Frånvaron ökar – hur kan du stötta studerande under praktikperioden?
Sammanfattning
- Frånvaro kan bero på utmaningar kopplade till studerandes motivation, inlärningupplevelser, studiegemenskap eller livssituation.
- Tidigt upptäckta problem med frånvaro och rätt stöd kan förebygga att svårigheter hopar sig.
- Avbrutna studier kan påverka ungas psykiska välbefinnande och begränsa deras framtida möjligheter.
- Utan tillräckligt stöd riskerar övergången till arbetslivet att försvåras och chanserna till anställning att minska.
Här hittar du tips för att minska frånvaro.
Frånvaro kan bero på många olika faktorer
Frånvaro från studier är alltid ett symtom på något. De bakomliggande orsakerna är mycket varierande. De kan vara relaterade till individen, familjen, studierna eller till händelser i samhället.
Studierelaterade orsaker
- Brist på motivation
- Inlärningssvårigheter, individuella utmaningar kopplade till neuropsykiatriska (nepsy) drag
- Utmaningar i lärmiljön
- Svårigheter med tidsplanering och att slutföra uppgifter
- Tidigare problem med skolgång
Orsaker kopplade till välbefinnande
- Psykiska eller fysiska symtom
- Sömnproblem
- Svårigheter att hantera vardagen
- Osäkerhet kring egna förmågor
- Utmattning eller stress relaterad till studier och livssituation
- Livskriser eller svåra personliga omständigheter
Orsaker kopplade till studiegemenskapen
- Social nervositet eller ångest
- Upplevelser av ensamhet, utanförskap eller mobbning
- Känsla av otrygghet
- Upplevelse av olikhet kopplad till kultur eller bakgrund
- Utmaningar i relationen mellan lärare och den studerande
Frånvarons påverkan på studierna
Studier
- Minskad motivation: Svårighet att se lönsamhet med studierna eller framtida möjligheter.
- Stöd som planerats för den studerande uteblir: Det är särskilt skadligt för en studerande som skulle ha nytta av stöd på grund av inlärningssvårigheter eller utmaningar relaterade till nepsy-drag.
- Ökad akademisk press: Krav i studierna eller osäkerhet om framtiden kan orsaka stress.
- Tidshantering och utmaningar med att utföra uppgifter: Mängden oavslutade uppgifter belastar den studerande och saktar ner framstegen.
- Lägre vitsord och avbrutna kurser: Frånvaro minskar deltagandet i studierna, orsakar kunskapsluckor och försenar slutförandet av uppgifter.
- Förstärkning av en tidigare spiral av frånvaro: En spiral av frånvaro kan fortsätta om en studerande inte får hjälp i tid.
Välbefinnande
- Psykiska eller fysiska symtom: Ångest, depression eller andra utmaningar för psykisk hälsa kan öka.
- Sömnsvårigheter: Oregelbunden rytm, stress eller sömnproblem kan leda till förseningar, frånvaro eller minskad vakenhet under studiedagen.
- Osäkerhet kring den egna förmågan: Fler upplevelser av låg självkänsla eller rädsla för att misslyckas kan hindra akademisk prestation.
- Stress relaterat till studiesituationen: Frånvaron påverkar studierna, vilket i sin tur ökar känslan av stress och utmattning.
- Känsla av otrygghet: Frånvaro kan leda till att rutiner och sociala relationer bryts, till rädsla för att misslyckas och till att stödtjänsterna kring studierna blir oregelbundna.
Studiegemenskap
- Svårigheter i sociala situationer: Social nervositet eller ångest kan aktiveras eller öka.
- Ensamhet, upplevelser av utanförskap eller mobbning: Risken för sårbara upplevelser ökar med frånvaro.
- Svårigheter i relationen mellan lärare och elev: Att samarbeta kan bli en utmaning om ömsesidig interaktion och förtroende inte byggs upp i tillräckligt mycket genom vardagliga möten.
Effekter av frånvaro under praktiken
Oregelbundet deltagande under praktiken kan orsaka studerande
- motivationsförlust: Det är svårt för studerande att se värdet av praktikperioder om hen inte ser fördelarna med lärandet eller lönsamheten för framtiden.
- en bristfällig bild av arbetsplatsens stödmöjligheter: En sammanhängande praktikperiod kan stärka en studerandes förståelse för hur arbetsuppgifter kan anpassas utifrån individuella behov.
- press kring feedback under praktikperioden: Osäkerhet kring hur man klarar sig på praktiken och hur prestationen bedöms kan öka stress och belastning.
- utmaningar med tidshantering och att slutföra uppgifter: Den studerande kan ha svårt att förstå praktikens krav och tidsramar, vilket påverkar arbetsförmågan.
- känsla av utanförskap: Oregelbundet deltagande kan göra det svårare att bli en del av gruppen, öka känslan av ensamhet och minska upplevelsen av tillhörighet på arbetsplatsen.
- fortsatt frånvaromönster: Utan rätt stöd och uppmuntran i tid kan frånvaro bli återkommande även under praktikperioden.
Frånvaro kan påverka den studerandes välbefinnande och fungerande på arbetsplatsen
- psykiska eller fysiska symtom: Ångest, nedstämdhet eller annan belastning kan öka vid långvarig frånvaro och visa sig som tillbakadragenhet eller minskad ork under arbetsdagen.
- sömnsvårigheter och trötthet: Oregelbundna rutiner, stress eller sömnproblem kan leda till förseningar, frånvaro eller nedsatt energi under dagen.
- osäkerhet på den egna förmågan: Upprepad frånvaro kan försvaga den studerandes tro på sina egna kunskaper och leda till försiktighet eller undvikande beteende i arbetsuppgifter.
- utmattning eller stressig livssituation: Den studerande kan ha andra bekymmer i livet. Tillsammans med frånvaro under praktikperioden kan de öka pressen, försvåra orken och leda till ytterligare frånvaro.
- känsla av otrygghet: Frånvaro kan bryta rytmen i vardagen och göra det svårt att känna trygghet i arbetsgemenskapen. Även kontakten med stödpersoner kan bli sporadisk.
Frånvaro kan också påverka den studerandes sociala relationer och kontakt med handledare
- social nervositet eller ångest: Den studerande kan uppleva svårigheter att delta i gruppen eller arbetsgemenskapen, särskilt om situationen känns nervös eller tidigare frånvaro har brutit kontakten.
- ensamhet, känsla av utanförskap eller mobbning: Långvarig eller upprepad frånvaro kan öka risken att hamna utanför arbetsgemenskapen och förstärka känslan av utanförskap. Risken för sårande upplevelser ökar i takt med frånvaron.
- svårigheter att bygga upp en relation till handledaren: Det kan vara svårt att skapa en förtroendefull relation till handledaren om mötena blir få eller oregelbundna på grund av frånvaro.
Tips för att stötta studerande
Läs mer
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.