Stötta studerande med koncentrationssvårigheter under praktikperioden
Sammanfattning
- Koncentration är färdigheten att rikta uppmärksamheten mot en viss sak och behålla den där.
- Koncentrationssvårigheter innebär att uppmärksamheten lätt glider bort från det viktiga mot stimuli i omgivningen eller egna tankar.
- Bakom koncentrationssvårigheter kan det finnas faktorer som belastning i vardagen, stress, sömnbrist, sjukdom eller en utvecklingsrelaterad störning.
- Koncentrationssvårigheter kan försvåra lärande, vardagshantering och relationer.
- Koncentration är en färdighet som kan tränas och utvecklas. Redan små insikter och förändringar i arbetssätt kan påverka den egna koncentrationsförmågan.
Vad är koncentration?
Koncentration innebär att rikta uppmärksamheten mot en viss sak och att kunna upprätthålla fokuset. Det handlar inte bara om ett ögonblick av fokus, utan också om förmågan att behålla uppmärksamheten på det väsentliga utan stor ansträngning.
Koncentration kräver också förmågan att motstå både yttre och inre störningsmoment.
Yttre störningsmoment kan till exempel vara bakgrundsljud eller telefonaviseringar, medan inre störningsmoment kan vara egna tankar, såsom iver för en kommande händelse eller att tankarna vandrar till andra uppgifter.
Koncentrationsförmåga är en färdighet som är kopplad till hjärnans funktion och som utvecklas och stärks genom träning. Den är en central del av lärande, arbete och många vardagliga aktiviteter, eftersom god koncentrationsförmåga förbättrar prestationsförmågan och effektiviserar informationsbearbetningen.
Koncentrationssvårigheter
Koncentrationssvårigheter innebär att uppmärksamheten inte stannar vid det väsentliga, utan dras till exempelvis stimuli i omgivningen eller egna tankar. Svårigheterna betyder inte att koncentrationsförmågan saknas, utan att uppmärksamheten riktas mot oväsentliga saker, särskilt när uppgiften känns tråkig eller utmanande.
Koncentrationssvårigheter kan också hänga ihop med utmaningar i att reglera det egna beteendet, såsom svårigheter med tidsplanering, planering och förutseende. Då kan glömska, förseningar eller att agera impulsivt vara vanligt.
Om koncentrationssvårigheterna blir långvariga kan de påverka lärandet och leda till underprestation, vilket i sin tur kan påverka studiemotivationen, vitsord och möjligheten att få fortsatta studier eller arbete. Upprepade misslyckanden kan dessutom försvaga självförtroendet.
Det kan finnas många olika bakomliggande orsaker
Koncentrationssvårigheter har olika bakomliggande orsaker, vars inverkan är individuell beroende på människans utvecklingsstadium och livssituation. Till exempel under ungdomsåren utvecklas de hjärnområden som styr koncentrationen fortfarande. Dessutom kräver det sociala livet, självständigheten och fritiden mycket av ungdomens uppmärksamhet och tid.
Vanligaste orsakerna till koncentrationssvårigheter
Hur syns koncentrationssvårigheter i studierna?
Koncentrationssvårigheter kan försvåra studierna på många sätt, såsom att komma igång med uppgifter, upprätthålla fokus och att lärandet flyter på. De kan också påverka studiemotivationen och självkänslan.
Koncentrationssvårigheternas påverkan på studierna:
- Att styra det egna beteendet, det vill säga förmågan att planera, genomföra och upprätthålla målinriktad aktivitet, kan vara svårt. Det visar sig till exempel som svårigheter att följa överenskomna tidtabeller, glömska, att saker försvinner samt att göra för många saker samtidigt. Det kan leda till ineffektivitet i studierna.
- Planering av studier, att påbörja och slutföra uppgifter kan vara utmanande, vilket visar sig som att ogjorda uppgifter hopar sig, man skjuter upp påbörjan av uppgifter, undvikande av uppgifter och prestationer som är svagare än den faktiska kompetensen.
- Inlärningen kan bli ytlig om koncentrationen är kortvarig och lätt störs. Långvarigt fokus på en uppgift är svårt, och att dela uppmärksamheten på flera saker belastar arbetsminnet, som är centralt för informationsbearbetning. Dessutom är lösryckt information svårare att förstå och återkalla senare.
- Studiemotivationen kan minska om det känns tungt eller frustrerande att koncentrera sig på uppgifter. Det sänker känslan av kompetens och försvårar utvecklingen av inre motivation. Personer med koncentrationssvårigheter får ofta också proportionellt sett mer negativ feedback.
- Att få en överblick över studierna och tydliga mål kan bli oklart eller helt saknas om koncentrationen är splittrad och studierna framskrider långsamt och oorganiserat.
- Känslor av rastlöshet och ångest kan öka när uppgifter känns överväldigande eller okontrollerbara. Rastlöshet och ångest stör upprätthållandet av uppmärksamhet, vilket gör det ännu svårare att koncentrera sig på uppgifter. Koncentrationssvårigheter, rastlöshet och ångest kan därmed bilda en utmanande spiral.
- Att arbeta i grupp kan vara svårt och belastande, eftersom en social lärandesituation kräver att man styr sitt eget beteende, tar hänsyn till andras behov och önskemål, koncentrerar sig på samtal och har impulskontroll.
Hur syns koncentrationssvårigheter under en praktikperiod?
Under en praktikperiod ska den studerande ta till sig ny kunskap, arbetssätt och färdigheter, vilket belastar arbetsminnet och utmanar koncentrationsförmågan. Den studerandes eventuella osäkerhet, bristfälliga introduktion samt en bullrig arbetsmiljö försvårar koncentrationen ytterligare.
Koncentrationssvårigheter kan synas under en praktikperioden på många olika sätt:
- Planering, påbörjande och slutförande av arbetsuppgifter kan bli svårare, särskilt i början av perioden när det finns många nya stimuli runt omkring.
- Att följa instruktioner, noggrannhet i arbetet samt att växla mellan uppgifter kan till en början kräva stöd, tid och tålamod från arbetsplatshandledaren. Den studerandes verkliga kompetens visar sig när arbetsrutinerna klarnar, miljön blir mer bekant och koncentrationen underlättas. Då stärks självförtroendet, och den studerande kan ta ansvar för arbetsuppgifter mer självständigt.
- Att få en överblick över arbetsprocesser och helheten kan ta tid. Det är möjligt att ordningen på arbetsmomenten glöms bort, viktiga detaljer förbises eller att helheten känns okontrollerbar i början. Det kan öka osäkerheten och frustrationen trots intresse för branschen.
- Att minnas instruktioner och kombinera nya färdigheter med tidigare inlärda kan bli svårt. Bristande koncentration kan göra det svårare att minnas instruktioner och att integrera nya färdigheter med tidigare kunskap. Det kan bromsa inlärningen och göra den ytlig samt försvåra för den studerande att visa sin faktiska kompetens i bedömningssituationer. Under praktikperioden blir det särskilt tydligt, eftersom den bygger på att praktiska färdigheter och arbetssätt utvecklas.
- Utmaningar i att styra det egna beteendet kan synas under praktikperioden som förseningar, glömska eller att saker försvinner. Den studerande kan ha svårt att bedöma vilken arbetsuppgift som är mest brådskande. Det kan belasta både den studerande och handledaren och bromsa inlärningen på arbetsplatsen.
- Arbetsmotivationen kan minska om lärandet känns svårt och arbetsuppgifterna framskrider långsamt. Då kan den studerande uppleva sin kompetens som otillräcklig, och tron på att klara sig i arbetslivet kan minska.
- Koncentrationssvårigheter i sociala situationer kan visa sig som rastlöshet, att prata i mun på andra, snabba byten av samtalsämne eller passivitet. Sociala situationer på arbetsplatsen är ofta samarbetssituationer som kräver interaktionsförmåga. Det kan bli svårt att knyta an till arbetsgemenskapen, trots att den studerande har goda sociala färdigheter.
Tips för att stötta studerande
Se även
Titta på videon
När och var kan man få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandevården (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.