Skip to main content

Att stå ut med oro och osäkerhet vid krigshot

Rysslands anfall mot Ukraina som inleddes torsdagen den 24 februari 2022 kan väcka oro och rädsla hos närstående personer och hos en själv, även om det inte råder någon omedelbar krigsfara. Situationen är på ett eller annat sätt en humanitär kris som berör oss alla. Många funderar till exempel på hur man kunde hjälpa de nödställda. Det är också viktigt att ta hand om sitt välbefinnande.

Följ tillförlitliga informationskällor

Via internet sprids en hel del desinformation, alltså avsiktligt vilseledande information eller meddelanden. Den rådande situationen gynnar spridningen av desinformation och väcker rädsla, ångest och osäkerhet. Det är även individuellt i vilken mån mer information bidrar till att man bättre kan hantera krisen. När man skaffar information bör man tänka på vad man tål själv, vara systematisk och hålla sig till informationskällor som bevisats vara tillförlitliga.

Tillförlitliga informationskällor närmar sig frågan neutralt, försöker presentera information som baserar sig på den mest tillförlitliga och aktuella kunskapen om ämnet och strävar inte aktivt efter att påverka dina åsikter. Tänk också på att det är påfrestande att följa med nyheterna om detta ämne. Situationen förändras snabbt och vissa detaljer kan vara felaktiga eller bristfälliga även i tillförlitliga källor. Försök även begränsa hur mycket tid du spenderar på sociala medier och överväg åtminstone på hur stort allvar du tar de texter och perspektiv du stöter på där.

Instruera också barn och ungdomar att undvika sociala medier. Diskutera innehållet i rubriker och material som de ser, och lyssna på deras känslor och upprätthåll känslan av trygghet och optimism. Bland kanaler i sociala medier har i synnerhet TikTok innehållit både autentiskt och falskt videomaterial om krisen i Ukraina.

Gör en plan för att följa nyheterna

Med tanke på ens funktionsförmåga i vardagen är det viktigt att göra upp en personlig plan för hur mycket man följer nyheterna och sedan hålla sig till planen. Även om du aktivt vill följa med hur situationen utvecklas är det bra att se till att detta inte stör till exempel det dagliga arbetet eller familjelivet. Du kan bestämma en tidpunkt varje dag då du håller dig ajour. Om detta är svårt kan du tänka att det är helt okej att fokusera på andra saker under den övriga tiden på dygnet.

Hjälp andra

Även finländare känner solidaritet, det vill säga känslan av gemensamt ansvar eller sympati, för situationen i Ukraina och dess medborgare. Viljan att hjälpa och lindra de drabbades nöd är förståelig. En viktig form av hjälp är donationer, men du kan också hjälpa till på andra sätt.

Delta i diskussionen

Man kan hjälpa genom att delta i diskussionen samt identifiera och undvika den vilseledande informationen som nämndes tidigare. Man kan delta i diskussionen till exempel i sociala medier eller genom att delta i demonstrationer, men kom ihåg att ta en paus från diskussionen då och då, så att du inte överbelastar dig själv.

Hjälp organisationerna

Du kan bidra ekonomiskt och understöda det humanitära biståndet samt hjälpa de civila som drabbas av kriget. Stora internationella organisationer är ett säkert val. Kolla alltid noggrant upp de mer okända organisationerna förrän du bestämmer dig för att donera. Exempel på internationella välkända organisationer:

Ta hand om ditt välbefinnande i en osäker situation

Genom att identifiera hur du själv reagerar på hotfulla och osäkra situationer samt se till att ta hand om ditt välbefinnande är det lättare för dig att upprätthålla din funktionsförmåga i vardagen och även stödja andra som är oroliga för krigsläget.

Att samtala med barn om krig och krigshot

Som förälder eller vårdnadshavare kommer du att möta situationer där du behöver prata med ett barn eller en ung person om krig eller krigshot. Med barn i skolåldern kan man redan diskutera krigshot samt olika krissituationer runt om i världen. Ju yngre barnet är, desto mer bör det dock skyddas från krisnyheter.

Skapa utrymme för samtal

Låt barnet lugnt berätta om sina erfarenheter, tankar och känslor eller fysiska känningar. Ett barn har kanske inte ett tillräckligt ordförråd för att kunna beskriva saker. Se till att situationen förblir lugn och hoppfull även om barnet skulle reagera starkt. Ge utrymme för negativa känslor; de kan dyka upp exempelvis i barnets lekar.

Skydda barnet från din egen oro

Även om du själv känner osäkerhet och oro är det viktigt att prata med barnet så lugnt som möjligt och förmedla en känsla av trygghet. Det är vanligt att ett barns rädsla väcker starka känslomässiga reaktioner hos den vuxna. Om barnet inleder en diskussion om ett svårt ämne och du känner mycket ångest så kan du skjuta upp samtalet eller be en annan trygg vuxen att prata med barnet. Det är mycket viktigt att barnet har möjlighet att uttrycka sina känslor i en accepterande miljö.

Betona att det som syns i nyheterna inte hotar barnet

Det kan vara svårt för ett barn att förstå avstånd och vem som påverkas av olika kriser och på vilket sätt.

För fram att vuxna jobbar för att uppnå fred

Berätta att trots att nyheterna är oroväckande så försöker många vuxna hela tiden lösa situationen. Det ligger inte i någons intresse att krig, konflikter och kriser sprids till andra områden.

Om du vill prata med någon

Bli inte ensam om det känns för tungt att stå ut med osäkerheten eller om du känner dig för rädd.

Sekasin chatten (för unga)

Här kan du diskutera ett bekymmer eller en svår situation i ditt liv. Du kommer att få svar av en utbildad volontär eller yrkesverksam inom social- och hälsovård. Sekasin chatten är öppen på svenska må-fre klockan 15-19.

Apuu chat (för barn och unga)

Apuu-chatten är SOS Barnbyars rikstäckande chattplattform för barn i åldrarna 7-15 år.

Nyyti-chatten (för studerande)

Nyyti ry är en organisation som främjar studerandes psykiska hälsa och studieförmåga. I alla framtida chattar kan man diskutera krigsrelaterade känslor, bekymmer och rädslor utöver det förutbestämda ämnet för chatten. Det lönar sig att följa Nyytis chattaktiviteter, eftersom det kommer att ordnas extra chattar om hur man hanterar känslor, rädslor och ångest som orsakas av krig.

Solmussa-chatten (för vuxna)

I Tukinets chattservice kan du diskutera ett bekymmer eller en svår situation i ditt liv. Chatten är öppen mån-fre kl. 15-19.

Mieli rf:s kristelefon

På finska dygnet runt 09 2525 0111.
Svenska linjen 09 2525 0112.
Arabisktalande linje 09 2525 0113 under jourtid.

Kriscenter

Ger samtalsstöd på plats och på distans.

Kyrkans stödlinje

Öppen alla dagar klockan 20-23. Ring till 0400 22 11 90.

Kyrkans stödchatt

Öppen må-ons 19-21.

Vill du hellre diskutera med någon på plats?

Du hittar kontaktuppgifter till en präst eller diakon via din församlings webbsidor.

Om orostankarna tar över i vardagen

Om du har svårt att stå ut med osäkerhet, ångest eller rädsla så kan det påverka din vardag väldigt mycket. Du har till exempel svårt att gå till jobbet, skolan eller fritidsaktiviteter. Om du är orolig över din situation kan du söka hjälp via:

  • hälsostationen
  • företagshälsovården
  • skol- eller studerandehälsovården (t.ex. skolkurator eller skolpsykolog)
  • rådgivningen
  • en privat hälsovårdsstation

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av

Du kanske också är intresserad av