Studerande, påverkar frånvaro dina studier?
Sammanfattning
- Frånvaro kan bero på utmaningar kopplade till motivation, inlärningsupplevelser, studiegemenskap eller livssituation.
- Att tidigt upptäcka problem med frånvaro och ge rätt stöd kan förebygga att svårigheter hopar sig.
- Avbrutna studier kan påverka den psykiska hälsan negativt och begränsa framtida möjligheter.
- Utan tillräckligt stöd riskerar övergången till arbetslivet att försvåras och möjligheterna till anställning minskar.
Här hittar du tips för att minska frånvaro.
Frånvaro kan bero på många olika saker
Frånvaro från studier är alltid ett tecken på något. De bakomliggande orsakerna kan vara mycket varierande och relatera till individen, familjen, studierna eller händelser i samhället.
Studierelaterade orsaker:
- brist på motivation
- svårigheter med lärande, individuella utmaningar kopplade till neuropsykiatriska(nepsy) drag
- utmaningar i inlärningsmiljön
- svårigheter med tidsplanering och att klara uppgifter
- tidigare problem med skolgång
Orsaker relaterade till välbefinnande:
- psykiska eller fysiska besvär
- sömnproblem
- svårigheter att hantera vardagen
- osäkerhet kring sina egna förmågor
- utmattning eller stress på grund av studier och livssituation
- livskriser eller svåra personliga situationer.
Orsaker relaterade till studiegemenskapen:
- social ångest
- känsla av ensamhet, utanförskap eller mobbning
- känsla av otrygghet
- känsla av att vara annorlunda på grund av kultur eller bakgrund
- kommunikationssvårigheter med lärare
Frånvarons påverkan på studierna
Studier och lärande
- Minskad motivation: Svårt att se nyttan med studierna eller framtida möjligheter.
- Planerat stöd uteblir: Det här är särskilt skadligt vid inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriska utmaningar.
- Ökad press i studierna: Kurskrav och osäkerhet kring framtiden kan skapa stress.
- Svårigheter att kontrollera vardagen och uppgifter: Ogjorda uppgifter belastar och bromsar framstegen i studierna.
- Lägre betyg och avbrutna kurser: Frånvaro leder till bristande kunskap och försenade uppgifter.
- Fortsatt frånvaro: Ifall man inte får hjälp i tid riskerar frånvaron att fortsätta eller bli värre.
Välbefinnande
- Psykiska eller fysiska besvär: Ångest, depression eller andra utmaningar med den psykiska hälsan kan öka.
- Sömnsvårigheter: Oregelbunden dygnsrytm, stress eller sömnsvårigheter kan leda till förseningar, frånvaron eller mindre energi.
- Osäkerhet kring egna kunskaper: Låg självkänsla och rädsla för att misslyckas försvårar studierna.
- Studierelaterad stress: Frånvaro försvårar studierna och ökar känslan av stress och utmattning.
- Känsla av otrygghet: Frånvaro kan leda till att rutiner och sociala relationer bryts, att rädslan för att misslyckas ökar och att stödtjänsterna för studier blir oregelbundna.
Studiegemenskap
- Sociala svårigheter: Social ångest kan öka.
- Ensamhet, utanförskap eller mobbning: Risken för sårande eller negativa upplevelser ökar i takt med frånvaron.
- Utmaningar i relationen till lärare: Brist på regelbunden kontakt kan försvåra samarbete och tillit.
Frånvaro under praktiken
Oregelbunden närvaro under praktiken kan leda till:
- minskad motivation: Svårt att se nyttan med praktikperioden utan tydlig bild av framtiden.
- bristfällig bild av arbetsplatsens stödmöjligheter: Under praktikperioden kan arbetsuppgifterna anpassas efter individuella behov. Det fungerar bäst när man regelbundet befinner sig på arbetsplatsen.
- press över responsen från praktiken: Osäkerhet kring den egna prestationen och utvärderingen, kan öka stressen och belastningen.
- utmaningar med tidsplanering och att genomföra uppgifter: Det kan vara svårt att ta till sig praktikens krav och tidsscheman, vilket kan påverka arbetsinsatsen.
- känsla av utanförskap: Oregelbundet deltagande kan göra det svårare att bli en del av gruppen, öka känslan av ensamhet och minska upplevelsen av tillhörighet på arbetsplatsen.
- fortsatt frånvaro: Utan rätt stöd och handledning i tid kan frånvaron bli återkommande även under praktikperioden.
Frånvarons inverkan på välbefinnande och arbete
- psykiska eller fysiska symtom: Ångest, nedstämdhet eller annan belastning kan öka vid långvarig frånvaro och märkas som till exempel att man drar sig undan eller minskad ork under arbetsdagen.
- sömnsvårigheter och trötthet: Oregelbunden dygnsrytm, stress eller sömnproblem kan leda till förseningar, frånvaro eller mindre energi under arbetsdagen.
- osäkerhet kring egen kunskap: Upprepade frånvaron kan försvaga tron på den egna kunskapen och leda till försiktighet eller undvikande beteende i arbetsuppgifter.
- utmattning eller stress på grund av livssituationen: Flera bekymmer i livet kan finnas samtidigt. Tillsammans med frånvaron under praktiken kan de öka pressen, försvåra orken och bidra till ytterligare frånvaro.
- känsla av otrygghet: Frånvaro kan påverka rytmen i vardagen och hindra att en känsla av trygghet och samhörighet hinner uppstå i arbetsgemenskapen.
Frånvarons inverkan på sociala relationer och handledning
- social ångest: Att arbeta i en grupp eller på en arbetsplats kan kännas svårt om situationen väcker nervositet eller om tidigare frånvaro har brutit redan etablerade sociala kontakter.
- ensamhet, utanförskap eller erfarenheter av mobbning: Långvarig eller upprepad frånvaro kan öka risken för att hamna utanför arbetsgemenskapen eller förstärka känslan av utanförskap. Risken att uppleva misslyckanden i sociala situationer ökar också i takt med frånvaron.
- utmaningar i relationen till handledaren: Det kan bli svårare att bygga upp en förtroendefull och fungerande relation till handledaren om träffarna blir få eller oregelbundna på grund av frånvaro.
Tips för studerande
När du känner till orsakerna bakom frånvaron blir det lättare att påverka din situation och få rätt sorts stöd. Du kan få hjälp att reda ut bakgrunden till din frånvaro av till exempel en kurator, psykolog eller hälsovårdare.
Det här kan hjälpa dig:
Välbefinnande
- Skapa regelbundenhet i vardagen – det stöder din ork. En jämn dygnsrytm, varma måltider under dagen, en kort promenad utomhus eller att lägga bort mobilen en stund kan öka din energi.
- Ta tid för återhämtning. Gör saker du tycker om och som lugnar dig, till exempel att lyssna på musik, rita, vara i naturen eller prata med vänner kan hjälpa dig att slappna av och förbättra din studieförmåga.
- Lyssna på dig själv. Om du har mått dåligt en längre tid, stanna upp och fundera på om du behöver stöd från till exempel elev- och studerandevården. Du kan boka tid hos kuratorn eller hälsovårdaren och berätta hur du har känt dig på sistone. Elev- och studerandevårdens yrkespersoner kan hjälpa dig och vid behov lotsa dig vidare till rätt stöd.
Studier
- Försök studera regelbundet. Även om det känns tungt ger rutiner trygghet och hjälper dig att orka och hitta motivation. Till exempel kan 15 minuter med uppgifter varje dag vid samma tidpunkt göra stor skillnad.
- Planera din studietid: Hur mycket tid behöver du för varje uppgift? Orkar du med arbetsmängden? Kan du komma överens med läraren om att lämna in något senare? Din lärare eller speciallärare kan hjälpa dig med det här.
- Utveckla dina studietekniker: Lär du dig bäst genom att läsa, lyssna, göra eller diskutera? Vilka studietekniker hjälper dig? Tankekartor, listor eller bilder kan användas som stöd? Planera och testa olika metoder och hitta det som fungerar bäst för dig. Din lärare eller speciallärare kan hjälpa dig med det här.
- Sätt tydliga och motiverande mål: Sätt upp små dagliga mål som känns meningsfulla och möjliga att nå. Sätt också upp ett större långsiktigt mål som ger riktning åt studierna.
- Börja i liten skala. Gör en lista över saker du behöver göra och ta en sak i taget. Korta studiestunder och tillräckliga pauser hjälper dig att komma igång. Små framsteg leder till större.
- Träna på tidsplanering. En kalender eller uppgiftsapp kan hjälpa dig att strukturera dagarna. Skriv in inlämningsdatum och studietider för att hålla koll.
- Tillåt misstag. Alla tappar ibland motivationen, känner sig trötta eller ångestfyllda. Det är normalt och betyder inte att du har misslyckats. Om något inte går som du vill, försök igen senare.
- Ta tag i små utmaningar i tid. Ju tidigare du reagerar på svårigheter eller frånvaro, desto lättare är det att lösa dem. Frånvaro löser sig sällan av sig själv. Prata till exempel med din lärare eller handledare så fort du märker att något känns svårt.
- Sök stöd för dina studier. Du kan be om specialundervisning, stödundervisning, lättare studietakt eller anpassade uppgifter. Till exempel specialläraren kan hjälpa dig hitta de metoder som passar dig bäst.
- Överväg olika studievägar. Ibland kan ett byte av studieinriktning eller studier i en förberedande grupp vara den rätta lösningen för din situation. En studiehandledare kan till exempel hjälpa dig att hitta en lämplig studieväg och stötta dig i dina beslut.
Att stärka självförtroende
- Känn igen dina styrkor. Fokusera på det du är bra på och var stolt över det. Du kanske är bra på att rita, skriva, lyssna på andra, förstå instruktioner snabbt eller slutföra uppgifter.
- Uppmärksamma även små framgångar. De stärker ditt självförtroende, håller motivationen uppe och uppmuntrar dig att fortsätta: att lämna in en uppgift i tid, våga be om hjälp eller ta dig till skolan en jobbig morgon är alla viktiga segrar.
Gemenskap
- Studera tillsammans med andra. Gemenskap kan öka motivationen och göra studierna roligare. Du kan till exempel studera tillsammans med en studiekamrat, ta en gemensam paus eller planera in en studiedag på distans tillsammans.
- Delta i gemenskapen så mycket du orkar. Att känna sig delaktig i studiegemenskapen stöder humöret och bidrar också till att utveckla färdigheter för arbetslivet. Du kan till exempel sätta dig en stund i skolans café eller delta i en gruppuppgift, trots att du gör en liten insats.
- Prova kamratstöd. Att prata med någon som har liknande erfarenheter kan vara ovärderligt. Fråga studiehandledaren om det finns grupper där ni kan dela erfarenheter.
- Håll kontakt med personer som är viktiga för dig. Berätta hur du har det för vänner eller familj. Till exempel ett meddelande, ett samtal, en gemensam promenad eller kaffepaus kan göra stor skillnad.
- Berätta om din situation i tid. Lärare, studiehandledare eller yrkespersoner inom elev- och studerandevården kan hjälpa dig. Du kan till exempel säga: ”Det har varit lite tungt på sistone. Kan du lyssna en stund?”
- Be om hjälp, det är en styrka. Det visar att du bryr dig om dig själv och vill komma vidare med dina studier. Du kan skicka ett meddelande till din lärare, stanna kvar efter lektionen för att prata eller vända dig till kuratorn eller hälsovårdaren. Det viktigaste är att du inte blir ensam.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
Titta på videon
Följande video (1:58) visar hur din vakenhetsnivå förändras under dagen och hur du kan påverka det.
Du kanske också är intresserad av följande videor
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
- Egenvårdsprogrammet för psykiskt välbefinnande
- Egenvårdsprogrammet för unga med ångest
- Egenvårdsprogrammet för unga med depression
- Egenvårdsprogrammet för ensamhet
- Egenvårdsprogrammet för förebyggande av studierelaterad utmattning
- Egenvårdsprogrammet för avslappning och andning
- Alla egenvårdsprogram
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
