Skip to main content

Stöd en studerande med depression

Depressiva symtom, som trötthet, koncentrationssvårigheter och nedsatt funktionsförmåga, kan påverka studier och arbete. Depressiva symtom är vanliga och att känna igen dem är det första steget mot att ge stöd.

Sammanfattning

  • Temporära känslor av nedstämdhet eller sorg är normala känslomässiga upplevelser.
  • Depression förknippas ofta med till exempel depressivt stämningsläge, hopplöshet och tankar på döden.
  • Depressiva symtom är vanliga. Depression drabbar 5-10% av alla ungdomar.
  • Depression syns inte alltid utåt.

På denna sida får du tips på hur du kan stödja en studerande som upplever depressiva symtom.

Depression används ofta i vardagligt tal för att hänvisa till tidvisa känslor av sorg, besvikelse och nedstämdhet. Dessa är normala och ofta övergående känslotillstånd. 

Dessa känslor skiljer sig från depression, men om de förlängs kan de leda till depression. För de flesta människor förvärras inte nedstämdhet till depression.

När är det fråga om depression?

Centrala symtom på depression är depressivt sinnesläge och en minskad känsla av intresse eller nöje. När vi talar om depression som en psykisk störning hänvisar vi till en situation där flera symtom uppträder kontinuerligt under en lång tidsperiod.

Depression handlar dock inte bara om nedstämdhet utan inkluderar även andra symtom.

Till exempel

  • sömnlöshet eller ökat sömnbehov
  • nästan daglig trötthet eller brist på energi
  • känslor av värdelöshet eller underlägsenhet
  • orimliga skuldkänslor
  • koncentrationssvårigheter, svårigheter att tänka logiskt eller fatta beslut
  • långsammare rörelser och tankeverksamhet eller agitation
  • förändringar i aptiten
  • betydande viktminskning eller -ökning
  • dödsrelaterade tankar eller självmordstankar.

Depressiva symtom kan också åtföljas av ångestkänslor.

Depression delas in i mild, måttlig och svår depression, beroende på svårighetsgraden av symtomen.

  • Olika grader av depressiva symtom är vanliga hos unga människor. Ungefär en av fem ungdomar upplever dem.
  • Depression drabbar 5-10% av ungdomarna.
  • Långvarig depression som varar minst ett år drabbar 1-2% av ungdomarna.

Vad orsakar depression?

Ärftliga faktorer och olika svåra livserfarenheter kan bidra till uppkonsten av depression. Depression kan drabba vem som helst, och det finns ingen enskild orsak som förklarar depression.

Faktorer som bidrar till uppkomsten av depression kan inkludera

  • ärftlig predisposition
  • små och stora förluster i livet
  • att bli sjuk
  • brist på vänner eller ensamhet
  • familjeproblem
  • belastande livssituation
  • belastande förväntningar och press
  • Utmaningar med studierna
  • Brist på sömn, motion och tillräcklig näring
  • Användning av rusmedel
  • ekonomiska utmaningar.

Hur kan depression komma till uttryck i studier och under praktikperioder?

Hos en studerande med depression har det allmänna sinnesläget försämrats. Nöje och intresse för saker minskar. Depression kommer till uttryck som förändringar i känslolivet, tankeverksamheten och funktionsförmågan, och till och med kroppsfunktioner.

En studerande med depression vill sällan låta bli att göra saker eller lära sig. Det är inte brist på vilja. Även om studeranden försöker och får hjälp kan hen inte fungera på annat sätt i stunden. 

Studeranden kan också utveckla olika sätt att tänka och agera som ökar depressionen. Det är viktigt att tillsammans med studeranden fundera på vilken typ av stöd som skulle hjälpa hen att göra framsteg i sina studier.

Depression visar sig inte alltid utåt. Studeranden kan fungera som tidigare i sina studier, men lätt tröttna efter dagen. Den insjuknade kan också stundvis vara glad eller ha förmåga att vara glad över vissa saker.

Depression hos en studerande kan komma till uttryck som

  • trötthet, utmattning och passivitet
  • tillbakadragenhet och isolering
  • nedstämdhet eller irritabilitet
  • upprepade tankar på död eller självdestruktiva handlingar
  • försämrat självförtroende och känslor av otillräcklighet och oduglighet
  • nedsatt funktionsförmåga
  • försämrad koncentrationsförmåga och förmåga att studera
  • förändringar i aptit
  • sömnstörningar, såsom överdrivet sömnbehov, att vakna på morgonnatten eller svårigheter att somna om
  • minskat intresse för fritidsintressen och andra saker som brukade vara roliga
  • Oförklarliga fysiska symtom såsom huvudvärk, illamående och muskelvärk.

Om depressionen blir långvarig utgör den ett hot till exempel mot förmågan att studera.

Tips för att stödja studeranden

Se även

När och var kan man få hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp från en yrkesperson

Hjälpen från en yrkesperson är särskilt nödvändig när de egna resurserna, egenvårdsinstruktionerna och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöder. Oftast strävar man efter att tillsammans hitta nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen.

Man kan söka hjälp från till exempel

  • studerandevården (hälsovårdare, kurator och psykolog)
  • social- och hälsovårdstjänster i ditt välfärdsområde (t.ex. hälsocentral)
  • en studiehandledare
  • en speciallärare

Hur kan Mielenterveystalo.fi hjälpa till?

Symtomenkäter

Symtomenkäten hjälper dig att bedöma svårighetsgraden av dina symtom. Resultaten ger dig också tips om vad du bör göra härnäst.

Egenvårdsprogram

Egenvårdsprogram kan hjälpa dig att förbättra ditt välbefinnande när du känner oro för din mentala hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogram innehåller information och övningar.

Nätterapier

Främst för personer i åldern +16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi bygger på självständigt arbete på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på eventuella frågor du har gällande dem. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av