Studerande, har du tappat motivationen?
Sammanfattning
- Motivation förklarar människors beteende.
- Likgiltighet kan vara ett tecken på brist på motivation.
- Välbefinnande har en positiv effekt på motivation och målsättning.
- Motivation är intresse och entusiasm — det underlättar inlärning.
På den här sidan hittar du tips för motivation.
Motivation inspirerar oss att agera och nå våra mål. Utan motivation kan det vi gör kännas tungt och till slut upphöra. För att behålla motivationen är det viktigt att tro på att lärande och framgång är möjliga.
Vad är motivation?
Motivation handlar om intresse, entusiasm, passion och förhoppningar. Det förklarar människans handlande: vad man vill göra, hur länge och med vilken iver. Alla människor har en medfödd motivation att tillfredsställa grundläggande behov som mat, sömn och trygghet.
Det är individuellt i vilken grad vårt handlande styrs av tydliga yttre motiv jämfört med de mer svårupptäckta inre motiven.
Hur kan brist på motivation märkas i studierna?
Känslan är ofta trött och omotiverad:
- Det är svårt att självständigt komma igång med uppgifter.
- Arbetet är kortsiktigt och det är svårt att slutföra uppgifter.
- Det man studerar kan kännas meningslöst.
- Koncentrationen riktas bort från det man borde fokusera på.
- Förseningar och frånvaro ökar.
- Tanken på att söka praktikplats känns inte motiverande.
- Det valda yrkesområdet känns inte rätt för en själv.
Brist på motivation beror ofta på minskad tilltro till den egna förmågan, olika stressfaktorer och utmaningar i vardagen. Motivationsbrist kan också ha samband med depression.
Motivationens inverkan på välbefinnandet:
Allmänt välbefinnande påverkar motivationen – det vill säga vilka mål en person sätter upp för sig själv och hur dessa utvärderas.
När man når ett mål ökar det självkänslan, stärker det psykiska välbefinnandet och bidrar till en större tillfredsställelse i livet.
Allmänt välbefinnande
Att sätta upp ett inspirerande mål
Att nå ett mål & utvärdering
Livstillfredsställelse, självkänsla
Psykiskt välbefinnande
Hur hjälper motivation vid lärande
Motivation för lärande är medfödd. Hjärnans belöningssystem belönar oss med en positiv känsla när vi har ansträngt oss för att lära oss något och märker att vi faktiskt har lärt oss.
När man får erfarenhet av att hårt arbete och ansträngning har en positiv inverkan på lärandet, motiverar den inre belöningen till att sätta upp nya och högre lärandemål.
Tidigare kunskap, intresse och entusiasm avgör vad vi riktar vår uppmärksamhet mot. Utan uppmärksamhet når informationen inte vårt medvetna sinne.
När man njuter av det man gör, är det mer sannolikt att man fortsätter med aktiviteten.
Tips för studerande för att öka motivationen
Motivation uppstår ofta genom att man börjar göra – det är inget man bör vänta på. Börja med att klargöra för dig själv varför det är viktigt att få uppgiften gjord.
Välmående
- Ta hand om dig själv: Sov tillräckligt, ät hälsosamt och rör på dig.
- Gläd dig åt små framgångar: Det är viktigt att känna tillfredsställelse över det du uppnår. Om du känner dig nedstämd, kontakta läroanstaltens elev- och studerandehälsa eller prata med någon du litar på.
- Minska skärmtiden: Sociala medier ger snabba kickar. Träna hjärnan på att klara längre, mer fokuserat arbete.
Studier
- Skapa rätt stämning: Hitta en ivrig och nyfiken sinnesstämning innan du börjar arbeta. Gör till exempel din arbetsplats inbjudande. Går studerandet bättre i biblioteket tillsammans med en vän eller hemma i bekväma kläder i din favoritstol?
- Kom igång: Vänta inte på motivation, den växer ofta när du börjar.
- Tänk positivt: Föreställ dig att du lyckas. Det stärker motivationen. Att utvecklas och gå framåt är möjligt. Föreställ dig det lyckade slutresultatet och hur det kommer att kännas.
- Sätt tydliga mål: Små, realistiska mål gör det lättare att hålla motivationen.
- Bygg rutiner: Regelbundenhet i studierna får dig att gå framåt och ökar känslan av framsteg.
- Ta pauser: Korta pauser håller dig pigg och minskar trötthet.
- Minns varför du studerar: Påminn dig själv emellanåt om varför du började studera och vad du vill uppnå.
- Fira framgångar: Belöna dig själv när du når dina mål.
- Prova nya studietekniker: Testa olika studietekniker för att hitta det som passar dig bäst.
Gemenskap
- Hämta inspiration: Prata med studiekamrater eller ta del av berättelser från människor som inspirerar dig.
- Studera tillsammans: Gemenskap kan öka motivationen och göra studierna roligare. Prova ifall det går bäst att studera i skolan, på ett café eller i biblioteket.
- Be om hjälp: Om bristen på motivation fortsätter, är det bra att prata med en vuxen på läroanstalten eller någon annan du litar på.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
Se videon
Följande video (1:58) visar hur din vakenhetsnivå förändras under dagen och hur du kan påverka den.
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
- Egenvårdsprogrammet för unga med koncentrationssvårigheter
- Egenvårdsprogrammet för förebyggande av studierelaterad utmattning
- Egenvårdsprogrammet för självkänsla och identitet
- Egenvårdsprogrammet för unga med depression
- Egenvårdsprogrammet för psykiskt välbefinnande
- Egenvårdsprogrammet för medveten närvaro
- Alla egenvårdsprogram
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
