Studerande, är studierna belastande?
Sammanfattning
- Belastning kan visa sig som trötthet, utmattning eller irritation.
- Det är viktigt att känna igen vad som ligger bakom din egen belastning.
- Långvarig och okontrollerad belastning kan leda till överbelastning och utmattning.
- Överdriven belastning är ett hot mot både hälsan och studieförmågan.
På den här sidan hittar du tips för att minska belastningen.
Studievardagen kan vara belastande. Att lära sig nya saker kan kännas inspirerande, men kraven kan också bli tunga. Det är viktigt att hitta en balans mellan dessa. Belastning går att lära sig hantera.
Belastning innebär att saker och upplevelser tröttar ut dig fysiskt, psykiskt eller socialt. En belastad kropp och ett belastat sinne reagerar starkare på det som händer runt omkring.
Bakom belastning kan det finnas många olika orsaker
Det är viktigt att känna igen vad som belastar just dig, då är det lättare att påverka situationen. Ofta handlar det om en obalans i vardagen, där du inte har hunnit återhämta dig tillräckligt från studiernas utmaningar, stress och tidsbrist. Andra vanliga orsaker kan vara:
- för lite sömn, till exempel på grund av att kroppen eller nervsystemet är i ett överaktivt tillstånd
- mycket skärmtid
- sociala påfrestningar, mobbning, diskriminering eller ensamhet
- krav på att klara sig självständigt
- ekonomiska svårigheter eller oro för samhällsläget och framtiden
- svåra familje- eller uppväxtförhållanden
- neuropsykiatriska drag (till exempel ADHD eller autism)
- psykisk ohälsa
- olika sjukdomar.
Om belastningen pågår under lång tid och kroppen och sinnet inte kan återhämta sig kan det bli svårt att klara av vardagen. Välmåendet kan försämras och känslan av trygghet kan rubbas. Det kan leda till psykiska problem. Långvarig överbelastning kan leda till utmattning.
Hur påverkar belastning studierna?
Det är vanligt att känna sig belastad under studietiden. Förutom kraven från studierna innebär den här livsfasen ofta många förändringar, till exempel att flytta till en ny ort, bli mer självständig och hantera ekonomi.
När man är belastad kan tankarna ständigt kretsa kring studierna, och det blir svårt att koncentrera sig. Man glömmer saker och gör misstag. Man har svårt att komma igång med uppgifter eller avsluta dem och till och med enkla saker kan kännas tunga.
Överbelastning kan märkas i studielivet på olika sätt, till exempel:
- Man känner sig trött och utmattad efter en studiedag.
- Det är svårt att somna på kvällen eller man vaknar ofta på natten.
- Man känner ångest eller nedstämd.
- Man är lättirriterad eller nervös och blir snabbt arg.
- Man känner sig misslyckad eller otillräcklig.
- Man vill vara ensam, att prata med någon känns jobbigt eller ointressant.
- Kroppen reagerar med olika symtom eller smärtor.
- Sådant som brukar kännas roligt känns inte längre lockande.
- Förseningar och frånvaro ökar, och studierna kan till och med riskera att avbrytas.
Hur kan belastning märkas under praktiken?
En praktikperiod är ofta krävande. Lagom belastning stödjer arbetet, medan för låg belastning kan leda till problem med motivationen. För hög arbetsbelastning kan däremot utgöra en risk för hälsa och arbetsförmåga. Faktorer som kan öka arbetsbelastningen:
- att lära sig nya saker och utföra nya arbetsuppgifter, som kan vara utmanande och kräver mycket koncentration
- orimliga eller otydliga mål i arbetet
- strama tidsramar och känsla av stress
- brist på feedback eller uppskattning från handledare eller kollegor
- otillräcklig introduktion eller handledning
- sensoriska påfrestningar, till exempel buller
- känslan av att inte behärska arbetsuppgifterna
- att lära känna nya personer och anpassa sig till en ny arbetsgemenskap
- arbetsuppgifter som strider mot egna etiska värderingar
- långa arbetsdagar och korta pauser
Studerande som är på praktik håller fortfarande på att utveckla sina färdigheter i arbetslivet. Det är viktigt att ge rätt verktyg och möjligheter för att kunna hantera och reglera arbetsbelastningen.
Obs! En studerande kan också uppleva praktikperioden som avlastande, eftersom uppgifterna är tydligt avgränsade till arbetstid och arbetsplats.
Tips för studerande för att minska belastning
Lär dig känna igen vad som belastar dig och hur det märks hos dig. Stanna upp och fundera på hur du kan få in tillräckligt med återhämtning i vardagen. Följande tips kan hjälpa dig att minska belastningen:
Välmående
- Sov tillräckligt: Försök hålla en regelbunden dygnsrytm och se till att du får tillräcklig sömn för att orka.
- Ät hälsosamt: Välj näringsrik mat och undvik för mycket koffein och socker. Det förbättrar energinivå och koncentration.
- Rör på dig: Motionera regelbundet. Fysisk aktivitet minskar stress och förbättrar humöret.
- Ganska skärmtiden: Lägg till andra aktiviteter i din dag. Sociala medier och spel tar lätt tid från viktiga saker och försämrar koncentrationsförmågan.
- Ta pauser och koppla av: Avsätt tid för vila och trevliga aktiviteter, som till exempel att läsa, lyssna på musik eller meditera.
Studier
- Gör ett schema: Skapa en tydlig plan som innehåller tid för studier, vila och fritid.
- Minska belastningen: Prioritera det viktigaste. Lär dig säga ”nej” när det behövs och fokusera på de mest betydelsefulla uppgifterna.
- Sätt realistiska mål: Sätt inte ribban för högt. Lagom stora mål hjälper dig att hålla motivationen och minska stressen.
Gemenskap
- Håll kontakt: Håll kontakten med vänner och familj. Berätta för någon om du känner dig överbelastad.
- Använd tjänster: Ta hjälp av de tjänster som elev- och studerandehälsovården erbjuder.
- Prata med en professionell: Tveka inte att söka hjälp om belastningen känns övermäktig. Kontakta studiehandledare eller personal inom hälsovården.
Läs mer
Hur din lärare och arbetshandledare kan stödja dig:
Se videon
Följande video (1:58) visar hur din vakenhetsgrad förändras under dagen och hur du kan påverka den.
Du kanske också är intresserad av följande video
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. I egenvårdsprogrammen finns information och övningar.
- Egenvårdsprogrammet för psykiskt välbefinnande
- Egenvårdsprogrammet för presterare
- Egenvårdsprogrammet för förebyggande av studierelaterad utmattning
- Egenvårdsprogrammet för unga med ångest
- Egenvårdsprogrammet för unga med sömnsvårigheter
- Egenvårdsprogrammet för avslappning och andning
- Alla egenvårdsprogram
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
