En välmående lärare som stöd för studerande

Vad bygger lärarens välmående i arbetet på?

En god arbetsmiljö och trivsel i arbetet förbättrar lärarens fysiska och psykiska hälsa. Välmående i arbetet byggs upp genom att utveckla både arbetsmiljön och arbetsuppgifterna.

Faktorer som påverkar lärarens välmående i arbetet:

• Flexibilitet och variation i arbetstid och arbetsuppgifter
• Tydliga och rimliga mål
• Positiv social interaktion i arbetsgemenskapen
• Möjlighet att använda sina färdigheter och styrkor i arbetet, känsla av kompetens
• Påverkningsmöjligheter i det egna arbetet, känsla av självstyrning
• Lön som motsvarar arbetsbördan
• Rättvis och jämlik ledning
• Stöd från tvärprofessionellt samarbete i studentärenden
• Respekt från chefer och kollegor.

Individens välmående i arbetet påverkas också av personliga resurser:

• Motivation
• Livshantering
• Livssituation
• Egen hälsa och arbetsförmåga
• Resiliens.

Typiska belastningsfaktorer i arbetet som lärare

• Förändringar i lärarrollen och minskade resurser, vilket ökar arbetsbördan och kräver anpassning
• Etisk belastning i situationer där lärarens egna värderingar krockar med omgivningens – till exempel när brist på resurser tvingar läraren att agera mot bättre vetande
• Mental belastning, såsom avbrott i arbetet, splittring, ständiga förändringar, informationsöverflöd och stora elevgrupper
• Tidspress och buller
• Bristfälliga arbetsutrymmen
• Tekniska utmaningar och krav
• Tidskrävande lektionsförberedelser, särskilt för anpassat eller lättläst material
• Problem med arbetsro, till exempel olämplig användning av mobiltelefoner och oroligt beteende hos elever
• Behovet att ta hänsyn till olika elever och deras behov i undervisningen
• Missnöje med chefens arbete, till exempel otillräckligt stöd i utmanande arbetssituationer.

Hur kan lärarens välmående i arbetet förbättras?

När läraren mår bra har hen resurser att stötta sina studerande.

Åtgärder relaterade till arbetsmiljö och arbetsuppgifter:

• Kartläggning av arbetsbilden: vad ingår i arbetet och hur har det förändrats?
• Rimlig mängd dokumentation och administrativa uppgifter.
• Tillräckliga och rätt riktade resurser för att minska etisk belastning. En rimlig arbetsbörda ökar känslan av kontroll och möjliggör kvalitativt och etiskt hållbart arbete.
• Minskning av mental belastning. Viktigt är stöd från arbetsgemenskapen, upplevelser av att lyckas, god arbetsmotivation och en fungerande arbetsmiljö där läraren upplever att hen kan leda sig själv.
• Förmåga att urskilja relevant och tillförlitlig information ur en överväldigande mängd data.
• Personliga mål: även om arbetet styrs av läroplanen, är det värdefullt att sätta egna meningsfulla mål. Glädjen i att lyckas med personliga mål stärker arbetsmotivationen.
• Tillräcklig tid och resurser för att möta studerande och fokusera på deras behov.
• Lösningsfokuserad problemlösning i arbetsgemenskapen, med fokus på förändringsönskemål och mål snarare än på problem.
• Öppen dialog om framgångar. Det stärker gemenskapen och stoltheten över arbetet.
• Intresse och stöd från kollegor och chefen. Det ökar välmående och arbetsengagemang.
• Arbetsengagemang som stärks av meningsfullt arbete där läraren får använda sina styrkor och utvecklas.

Medvetna val som stärker lärarens känsla av kontroll över belastningsfaktorer:

• Tydliggör roller i arbetsgemenskapen: kan jag minska på uppgifter som känns tunga eller onödiga?
• Självförverkligande och synlighet av egna värderingar i arbetet. Det ökar välbefinnandet. Jag gör undervisningen personlig och använder mina intressen.
• Dela material med andra – jag gör inte allt själv, utan ber om hjälp vid behov.
• Samtal med kollegor och stöd från andra yrkesgrupper i skolan, t.ex. elev- och studerandehälsovården.
• Användning av empati och känslomässiga färdigheter. De ökar förståelsen för studerande och kollegor.
• Identifiering och användning av egna och andras styrkor. De stärker allas välbefinnande.
• Undvik stress genom att prioritera. Det ökar effektivitet, kreativitet och kvalitet i arbetet.
• Glädje över framgångar. När jag njuter av mitt arbete, får jag mer gjort och mår bättre.
• Uppmärksamma positiv feedback. Jag sparar fina meddelanden och läser dem regelbundet.
• Välvilja och medkänsla gentemot andra. Det minskar arbetsstress, ökar motivation och effektivitet, främjar balans mellan arbete och fritid samt stärker känslan av meningsfullhet.
• Sätta gränser och släppa överdrivna krav på sig själv: vad kan jag säga nej till? Jag bestämmer i förväg när jag är tillgänglig.
• Bibehåll balans mellan livets olika områden: har jag tillräckligt med återhämtande fritid?
   

Se videon

Du kan använda följande videor i arbetet med studeranden: