Studerande, gör sociala situationer dig nervös?
Sammanfattning
- Social nervositet är normalt.
- Nervositet blir ett problem när den gör att man börjar undvika situationer, vilket i sin tur kan leda till att nervositeten utvecklas till social ångest.
- Stark social ångest kan orsaka både fysiska och psykiska symptom samt skapa sociala hinder för studerande.
- Nervositet eller social ångest kan också göra det svårare att uppleva framgång under praktiken.
På den här sidan hittar du tips för att lindra social nervositet och ångest.
Att känna sig nervös i sociala situationer är vanligt. Ungefär var tionde person upplever social nervositet någon gång under livet.
En person som blir nervös i sociala situationer upplever ofta att det känns obehagligt när uppmärksamheten riktas mot en själv. Personen kan medvetet eller omedvetet tänka att det egna beteendet är pinsamt eller skamligt.
En liten dos nervositet, till exempel inför en presentation, kan ofta förbättra koncentrationen och prestationen och leda till bättre resultat. Nervositeten blir ett problem när den leder till undvikande av sociala situationer, stark ångest eller låg självkänsla. Social ångest innebär att nervositeten i sociala situationer är orimligt stark i förhållande till situationen och den börjar hindra vardagen, till exempel människorelationer, studier eller arbete.
Hur påverkar social ångest studerande?
Social ångest kan påverka välbefinnandet och självkänslan. Det kan leda till sämre studieprestationer och leda till frånvaro, eller till och med att studierna avbryts.
Social ångest kan visa sig till exempel genom följande symtom:
Fysiska symtom
- rodnad
- svettningar
- skakande händer
- darrande röst eller torr mun
- hjärtklappningar
- känningar i magen.
Tankar och känslor
- oro över att vara föremål för andras uppmärksamhet
- rädsla för göra bort sig eller bli bedömd av andra
- överdriven själviakttagelse
- rädsla för att göra misstag
- rädsla för att bli avvisad.
Sociala problem och minskad funktionsförmåga
- undvikande av sociala situationer
- problem i vänskaps- och parrelationer
- försämrad arbets- eller studieförmåga
- tillbakadragande och frånvaro.
Social ångest och nervositet kan störa studierna på följande sätt
- Försämrad koncentrationsförmåga: Nervositet kan göra det svårt att koncentrera sig, eftersom oro och rädsla snurrar i tankarna.
- Försmrat minne: Nervositet kan överbelasta minnet och göra det svårt för hjärnan att behålla informationen man lär sig.
- Fysiska symtom: Nervositet kan orsaka starka fysiska symtom som huvudvärk eller illamående. Det kan leda till ökad sjukfrånvaro och göra det svårt att lämna hemmet.
- Minskad motivation: Upprepad nervositet kan skapa ångest hos den studerande och minska lusten att studera.
- Problem med tidshantering: Nervositet kan leda till oklar tidsanvändning och till att uppgifter skjuts upp.
Hur visar sig social ångest och nervositet under praktik?
Social ångest och nervositet kan påverka både den studerandes beteende och förmåga att anpassa sig till arbetsgemenskapen på många olika sätt.
Socialt utmanande situationer kan till exempel vara:
- att ta kontakt med arbetsplatsen
- att svara på meddelanden eller telefonsamtal
- att möta kollegor och kunder
- att presentera sig inför andra
- gemensamma luncher eller fikapauser
- att ringa telefonsamtal
- att delta i möten eller utbildningar
- att diskutera ansikte mot ansikte med arbetsplatshandledaren eller chefen
- att använda en gemensam toalett
- att använda kollektivtrafik - att ta sig till arbetsplatsen
Vad hjälper mot social ångest och nervositet?
Du kan lära dig att hantera social ångest på egen hand eller tillsammans med en yrkesperson inom psykisk hälsa. Man kan göra det genom att identifiera situationer och saker som gör dig nervös, och genom att öva. Ofta behövs också stöd från närstående och studiegemenskapen.
Tips för studerande som upplever social ångest och nervositet
- Öva: Det går att lära sig att hantera nervositet. Hjälp finns att få.
- Prata: Bli inte ensam med din nervositet. Berätta om den för någon du litar på, till exempel en förälder, vän, lärare, kurator, hälsovårdare eller någon annan trygg person. Att bara prata om det kan redan kännas lättande.
- Sök hjälp: Det är bra att söka hjälp för social nervositet och ångest, särskilt om den börjar påverka vardagen eller arbetet. Anmäl dig till exempel till en stödgrupp mot nervositet, sådana ordnas vid många läroanstalter.
- Gör övningar: Social nervositet och ångest kan visa sig på många sätt, men det finns också flera sätt att lindra den.
I egenvårdsprogrammet för social ångest finns information och verktyg som du kan använda. Förhoppningsvis hittar du metoder som passar just dig. Elev- och studerandehälsan kan stötta studerande i att bekanta sig med programmen och övningarna.
Kom ihåg att det är naturligt att känna nervositet inför viktiga situationer.
Så kan du lindra nervositet
- Acceptera nervositeten: Nervositet är en naturlig del av utmanande situationer. I stället för att försöka ta bort den, försök lära dig att tåla kroppens reaktioner och känslor.
- Öva avslappningstekniker: Avslappnings- och mindfulnessövningar kan hjälpa dig att lugna både kropp och sinne. Självhjälpsprogram för avslappning och andning erbjuder gratis övningar och tips för att hantera nervositet.
- Förbered dig: God förberedelse kan minska nervositeten. Gå igenom den information du behöver och öva på presentationen i förväg.
- Fokusera på andningen: Djup och lugn andning kan hjälpa till att lindra nervositet. Du kan lugna andningen genom att stanna upp och ta fem långsamma, medvetna andetag.
- Prata om dina känslor: Att tala öppet om nervositeten kan minska dess påverkan. Dela dina tankar med någon du litar på.
- Undvik att grubbla: Överdriven oro kan förstärka nervositeten. Försök fokusera på nuet i stället.
- Möt situationerna: Försök möta de situationer som väcker nervositet i stället för att undvika dem. Börja med små sociala situationer och gå stegvis vidare mot större. Det hjälper dig att bygga självförtroende.
- Utsätt dig gradvis: Genom visualisering och gradvis exponering kan du öva upp din trygghet. Be gärna en kurator eller psykolog om stöd.
- Rör på dig: Fysisk aktivitet har bevisat positiva effekter på det psykiska välbefinnandet. Motion minskar ångest, stress och nedstämdhet. En del studerande brukar till exempel ta en promenad innan de håller en presentation i klassen.
Tre minuters andningspaus är en kort övning som du kan göra regelbundet, till exempel när du vaknar på morgonen.
Andningspaus (4:34)
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
Titta på videon
Hör andra berätta om sina goda erfarenheter av exponering (på finska)
I följande video (2:03) får du höra hur exponering kan hjälpa till att minska nervositet i sociala situationer.
Du kanske också är intresserad av följande videor (på finska)
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Chillaa-appen för unga (på finska)
Chillaa-appen hjälper till vid ångest, spänning och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.
- alltid i fickan som stöd
- ingen inloggning
- avslappnings- och mindfulnessövningar
- tips för svåra situationer
- peptalk från andra unga
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
