Inlärningssvårigheter - Hur stötta en studerande under praktikperioden?

Det finns många olika typer av inlärningssvårigheter

Med inlärningssvårigheter avses problem som påverkar inlärningsförmågan. De visar sig som långsam eller avvikande inlärning av färdigheter.

Inlärningssvårigheter omfattar lässvårigheter (dyslexi), räknesvårigheter (dyskalkyli) och skrivsvårigheter. Inlärningen kan också försvåras av störningar i uppmärksamhet, perception, tal- och språkutveckling samt av utvecklingsmässiga störningar i motoriska funktioner.

Inlärningssvårigheter beror på hjärnans olika förmåga att bearbeta information och har oftast inget samband med personens intelligens eller låg undervisningsnivå.

Inlärningssvårigheter kan delas in i smala och omfattande. En smal inlärningssvårighet påverkar endast ett område av lärandet, till exempel läsning. Samma person kan ha flera smala inlärningssvårigheter.

Vid omfattande inlärningssvårigheter är förmågan att lära och dra slutsatser lägre än genomsnittet. Då kan det, utöver lärandet, även finnas svårigheter med koncentration och uppmärksamhetsreglering, motoriska färdigheter och informationsbearbetning.

Bakom inlärningssvårigheter kan det finnas olika orsaker

Inlärningssvårigheter kan vara medfödda eller utvecklas eller bli synliga först senare.

Bakom inlärningssvårigheter kan det till exempel finnas strukturella särdrag i hjärnan eller avvikande funktion i centrala nervsystemet samt andra utvecklingsmässiga orsaker. Då talar man om utvecklingsrelaterade inlärningssvårigheter. De är ofta ärftliga och bestående.

Också sjukdomar som är kopplade till neurologi eller nervsystemet, såsom störningar i hjärnans blodcirkulation eller skador, till exempel en hjärnskada, kan orsaka inlärningssvårigheter.

Psykiska störningar, miljöfaktorer eller problem med livshanteringen kan belasta en studerande och påverka inlärningen genom att till exempel försämra uppmärksamhet och minne.

Det kan ibland vara svårt att skilja mellan de bakomliggande orsakerna till inlärningsproblem samt deras överlappningar och inbördes samband.

Hur märks inlärningssvårigheter?

Smala inlärningssvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter kan sänka läshastigheten och försämra läsförståelsen. Att skriva kan vara arbetsamt, felbenäget och långsamt, vilket påverkar till exempel uppsatser eller anteckningar.

Svårigheter med matematik kan försvåra grundläggande räkneoperationer, förståelsen av matematiska begrepp och problemlösning. Svårigheterna kan också märkas i tidsuppfattning eller bedömning av rum och mängd.

Perceptionssvårigheter kan påverka färdigheter som behövs för att leva i en tredimensionell verklighet, bland annat individens förmåga att bearbeta och omforma information i tanken samt skapa mentala bilder. Till exempel kan tolkning av kartor, diagram eller geometriska figurer samt orientering vara svårt.

Minnesproblem kan försvåra studier enligt tidtabell, utförande av flerstegsuppgifter eller att minnas instruktioner och inlärt material.

Om inlärningssvårigheter inte beaktas kan upprepade upplevelser av misslyckande försvaga den studerandes motivation och tro på sina egna förmågor. Den studerande kan börja undvika situationer där svårigheterna framträder tydligare, vilket kan leda till en begränsning av lärandet.

Stödundervisning och handledning i lärandet kan hjälpa till att utveckla nya inlärningsmetoder och höja självkänslan och motivationen. Särskilda arrangemang, såsom extra tid vid prov, lättlästa instruktioner eller användning av teknik (t.ex. taligenkänning eller läshjälpmedel), kan underlätta uppgifterna.

Språkliga svårigheter

Språkliga svårigheter försvårar den språkliga kommunikationen med andra. Det kan

• göra det svårare att förstå tal och att hitta ord i minnet, vilket kan orsaka osäkerhet i kommunikativa situationer
• minska utåtriktningen och viljan att skapa sociala relationer, vilket kan leda till upplevelser av ensamhet
• lätt leda till missförstånd och frustration på grund av bristande självuttryck.

Språkliga svårigheter kan försvåra det inre talet och därmed regleringen och bearbetningen av känslor. Därför kan till exempel

• det vara svårt att behärska känslor när man möter en besvikelse
• aggressivitet och beteendeutmaningar kan öka.

Icke-språkliga svårigheter (perceptuella och motoriska svårigheter)

Icke-språkliga svårigheter är kopplade till svagare färdigheter i social observation, bedömning och visuellt resonemang. Dessa kan visa sig bland annat som social handfallenhet, svagt visuellt minne och motoriska svårigheter.

Depression och ångest kan förekomma oftare än vanligt.

Omfattande inlärningssvårigheter

Vid omfattande inlärningssvårigheter (mångsidig utvecklingsstörning) förekommer problem med lärande inom många livsområden. Svårigheter uppstår förutom i skol- och arbetsprestationer ofta även i slutledningsförmåga, abstrakt tänkande, självständig livshantering och socialt umgänge. Då kan stöd behövas för att

• anpassning av studierna
• stärka självkänslan, så att upplevelsen av att klara sig inom livets olika områden förbättras
• reglera känsloliv och beteende under längre tid än jämnåriga
• planera och ordna självständigt boende och egen försörjning
• hantera sociala situationer och lösa eventuella konflikter
• bemöta psykiska symtom och störningar.

Inlärningssvårigheter och utmaningar för den psykiska hälsan förekommer ofta samtidigt

Olika inlärningssvårigheter ökar ofta den tid och ansträngning som krävs för studier, vilket kan göra vardagen belastande. En möjlig, dold inlärningssvårighet kan orsaka stress och öka risken för utmattning.

En inlärningssvårighet kan leda till upprepade upplevelser av misslyckande. Det kan ge upphov till känslor av värdelöshet och skam samt försvaga självkänslan, särskilt om orsaken till svårigheterna inte har identifierats.

Långvarig depression eller ångest är ofta förknippad med minnes- och koncentrationssvårigheter samt långsam informationsbearbetning.

Ibland orsakar samma sjukdom eller störning, såsom autismspektrumtillstånd, problem både med informationsbearbetning och psykisk hälsa.

I följande video (4:47) berättar neuropsykologiska specialpsykologen Johanna Nukari om vilka effekter språkliga, icke-språkliga och omfattande inlärningssvårigheter kan ha på den psykiska hälsan. Videon är för stunden endast på finska.

Titta på videon (2:43) där personer med egen erfarenhet berättar hur läs- och skrivsvårigheter har påverkat deras psykiska välmående och självkänsla. Videon är för stunden endast på finska.

Vad stöder det psykiska välbefinnandet när inlärningssvårigheter gör studierna svårare?

En tidig identifiering av inlärningssvårigheter och den studerandes medvetenhet om hur svårigheterna påverkar det egna lärandet är viktigt, så att den unga förstår att en inlärningssvårighet inte innebär oförmåga att lära sig.

Det behövs mer individuella lösningar, såsom till exempel minneslistor eller inlästa läromaterial, om arbetsminnet är begränsat eller om lässvårigheter avsevärt fördröjer läsningen.

Fungerande stödåtgärder stärker den studerandes känsla av självförmåga trots inlärningssvårigheterna. Det ökar den studerandes tilltro till sina egna möjligheter att klara studierna.

När inlärningens utmaningar beaktas och studiernas belastning hålls på en rimlig nivå, har den unga ork kvar för en meningsfull fritid och för hobbyer som hen är intresserad av.

Se även