Skip to main content

Studerande, hur tar du hand om ditt välbefinnande i studierna?

Återhämtar du dig tillräckligt efter studiedagen? Missar du måltider, sover korta nätter och gör uppgifter i sista minuten? Små förändringar i din dagliga rutin och att ta hand om dig kan hjälpa dig att må bättre.

Sammanfattning

  • Studerandevälbefinnandet påverkas bland annat av den egna orken och studiefärdigheterna.
  • Förutom studierna behöver du också vila, vänner och meningsfulla aktiviteter.
  • Utmaningar med studerandevälbefinnandet påverkar både studierna och praktikperioderna.
  • Det är det viktigt att upptäcka utmaningarna i tid.

Här hittar du tips på hur du kan ta hand om ditt välbefinnande i studierna.

Många faktorer påverkar studentens välbefinnande och studier

Välbefinnande i studierna är en individuell upplevelse av ork, motivation och förutsättningar för lärande.

Studerandens välbefinnande stöds av många olika faktorer, till exempel en trygg lärmiljö, känslan av samhörighet samt tillräcklig återhämtning under fritiden. Att förstå och beakta dessa faktorer hjälper till att skapa en hållbar grund för välbefinnande i studierna.

Faktorer relaterade till sinne och ork

  • Ett öppet sinne, positiva tankar och att vårda hoppfullhet
  • Förmågan att lugna ner sig och slappna av även under brådska
  • Tillräcklig sömn och återhämtning
  • Tilltro till den egna förmågan.

Faktorer relaterade till studier

  • En lämplig mängd studier jämnt fördelade över terminerna
  • Tydliga och inspirerande mål som innehåller utmaning och variation
  • Effektiva sätt att väcka och upprätthålla studiemotivationen
  • Regelbundet stöd för lärande vid inlärningssvårigheter eller andra behov
  • Praktiska studiemiljöer samt fungerande och moderna studieredskap
  • Tillräckliga färdigheter i att använda tekniska enheter och datorprogram.

Faktorer relaterade till gemenskap och jämlikhet

  • Känslan av att höra till och ha trevliga människor omkring sig både i vardagen och på fritiden
  • Snabb tillgång till hjälp vid upplevd eller observerad mobbning
  • En stark gruppanda som bygger på respekt för andra och vänligt bemötande på lika villkor
  • Ett fungerande samarbete med lärare eller annan handledande vuxen
  • Tolerans och acceptans för olikheter
  • Tillgänglighet och möjlighet att delta i studiegemenskapen utan hinder.

Faktorer relaterade till balans i vardagen och livssituation

  • Ekonomisk balans, trygga och stabila boendeförhållanden samt en rimlig mängd arbete vid sidan av studierna
  • Avhållsamhet från rusmedel eller enbart måttlig användning
  • Goda färdigheter i att planera och genomföra vardagen så att det finns tid för studier, fritidsintressen, familj och vänner
  • Hoppfullhet inför framtiden och tydliga men flexibla planer för tiden efter studierna.

Utmaningar i välbefinnandet i studier?

Ibland är studievälbefinnandet inte i balans. Det kan synas i vardagen genom olika tecken som tyder på försämrat välbefinnande och behov av stöd eller förändringar i livet:

  • Svårigheter att återhämta sig från studier under fritiden
  • Behov av extra ansträngning i studier och skolgång
  • Känsla av ensamhet och utanförskap
  • Upprepade känslor av besvikelse i studier och vardag
  • Gråtmildhet och lättretlighet
  • Att ofta glömma saker
  • Koncentrationssvårigheter
  • Problem med sömn och matvanor
  • Upplevelse av försämrad hälsa
  • Förlust av studiemotivation

Att tidigt identifiera utmaningar som påverkar välbefinnandet i studier är viktigt. Om de pågår länge kan de bli hinder för lärande och leda till utmattning, social tillbakadragande och andra psykiska utmaningar.

Läs mer:

Hur påverkar utmaningar i studerandes välbefinnande under praktikperioden?

En praktikperiod är en viktig fas i utvecklingen av den yrkesmässiga identiteten. Utmaningar i välbefinnandet i studier kan göra det svårare att lära sig yrkeskunskaper och att anpassa sig till arbetsplatsens rutiner. Det kan bromsa inlärningen och göra praktiken mer ansträngande.

Under praktikperioden kan studerandes välbefinnande försämras av

  • otydliga och orimliga mål
  • för hög arbetsbelastning och ständig brådska
  • för låg arbetsbelastning, där de egna målen inte uppfylls
  • bristfällig introduktion eller handledning
  • otillräcklig återhämtning efter arbetsdagarna
  • brist på uppskattning, stöd och återkoppling
  • upplevelser av att misslyckas med arbetsuppgifter eller att inte bli en del av arbetsgemenskapen
  • studiekurser som pågår samtidigt som praktiken
  • för stort ansvar och tunga arbetsuppgifter
  • arbetsdagarnas längd, som kan komma som en överraskning för studeranden.

Det är viktigt att komma ihåg att studeranden håller på att öva arbetslivsfärdigheter. Under praktiken tränas inte bara yrkeskunskaper, utan också problemlösning och interaktion. Att växa in i arbetslivet är en viktig process, och därför är det avgörande att studeranden blir sedda och får handledning på arbetsplatsen.

Tips för studerande hur man kan förbättra sitt välbefinnande i studierna

  • Ta hand om dig själv och din hälsa. Se till att du sover, äter och rör på dig tillräckligt.
  • Säkerställ att du har tillräckligt med fritid och tid för återhämtning.
  • Var modig och fördomsfri när du lär känna andra studerande.
  • Delta så gott du kan i evenemang som ordnas av din läroanstalt eller grupp – även på fritiden.
  • Sätt realistiska mål för dina studier – kom ihåg att du har hela livet framför dig.
  • Försök njuta av studietiden.
  • Jämför dig inte med andra. Alla går framåt i sin egen takt.
  • Var snäll mot dig själv. Varje dag är olika och energinivån kan variera.

Om du utsätts för mobbning eller diskriminering, berätta för någon du litar på. Sök hjälp utan att tveka

  • hos specialläraren vid inlärningssvårigheter
  • hos studiehandledaren vid problem med att genomföra studierna
  • hos studentvården (kurator, psykolog, hälsovårdare) vid utmaningar med ork och välmående.

Läs mer

Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:

Se videon

Följande video (1:58) visar hur din vakenhetsgrad förändras under dagen och hur du kan påverka den.

Du kanske också är intresserad av följande videor

När och var kan jag få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

  • elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
  • välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
  • studiehandledaren
  • specialläraren

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av