Stötta en belastad studerande

Stress och utmattning Lärare och arbetsplatshandledare

Studievardagen kan vara stressande. Det är spännande att lära sig nya saker, men kraven kan vara höga. Det gäller att hitta en balans mellan de två. Du kan också öva på att hantera belastning.

Lyssna

Sammanfattning

Belastning yttrar sig som trötthet och utmattning samt irritabilitet.
Det är viktigt att identifiera belastningsfaktorer för att förstå hur man kan reglera dem.
Långvarig och okontrollerad belastning kan leda till överansträngning och utmattning.
Överdriven belastning är ett hot mot hälsan och studieförmågan.

Den här sidan ger tips om hur du kan minska belastning.

Belastning betyder att händelser och upplevelser tröttar ut oss fysiskt, psykiskt eller socialt. När man är belastad reagerar både kroppen och sinnet starkt på yttre faktorer.

När belastningen i livet är på en lagom nivå stöder den hälsan, vardagens balans samt studie- och arbetsförmågan. För mycket eller för lite belastning kan däremot utgöra ett hot mot dessa. Om belastningen blir långvarig och man inte får möjlighet till återhämtning, börjar konsekvenserna snart märkas i vardagen. Belastningen kan till slut bli så stor att det känns svårt att orka med vardagen.

Orsakerna till belastning kan vara många

Att identifiera belastande faktorer är viktigt för att kunna hitta sätt att minska dem. Bakom belastning finns ofta en obalans i vardagen, till exempel att återhämtningen från studierna, stress och brådska inte är tillräcklig. Andra bakomliggande orsaker kan vara

för lite sömn, ibland på grund av kroppens eller nervsystemets överaktivitet
omfattande användning av digitala enheter
sociala påfrestningar, mobbning, diskriminering eller ensamhet
höga krav på självständighet och självstyrning
ekonomiska svårigheter samt osäkerhet kring samhällsläget och framtiden
utmanande familje- eller uppväxtförhållanden
svårigheter med psykiska hälsan, sjukdomar, funktionsnedsättningar eller neuropsykiatriska drag.

När belastande faktorer blir långvariga eller hopar sig försämras det psykiska välbefinnandet och känslan av grundtrygghet försvagas. Det kan leda till psykisk ohälsa. Om överbelastningen fortsätter under en längre tid kan den utvecklas till utmattning.

En människa blir överbelastad när kroppens och sinnets belastning och återhämtning under en längre tid är i obalans. Då blir återhämtningen otillräcklig i förhållande till belastningen.

Överbelastning märks ofta som en ovanlig trötthet i både kropp och sinne. Man kan känna sig irriterad, ha svårt att koncentrera sig, lida av sömnproblem och uppleva att motståndskraften är nedsatt. Långvarig överbelastning kan leda till utmattning eller till och med depression.

I grunden handlar regleringen av belastning om hur det autonoma nervsystemet fungerar och hur vakenhetsnivån styrs. Under dagens gång gör vi saker och möter olika situationer, då aktiveras det sympatiska nervsystemet, vakenhetsnivån stiger och en fysiologisk stressreaktion uppstår. Den kallas för kamp- eller flyktresponsen.

Denna stressreaktion är nödvändig för att vi ska kunna agera, prestera och känna engagemang. När aktiviteten är över bör vakenhetsnivån sjunka och kroppen återgå till vila och återhämtning. Då aktiveras det parasympatiska nervsystemet. Vid överbelastning sker denna återgång inte automatiskt.

Hur påverkar belastning studierna?

Under studietiden är det vanligt att känna sig belastad. Förutom studiernas krav innebär den här livsfasen ofta förändringar på flera områden – till exempel att flytta till en ny ort, bli mer självständig och hantera sin ekonomi.

För mycket belastning kan märkas i den studerandes liv på olika sätt:

man känner sig trött och utmattad efter studiedagen
det är svårt att somna på kvällen eller man vaknar ofta under natten
man känner ångest eller nedstämdhet
man är lättirriterad eller nervös, kanske blir arg för småsaker
man känner besvikelse och skuldkänslor
saker som brukar kännas roliga känns inte längre lockande
man vill vara ensam, samtal känns jobbiga eller svåra
kroppen reagerar med olika symtom eller smärtor.

En belastad studerande kan också märka att tankarna hela tiden kretsar kring studierna och att koncentrationen blir svårare. Det kan leda till att man glömmer saker eller gör fler misstag. Att börja eller slutföra uppgifter kan kännas tungt, och även sådant man vanligtvis klarar av kan plötsligt kännas svårt.

När den studerande är överbelastad blir det svårt att studera på ett hållbart sätt. Om situationen pågår länge kan den leda till frånvaro från skolan och att studierna försenas.

Läs mer: symtom på utmattning

Vad belastar den studerande under praktiken?

En inlärningsperiod på arbetsplatsen är ofta intensiv och kräver mycket av den studerande. När arbetsbelastningen är på en lämplig nivå, stöder den förutsättningarna för att arbetet ska fungera väl. För låg arbetsbelastning kan till exempel orsaka motivationsproblem. För hög arbetsbelastning utgör däremot ett hot mot hälsan och arbetsförmågan.

Den studerande kan belastas av:

Nya arbetsuppgifter: Den studerande måste lära sig nya färdigheter och utföra uppgifter som kan vara utmanande och kräva mycket koncentration.
Orimliga mål i arbetet, stram tidtabell och arbetsuppgifter som är krävande eller otydliga.
Brist på feedback och uppskattning.
Otillräcklig introduktion eller handledning.
Sensoriska stimuli, till exempel buller.
Känslan av att den egna kompetensen inte räcker till.
Sociala situationer och social anpassning: Att anpassa sig till en ny arbetsgemenskap och skapa nya relationer kan vara stressande.
Att utföra arbetsuppgifter som strider mot egna etiska värderingar.
Arbetsdagarnas längd, som kan skilja sig från vad den studerande är van vid.

Under inlärningsperioden på arbetsplatsen övar den studerande fortfarande på arbetslivsfärdigheter. Det är viktigt att erbjuda den studerande konkreta metoder och möjligheter att hantera och lindra den belastning som arbetet orsakar.

Obs! Den studerande kan också uppleva inlärningsperioden som mindre belastande, eftersom uppgifterna är tydligt avgränsade till arbetstid och arbetsplats.

Tips för att stötta studerande

En belastad studerande kan behöva stöd från en lärare. Möt den studerande med mod och tålamod och påminn hen om att hen inte är ensam.

Hur man pratar med den studerande om situationen

Erbjud den studerande stöd i en lugn miljö.
Tala om för hen vad som bekymrar dig, ställ frågor och lyssna.
Stå vid den studerandes sida och låt hen veta att du finns där för hen.

Läs mer: Vad ska jag göra om jag blir orolig för en studerande?

Utred tillsammans med den studerande orsakerna till situationen

Ta reda på vilka faktorer som belastar den studerande – har den studerande utmaningar med:

lärandet
att utföra uppgifter
tidsplanering
att komma till läroanstalten
sociala relationer
studiernas framskridande
välbefinnande eller ork
livet utanför studierna.

Planera tillsammans med den studerande åtgärder som kan hjälpa

Fundera tillsammans på alternativ för att minska belastningen.
Observera att undervisning i prioritering redan under studietiden hjälper också för att klara sig i arbetslivet.
Diskutera vilka kurser den studerande vill satsa mest tid på och vilka kurser där grundläggande kunskaper kan tillägnas med mindre ansträngning.
Kom ihåg att det är svårt att arbeta planerat och effektivt när man är belastad.
Hjälp den studerande att göra en tydlig, tidsplanerad plan för att komma vidare med eventuella ouppfyllda uppgifter.
Hjälp den studerande att sätta mål som är rimliga i förhållande till bedömningskriterierna och lämpliga i förhållande till resurserna.
Målen bör delas upp i små delmål som är lättare att uppnå. Den studerandes känsla av kontroll över sina egna angelägenheter ökar och självförtroendet stärks.
Erbjud den studerande möjlighet till en paus och diskutera vilka alternativ som finns för att minska belastningen under skoldagarna.
Kom överens med den studerande om hur stödet ska genomföras och enligt vilken tidtabell.
Trots en gemensam plan kan en belastad studerande uppleva sin situation som hopplös. Regelbundna möten och att skapa hopp om framsteg hjälper framåt.
En belastad studerande har nytta av att ha en betrodd person att hålla kontakt med i studieärenden. Kommunikation med många personer kan öka belastningen.

Vid behov, hänvisa till hjälp

Erbjud dig att ta kontakt med skolhälsovårdens kurator, psykolog eller hälsovårdare för den studerandes räkning.
Vid behov är det bra att konsultera speciallärare eller studiehandledare i frågor som gäller studierna och väcker funderingar.

Se även

Titta på videon

Du kan använda följande videor för att arbeta med dina elever:

När och var kan jag få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
studiehandledaren
specialläraren

När och var kan jag få hjälp för psykiska problem?

Stress och utmattning Lärare och arbetsplatshandledare

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av

Vad ska jag göra om jag blir orolig för en studerande?