Skip to main content

Den närståendes egna välmående och psykiska hälsa

En familjemedlems sjukdom innebär en påfrestning för den närstående. Det är viktigt för den anhöriga att ta hand om sig själv, sitt eget välbefinnande och sin psykiska hälsa.

Osäkerhet är betungande - skaffa tillförlitlig information

Osäkerhet tär på krafterna. Kunskap om exempelvis sjukdomar, rehabilitering, dina rättigheter och olika sätt att stödja ditt välbefinnande hjälper dig att förstå situationen. Det stöder också anpassning och hantering.

En närstående är i riskzonen för att drabbas av utmattning 

Närstående till personer med psykiska problem löper upp till tre gånger större risk att drabbas av depression än den övriga befolkningen. Risken för depression drivs av höga stressfaktorer, såsom ständig oro och stor ansvarskänsla för en sjuk närstående.

En anhörig måste ofta ta hand om det dagliga livet för personen med sjukdomen, till exempel hemvård, penninghantering, sociala relationer och medicinering. De hjälper också ofta sin närstående ekonomiskt. Detta kan ha en negativ inverkan på deras egen ekonomiska situation. 

Ju mer stressande situationen är, desto större är risken för utmattning.

Titta på videon där en familjemedlem berättar om stödet från närstående (textning på svenska inom kort).

Var snäll mot dig själv

Kom ihåg att en familjemedlems insjuknande är en kris. Det tar tid att anpassa sig till situationen.

Anklaga inte dig själv för dina känslor. Många typer av känslor, som skam och skuldkänslor, är en del av det.

Titta på videon där en expert förklarar de typiska utmaningar som en närstående till en person med en sjukdom ställs inför (textning på svenska inom kort).

Hur kan jag ta hand om mig själv?

  • Skaffa information om sjukdomen. 
  • Träffa andra i en liknande situation och sök kamratstöd. 
  • Sök vid behov hjälp åt dig själv hos företagshälsovården eller på hälsostationen.
  • Känn igen dina egna gränser och ta hand om din egen ork.
  • Kom ihåg att sjukdom i familjen bara är en del av livet. Det finns mer i livet.
  • Du kan stödja ditt välbefinnande, till exempel med hjälp av egenvårdsprogram.

Erfarenheter från en expert och en familjemedlem till en patient

Att stödja den person som har sjukdomen innebär också att ta hand om sig själv och sitt eget välbefinnande.

Titta på videon där en expert förklarar hur du kan ta hand om dig själv som närstående till en insjuknad person (textning på svenska inom kort).

I följande video berättar en familjemedlem om hur det är när en närstående blir sjuk (textning på svenska inom kort).

Titta på videon där en anhörig berättar om hur vardagen fortsatte under och efter en nära anhörigs sjukhusvistelse (textning på svenska inom kort).

I följande video förklarar familjemedlemmen vilken typ av stöd man kan behöva och vad som har varit användbart för dem (textning på svenska inom kort).

Var kan jag få hjälp?

Om belastningen i din livssituation känns så överväldigande att du upplever att du inte har kraft att hantera den, tveka inte att söka hjälp.

Kamratstöd

Centralt för kamratstödsverksamhet för anhöriga är att dela erfarenheter. Det är ofta en lättnad att höra att man inte är ensam om svåra saker. En närståendes sjukdom och psykiska symtom väcker liknande känslor och tankar även hos andra.

I kamratstödsgrupper som drivs av Centralförbundet för anhörigas stöd för mentalvården rf, eller FinFami, kan anhöriga dela med sig av sina erfarenheter, lära sig mer om psykisk ohälsa och lära sig hur man använder sina resurser. Du hittar den närmaste anhörigföreningen via FinFami.

I följande video förklaras för vem FinFam är till för (textning på svenska inom kort)

Information om psykisk hälsa

Du kan också få konkreta tips på hur du hjälper din närstående och hur du själv orkar genom Mieli rf:s Psykiska förstahjälpen-utbildning.  

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård innebär att en äldre, funktionshindrad eller sjuk person får vård och hjälp i hemmet med hjälp av en anhörig eller annan närstående person.  

Stöd för närståendevård är en helhet som innefattar tjänster för vårdtagaren samt vårdersättning, ledigheter och stöd för närståendevård till den anhöriga. 

Storleken på den ersättning som betalas ut till närståendevårdaren beror på hur omfattande vården är. Det är kommunen som beslutar om det stöd och de tjänster som erbjuds närståendevårdaren.

Man ansöker om stöd för närståendevård från sin egen hemkommun. Stöd för närståendevård räknas som beskattningsbar inkomst. 

En person som tar hand om en anhörig dygnet runt har rätt till minst tre dagars ledighet per månad.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapier

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av