Studerande, upplever du symtom på depression?
Sammanfattning
- Temporära känslor av nedstämdhet eller sorg är normala känslomässiga upplevelser.
- Depression förknippas ofta med till exempel depressivt sinnesläge, hopplöshet och tankar på döden.
- Depressiva symtom är vanliga. Depression drabbar 5-10% av alla ungdomar.
- Depression syns inte alltid på ytan.
Den här sidan ger tips på vad du kan göra om du upplever symtom på depression.
Depression används ofta i vardagligt tal för att hänvisa till tidvisa känslor av sorg, besvikelse och nedstämdhet. Dessa är normala och ofta övergående känslotillstånd.
Dessa känslor skiljer sig från depression, men om de förlängs kan de leda till depression. För de flesta människor förvärras inte nedstämdhet till depression.
När är det fråga om depression?
Centrala symtom på depression är depressivt sinnesläge och en minskad känsla av intresse eller nöje. När vi talar om depression som en psykisk störning hänvisar vi till en situation där flera symtom uppträder kontinuerligt under en lång tidsperiod.
Depression handlar dock inte bara om nedstämdhet utan inkluderar även andra symtom.
Till exempel
- sömnlöshet eller ökat sömnbehov
- nästan daglig trötthet eller brist på energi
- känslor av värdelöshet eller underlägsenhet
- orimliga skuldkänslor
- koncentrationssvårigheter, svårigheter att tänka logiskt eller fatta beslut
- långsammare rörelser och tankeverksamhet eller agitation
- förändringar i aptiten
- betydande viktminskning eller -ökning
- dödsrelaterade tankar eller självmordstankar.
Depressiva symtom kan också åtföljas av ångestkänslor.
Depression delas in i mild, måttlig och svår depression, beroende på svårighetsgraden av symtomen.
- Olika grader av depressiva symtom är vanliga hos unga människor. Ungefär en av fem ungdomar upplever dem.
- Depression drabbar 5-10% av ungdomarna.
- Långvarig depression som varar minst ett år drabbar 1-2% av ungdomarna.
Vad orsakar depression?
Ärftliga faktorer och olika svåra livserfarenheter kan bidra till uppkonsten av depression. Depression kan drabba vem som helst, och det finns ingen enskild orsak som förklarar depression.
Faktorer som bidrar till uppkomsten av depression kan inkludera
- ärftlig predisposition
- små och stora förluster i livet
- att bli sjuk
- brist på vänner eller ensamhet
- familjeproblem
- belastande livssituation
- belastande förväntningar och press
- Utmaningar med studierna
- Brist på sömn, motion och tillräcklig näring
- Användning av rusmedel
- ekonomiska utmaningar.
Hur kan depression komma till uttryck i studier och under praktikperioder?
Hos en studerande med depression har det allmänna sinnesläget försämrats. Nöje och intresse för saker minskar. Depression kommer till uttryck som förändringar i känslolivet, tankeverksamheten och funktionsförmågan, och till och med kroppsfunktioner.
En studerande med depression vill sällan låta bli att göra saker eller lära sig. Det är inte brist på vilja. Även om studeranden försöker och får hjälp kan hen inte fungera på annat sätt i stunden.
Studeranden kan också utveckla olika sätt att tänka och agera som ökar depressionen. Det är viktigt att tillsammans med studeranden fundera på vilken typ av stöd som skulle hjälpa hen att göra framsteg i sina studier.
Depression visar sig inte alltid utåt. Studeranden kan fungera som tidigare i sina studier, men lätt tröttna efter dagen. Man kan också stundvis vara glad eller ha förmåga att vara glad över vissa saker.
Depression hos en studerande kan komma till uttryck som
- trötthet, utmattning och passivitet
- tillbakadragenhet och isolering
- nedstämdhet eller irritabilitet
- upprepade tankar på död eller självdestruktiva handlingar
- försämrat självförtroende och känslor av otillräcklighet och oduglighet
- nedsatt funktionsförmåga
- försämrad koncentrationsförmåga och förmåga att studera
- förändringar i aptit
- sömnstörningar, såsom överdrivet sömnbehov, att vakna på morgonnatten eller svårigheter att somna om
- minskat intresse för fritidsintressen och andra saker som brukade vara roliga
- Oförklarliga fysiska symtom såsom huvudvärk, illamående och muskelvärk.
Om depressionen blir långvarig utgör den ett hot till exempel mot förmågan att studera. Med hjälp av god vård och rehabilitering är prognosen för depression riktigt bra.
Tips till studeranden
Dessa tips kan hjälpa till med lindriga depressionssymtom och psykiskt välbefinnande.
Om ditt mående är dåligt och du har känt dig deprimerad redan under en längre tid, bör du också söka hjälp från till exempel studerandevården, en kurator, en hälsovårdare, en psykolog eller en hälsocentral.
Kom ihåg att din sinnesstämning inte definierar dig. Du är värdefull, viktig och förtjänar att bli hörd och bemött. Varje steg mot att må bättre är meningsfullt. Allas återhämtning är individuell. Jämför dig inte med andra.
Välmående
Fysiskt välmående:
När du tar hand om grunderna för ditt välmående stöder du också ditt psykiska välbefinnande:
- Sömn: Sträva efter att hålla din sömnrytm regelbunden och se till att du får tillräckligt med sömn på natten. Tillräcklig och regelbunden sömn hjälper kroppen och sinnet att återhämta sig, stöder din ork i vardagen och hjälper dig att reglera dina känslor.
- Kost: Försök att äta tillräckligt regelbundet och mångsidigt. En balanserad kost stöder ditt välmående, din vakenhetsnivå och din sinnesstämning. Att äta hälsosamma måltider och att dricka tillräckligt hjälper också till med sömnkvalitet och återhämtning.
- Motion: Forskning visar att motion av alla slag minskar stress och ångest samt förbättrar sinnesstämningen. Prova på olika sätt att motionera, utforska vilken typ av motion som får dig att må bra.
Mental hälsa och dagliga rutiner:
- Meningsfull sysselsättning: Gör trevliga saker i din vardag som ger glädje och avkoppling. När du förstärker positivt tänkande ökar det.
- Rutiner: Regelbundna, dagliga handlingsvanor i ditt vardagsliv stöder din förmåga att fungera och kan hjälpa till att skapa en känsla av säkerhet. Fundera över om dina nuvarande rutiner stödjer ditt välbefinnande.
- Tillräcklig återhämtning och gör ingenting-stunder: Ge din kropp och ditt sinne tid att återhämta sig.
- Symtomhantering: Det finns sätt att hantera symtomen på depression som du kan lära dig att använda i din vardag. Till exempel kan du prova övningarna i egenvårdsprogrammet för depression.
- Medvetenhet om sinnesläget: Att föra sinneslägesdagbok hjälper till att öka självkännedomen. Skriv ner känslor, tankar och händelser som är förknippade med dina känslor. Detta hjälper dig att lättare lägga märke till saker som är belastande för dig och saker som får dig att må bättre. På lång sikt kan du följa förändringar i ditt välmående, och dagboksanteckningar hjälper dig att lägga märke till även små förändringar i ditt mående. Positiva förändringar i ditt sinnesläge kommer att stärka din tro på förbättring
- Olika avslappningsövningar kan hjälpa: Ett deprimerat sinnesläge åtföljs ofta av långvarig spänning, när kroppen ständigt är alert eller trött och bekymmer snurrar runt i tankarna. Avslappningsövningar ökar kroppsmedvetenheten och hjälper kroppen att komma in i ett lugnt tillstånd. Regelbunden övning av avslappning kan också hjälpa till med att somna och sömnkvalitet. Det finns ett brett utbud av andnings- och mindfulnessövningar för att stödja avslappning.
- Var tålmodig och snäll mot dig själv. Sinnesstämningen, orken och resurserna kommer att variera, och livet har sina upp- och nedgångar. Att vara snäll mot dig själv handlar om att inte begära för mycket av dig själv när dina resurser är begränsade.
Sociala relationer
- Upprätthåll viktiga människorelationer. Håll kontakten med dina vänner och din familj. Att uppleva tillräckligt bra och meningsfulla relationer är viktigt. Övergående känslor av depression lindras ofta genom att prata med föräldrar eller vänner.
- I had a black dog, his name was depression - Animation på YouTube
Studier
- Var uppmärksam på din tidsanvändning: skapa ett tydligt vardagsschema som inkluderar tillräckligt med vila och fritid vid sidan av dina studier.
- Strukturera dina studier till exempel genom att använda Pomodoro-tekniken, som innebär att du arbetar i 25 minuter åt gången, tar en paus på 5 minuter och sedan fortsätter på samma sätt. Håll pausen kort och återhämtande. En lätt promenad, stretching eller en stunds avkoppling är mer uppfriskande än att surfa i mobilen eller på sociala medier.
- Var uppmärksam på pauser även under skoldagen (matpaus, utevistelse, tankepaus under lektionerna).
- Kom ihåg realistiska mål som när de bryts ner i mindre mål, hjälper dig att hålla studietakten och motivationen uppe. Du kan försöka sätta upp veckovisa eller dagliga mål som du tror att du kan klara av. Var dock flexibel och kom ihåg att du alltid kan sätta upp nya mål som är mer lämpliga för din situation.
- Be om och ta emot stöd. Det finns vuxna på din läroanstalt som kan hjälpa dig att framskrida med dina studier. Till exempel stöd av en speciallärare i ett ämne som verkar svårt stöder studierna och orken. En studiehandledare kan till exempel hjälpa dig med frågor om hur du ska avlägga dina kurser och hur du ska strukturera dina studier.
Om ditt mående inte blir bättre
Om dina depressiva symtom kvarstår är det viktigt att söka ytterligare stöd.
Om dina depressiva symtom varar i flera veckor är det bra att söka utomstående professionell hjälp.
- Kontakta till exempel en kurator, psykolog eller hälsovårdare på din läroanstalt. Du kan också berätta om ditt mående för någon annan trygg vuxen som kan hjälpa dig att söka hjälp.
- Majoriteten av unga människor återhämtar sig från depression - det finns hopp!
När ska man oroa sig för tankar på döden?
Många unga människor har tankar på döden. Sådana tankar är inte farliga och det finns inget behov av att bli rädd för dem. De är dock ett tecken på att du behöver hjälp. Det är därför det är viktigt att berätta för en vuxen om dina tankar.
Det är oroande om tankar på att inte vilja leva är återkommande, fyller dina tankar eller om du överväger självmord.
MIELI ry:s Kristelefon ger engångs samtalsstöd 24 timmar om dygnet på 09 2525 0111. Du kan ringa anonymt och konfidentiellt.
Sekasin-chat - ger samtalsstöd på nätet för unga människor. Det är en anonym och gratis chat för personer i åldern 12-29.
Vid nödsituationer är det viktigt att gå till jouren eller ringa 112.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
När och var kan man få hjälp?
Hjälp från en yrkesperson
Hjälp från en yrkesperson är särskilt nödvändigt när dina egna resurser, egenvårdsinstruktioner och stödet från dina närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöder. Oftast strävar man efter att tillsammans hitta nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen.
Du kan söka hjälp från till exempel
- studerandevården (hälsovårdare, kurator och psykolog)
- social- och hälsovårdstjänster i ditt välfärdsområde (t.ex. hälsocentral)
- en studiehandledare
- en speciallärare
Hur kan Psykporten.fi hjälpa till?
Symtomtest
Symtomtest hjälper dig att bedöma svårighetsgraden av dina symtom. Resultaten ger dig också tips om vad du bör göra härnäst.
Egenvårdsprogram
Egenvårdsprogram kan hjälpa dig att förbättra ditt välmående när du känner oro för din mentala hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogram innehåller information och övningar.
Nätterapier
Främst för personer i åldern +16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.
Nätterapi bygger på självständigt arbete på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på eventuella frågor du har gällande dem. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
