Skip to main content

Clone of Stötta en studerande med social nervositet eller ångest

Att vara nervös i sociala situationer är vanligt. Det är när du är i centrum för andras uppmärksamhet som du blir ångestfylld eller rädd. Uppskattningsvis lider mer än var tionde person av social ångest någon gång i livet.

Sammanfattning

  • Social nervositet eller ångest är mänskligt.
  • Social nervositet blir ett problem om man börjar undvika olika situationer.
  • Kraftig social ångest orsakar fysiska och psykiska symtom samt sociala hinder för den studerande.
  • Nervositeten kan hindra upplevelser av framgång under praktikperioden.

På denna sida hittar du tips som kan underlätta social ångest och nervositet.

Hur påverkar social nervositet eller ångest den studerande?

En person som känner social nervositet upplever ofta att det känns obekvämt när andras uppmärksamhet riktas mot en själv. Hen kan, medvetet eller omedvetet, tänka att det egna beteendet är pinsamt eller genant.

En viss grad av nervositet, till exempel inför en presentation, kan vara positiv. Den kan öka koncentrationen, skärpa sinnena och leda till bättre resultat. Problemet uppstår när nervositeten blir så stark att den leder till undvikande av sociala situationer, stark ångest och låg självkänsla.

Överdriven nervositet kan göra att den studerande undviker situationer samt påverkar välmåendet och självkänslan. Det i sin tur kan leda till sämre studieprestationer, frånvaro eller till och med studieavbrott.

Social ångest kan yttra sig på olika sätt:

Fysiska symtom

  • rodnad
  • svettningar
  • skakningar i händerna
  • darrande röst och torr mun
  • hjärtklappning
  • känningar i magen.

Tankar och känslor

  • oro för att bli iakttagen
  • rädsla för att bli förlöjligad eller dömd av andra
  • överdriven självobservation
  • rädsla för att göra misstag eller göra bort sig
  • rädsla för att bli avvisad.

Sociala svårigheter och nedsatt funktionsförmåga

  • undvikande av sociala situationer
  • problem i vänskaps- eller kärleksrelationer
  • minskad studie- eller arbetsförmåga
  • tillbakadragande och frånvaro.

Vinkit opiskelijan tukemiseen

Se även

När och var kan jag få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

  • elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
  • välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
  • studiehandledaren
  • specialläraren

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av