Självskadebeteende hos äldre personer

Självskadliga tankar och handlingar ska alltid tas på allvar, oavsett om de handlar om dig själv eller en närstående. De är ett tecken på psykisk ohälsa. Självmordsförsök hos äldre personer är ofta allvarligare än hos yngre och leder oftare till död eller funktionsnedsättning. Självmordstendenser är vanligare hos män än hos kvinnor.

Vad kan orsaka självskadebeteende hos äldre personer?

Självmordstankar och försök hos äldre människor orsakas ofta av en psykisk störning, såsom depression eller missbruk.

Det kan finnas ett antal faktorer bakom dem, till exempel plötsliga livsförändringar eller stressfaktorer som har byggts upp under åren. Till exempel kan nedsatt daglig funktion, brist på roliga aktiviteter och sällskap och upplevelsen av meningslöshet predisponera för depression och till och med självmordstankar.

Det finns ofta en känsla av ensamhet. Känslor av ensamhet kan också upplevas i sällskap med andra. Många upplever ensamhet då och då, men när den är långvarig blir den skadlig och minskar välbefinnandet.

Risken för självmord ökar också av upplevelsen av utanförskap och hopplöshet.

Hur kan man förbättra sitt välbefinnande?

Även i svåra livssituationer finns det olika sätt att förbättra ditt välbefinnande.

Kom ihåg följande:

• Var modig och ta emot hjälp.
• Ta hand om dig själv, dina dagliga sysslor och rutiner så bra som möjligt.
• Ta hand om din hälsa, till exempel din medicinering.
• Börja göra något meningsfullt eller fortsätt göra något du gillar. Positiv förändring börjar med små steg. Du kan till exempel börja med att ta en promenad runt huset eller runt kvarteret.
• Värdera dina relationer. Ha en låg tröskel för att kommunicera med dina nära och kära och svara på kontakter som de tar. Gör det även om det känns som att ni inte har något att prata om.
• Se till att du får tillräckligt med motion, vila och sömn regelbundet.
• Uppskatta dig själv även när du befinner dig i en svår livssituation. Öva självmedkänsla, till exempel genom att ge dig själv beröm och positiv respons även för de små sakerna i vardagen. Titta också på vilka krav du ställer på dig själv. Ibland kan de krav och förväntningar du ställer på dig själv vara orimligt höga i förhållande till de resurser som finns tillgängliga för dig.

Vad ska jag göra om jag vill skada mig själv?

• Det lönar sig att berätta för någon du litar på om du har självskadliga tankar. Denna person kan vara en nära anhörig, en vän eller en vårdpersonal.
• Att berätta för andra om dina känslor och tankar kan göra det lättare.
• Kom ihåg att när du mår som värst är det viktigt att hålla dig säker tills den värsta smärtan avtar.
• Kontakta med låg tröskel hälsocentralen, mentalvården, Mentalvårdsförbundets nationella hjälptelefon (09) 2525 0111 eller vid behov nödcentralen (112).
• Sök en trygg miljö, till exempel i sällskap av andra människor eller professionella.
• För att minska ångestkänslor kan du prova saker som att ta en kall dusch, hålla en isbit i handflatan, knäppa ett gummiband mot handleden eller suga på en stark pastill.
• Dirigera din uppmärksamhet bort från tankar som orsakar ångest och självtvivel, till exempel till fysisk aktivitet eller aktiviteter du tycker om, till exempel att lyssna på musik.
• Försök att minnas svåra situationer som du har klarat av tidigare.
• Minn om vad som är viktigast i ditt liv just nu.
• Undvik att använda alkohol eller andra substanser.
• Överväg att göra en säkerhetsplan för självmord för dig själv.

Hur hanterar man oroliga och svåra känslor?

Även de mest oroliga eller svåra känslorna blir lättare med tiden. När man mår dåligt är tankarna ofta påtagligt mörka och det är svårt att se positiva möjligheter.

Tankar är dock bara tankar som kommer och går.

• Kom ihåg att tankar bara är tankar. När du har svåra känslor är det bäst att inte omedelbart tro på dina tankar. Tankar och känslor är inte farliga.
• Tala om för dig själv vad du upplever just nu. Vilka tankar, känslor och handlingsblockeringar känner du igen? Om du har svårt att nå dina tankar kan du prova att fylla i en mening som "Det känns som: att detta är väg att hända mig/ att ingenting/ att allting/ att jag..."
• Försök att inte kämpa emot dessa tankar och känslor. Försök med detta även om din hjärna säger att du inte står ut med den här situationen. Låt inte tankar och svåra känslor bestämma hur du agerar.
• känsloförnimmelseövningar. Du kan till exempel använda djupa inandnings- och utandningsandetag eller uppmärksamma sensoriska upplevelser runt omkring dig. För vägledning, se egenvårdsprogrammen för Avslappning och andning och Medveten närvaro.
• Är uppmärksam på dina egna behov. Vad skulle hjälpa dig just nu?
• Lös problem om det behövs, och be om hjälp till det med låg tröskel.
• Lär dig krisfärdigheter.

Är du orolig för en närståendes självmordsbenägenhet?

Berätta för din närstående om din oro och fråga öppet om hens situation. Att tala om självmordstankar eller önskan att dö ökar inte självmordsbenägenheten. Oftast lättar det på hens mående.

Det viktigaste är att lyssna lugnt, med medkänsla och utan att döma.

Bara upplevelsen av att bli hörd och att få dela sitt dåliga mående med någon som förstår kan hjälpa märkbart.

Kom ihåg att du alltid också kan ringa nödnumret 112 direkt. Vid behov kan du följa din närstående till jouren, eller uppmuntra hen att själv ringa och be om hjälp.