig situation ökar viljan att senare hjälpa andra.
• Utrymme för olika perspektiv: På teammöten fördelas ordet jämnt och även de tystare rösterna hörs.
• Varmt mottagande av nya: När en ny medarbetare möts vänligt och får lugn introduktion är det mer sannolikt att hen för det vidare.

Ömsesidighet är ingen byteshandel, utan en tillit till att det gemensamma goda gynnar alla. Det minskar konkurrens, ökar trygghet och stärker arbetsplatsens samhörighet.

Det är svårt att prata om ensamhet

Arbetsrelaterad ensamhet uppstår om arbetskamratskap inte fungerar eller har för många avbrott. Det kan också kännas som att den egna kompetensen går förlorad.

Det kan vara svårt att prata om ensamhet i arbetet. Ämnet är ändå viktigt för välbefinnande och ork i arbetet. Även mitt i ensamheten utvecklas interaktionsfärdigheter genom medvetenhet, övning och feedback.

Utgångspunkt för samtal: lyssna, fråga och agera

Det viktigaste är att vara intresserad, ge utrymme för den andra och undvika att förminska, ge råd eller jämföra. Små vardagliga handlingar och öppen interaktion stärker gemenskapen.

• En trygg atmosfär möjliggör öppenhet. Det är lättare att prata om ensamhet på arbetsplatser där det råder tillit, respektfullt bemötande och dialog. Konkurrens, stress och kritiskhet gör det svårare att ta upp ämnet
• Alla har en roll i att minska ensamhet. Arbetstagare, chefer och företagshälsovård kan alla ta initiativ till samtal. Det väsentliga är att lyssna, ge respektfull feedback och hitta lösningar framåt tillsammans.
• Öppen dialog minskar skam och ökar samhörighet. Att prata om ensamhet normaliserar upplevelsen, minskar känslan av underlägsenhet och stärker arbetsplatsens delaktighet och välbefinnande.

Hela organisationen gynnas av goda arbetskamratfärdigheter, eftersom de syns i arbetsklimatet, samarbetet och i slutändan även i arbetsresultaten.

Läs mer

Det här materialet är en del av de delaktighetsfrämjande verktygen för en omsorgsfull arbetsgemenskap. Ta del av fler verktyg som stärker gemenskapen här:

Du kanske också är intresserad av: