Clone of Studerande, känner du dig ångestfylld?

Känner du dig ofta orolig eller ängslig? Oroar du dig ständigt för saker som du inte kan kontrollera? Undviker du att göra saker som känns obekväma? Som tur är kan man öva på att hantera ångestsymtom.

Sammanfattning

  • Känslan av ångest kan vara väldigt diffus. Det kan vara svårt att beskriva den eller ens känna igen att det handlar om ångest.
  • Ångest kan visa sig på många olika sätt, till exempel som rastlöshet, rädsla, handlingsförlamning eller som en stark, okontrollerbar panikkänsla.
  • Ångest kan också leda till undvikande beteende och frånvaro från studierna, vilket ofta gör att ångesten ökar ytterligare.
  • Med rätt stöd och strategier är det ändå möjligt att klara av både studier och praktik trots att man har ångest.

På den här sidan hittar du tips för att hantera ångest.

Förmågan att känna ångest och rädsla är en nödvändig egenskap. Den gör att kropp och sinne förbereder sig för att klara av en svår situation eller för att undvika den. Alla känner sig ibland spända eller oroliga.

Om ångesten blir för stark kan den börja påverka studierna och göra det svårt att klara av praktikperioder. Om ångesten pågår länge kan den försämra både den fysiska och psykiska hälsan. Då kan det handla om ångestsyndrom.

Hur märks ångest under studier eller praktikperioder?

Att växa upp, bli mer självständig och ta mer ansvar kan väcka många olika känslor. Ångest är en vanlig reaktion. Men det kan vara svårt att bedöma hur stark den är och att veta när man behöver hjälp.

Stark och långvarig ångest försämrar koncentrationsförmågan, inlärningen och möjligheten att vara i kontakt med andra. Ångesten kan också leda till att man börjar undvika situationer som väcker obehag. Det kan innebära frånvaro från skolan, och praktikperioderna kan kännas svåra.

Personer som lider av ångest kan ofta först hänvisas till en hälsovårdare, eftersom ångest också ger kroppsliga symtom.

Ångest kan kännas i kroppen

  • magbesvär
  • återkommande huvudvärk
  • trötthet trots tillräcklig sömn
  • hjärtklappning, tryck över bröstet eller andningssvårigheter
  • rodnad, svettningar, skakningar, domningar eller muskelspänningar.

Ångest kan märkas i känslorna

  • återkommande oro kring studierna
  • diffus oro eller rädsla
  • känsla av att misstag och misslyckanden är omöjliga att hantera
  • stark rädsla för att göra fel
  • gråtmildhet.

Ångest kan påverka relationerna till andra

  • nervositet eller svårigheter att prata med andra
  • rädsla eller svårighet att be om hjälp
  • osäkerhet samt rädsla eller nervositet i sociala situationer
  • svårigheter att hålla kontakt med vänner och bekanta
  • känslan av att bli ensam i grupp, isolering eller dra sig undan.

Ångest kan påverka beteende och handlingsförmåga

  • att dra sig undan, göra motstånd, ha svårt att anpassa sig till förändringar
  • undvikande som en överlevnadsstrategi
  • tankarna som vandrar iväg, koncentrationssvårigheter, svårigheter att komma ihåg instruktioner, lösa problem och tänka kreativt.
  • stark känsla av överbelastning
  • tvångsmässigt kontrollerande beteende
  • att skada sig själv, till exempel slå handen i väggen eller skära sig
  • användning av rusmedel.

Tips för studerande

  • Andningsövningar: Fokusera på att lugna din andning. Låt magen stiga upp när du andas in. Andas lugnt och stadigt ut i en lång utandning. Att andas djupt hjälper kroppen och sinnet att lugna ner sig och minska ångest. Fler andningsövningar finns längst ner i denna ruta.
  • Tankeövningar: Stanna upp och lägg märke till dina tankar. Vilka känslor väcker tanken hos dig? Kom ihåg att vi alla har många olika tankar – de är inte absoluta sanningar. Försök släppa taget om tanken och lägg märke till hur nya, lugnare tankar tar dess plats. Fler tankeövningar hittar du i egenvårdsprogrammet för ångest.
  • Motion: Motion av alla slag har visat sig minska stress och ångest samt förbättra humöret. Prova olika sätt att röra på dig, känn dig fri att hitta vilken typ av motion som får dig att må bra.
  • Rutiner: Regelbundna dagliga rutiner kan hjälpa till att skapa en känsla av säkerhet. Fundera på om dina rutiner stöder ditt välmående.
  • Sömn: Se till att du får tillräckligt med sömn. Regelbunden sömn hjälper din kropp och ditt sinne att återhämta sig och klara av vardagen, vilket gör det lättare att reglera dina känslor.
  • Kost: Ät och drick regelbundet och undvik koffein och för mycket socker.
  • Prata om din ångest: Ångest är vanligt. Att dela dina erfarenheter med andra ger dig nya perspektiv och kan hjälpa till att lindra ångest.
  • Avslappning: Avslappning är en färdighet som kan övas och är värt att reservera tid för. Det finns många olika avslappningsövningar på internet, och du kan hitta sätt att lugna ditt sinne och din kropp som fungerar för dig.
    Titta här: Egenvårdsprogrammet för avslappning och andning
  • Tidshantering: Dela upp uppgifter i mindre delar och sätt upp realistiska tidsramar. Stora helheter kan kännas ohanterliga och tröskeln för att påbörja dem kan vara hög.
  • Meningsfulla aktiviteter: Gör medvetet trevliga saker i din vardag som ger glädje och avslappning. När du förstärker positivt tänkande kommer det att öka.
  • Testa olika hjälpmedel, till exempel: Lyssna på musik, rita, suga på en stark pastill, skölja händerna eller ansiktet med kallt vatten, räkna ner från 100 i huvudet eller tänka lugnande tankar ("det är okej", "jag har överlevt förut, känslan går snart över").
  • Var inte ensam med din ångest. Sök hjälp ifall ångesten begränsar ditt liv och vardag. Det finns många effektiva sätt att hantera ångest, och yrkespersoner kan hjälpa dig att hitta de som passar just dig.
  • Stöd från anhöriga och hjälp från yrkespersoner: Berätta om din ångest för dina föräldrar, vänner, lärare, kurator, hälsovårdare eller någon annan pålitlig person. Att prata om din ångest kan kännas svårt, men ofta kan det kännas lättare att bara berätta för någon om dina bekymmer.

Läs mer:

Läs mer

Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:

Yksinäisyyteen voit saada apua HelsinkiMission ammatillisesta ja yksilöllisestä yksinäisyystyöstä. Yksinäisyystyöhön kuuluu viisi tapaamista, joissa saat keskusteluapua ammattilaiselta.

När och var kan jag få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

  • elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
  • välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
  • studiehandledaren
  • specialläraren
När och var kan jag få hjälp för psykiska problem?

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.