Skip to main content

Att uthärda oro och osäkerhet vid krigshot

Rysslands anfall mot Ukraina som inleddes torsdagen den 24 februari 2022, väcker oro och rädsla i den nära omgivningen och hos en själv, även om det inte finns något direkt hot. Situationen är på ett eller annat sätt en mänsklig kris som påverkar alla. Många funderar till exempel hur man kan hjälpa nödställda. Det är också viktigt att ta hand om sitt eget välbefinnande.

Följ tillförlitliga informationskällor

Via internet delas en hel del desinformation, alltså avsiktlig vilseledande information eller meddelanden. Den rådande situationen gynnar spridningen av desinformation och föder rädsla, ångest och osäkerhet. Det finns också skillnader mellan människor i hur mycket all information om krisen gör det lättare att hantera den. När man skaffar information bör man tänka på vad man tål själv, vara systematisk och hålla sig till informationskällor som bevisats vara tillförlitliga.

Tillförlitliga informationskällor närmar sig frågan neutralt, försöker framföra saker genom den bästa kunskapen och strävar inte aktivt efter att påverka dina åsikter. Tänk också på att det är utmanande att följa nyheter om detta ämne. Situationen förändras snabbt och vissa detaljer kan vara felaktiga eller bristfälliga även i tillförlitliga källor. Försök också att begränsa användningen av sociala medier och överväg åtminstone hur stort värde du ger de texter och perspektiv du stöter på där.

Instruera också barn och ungdomar att undvika sociala medier och diskutera innehållet i rubriker och material som de ser, och lyssna på deras känslor och upprätthåll känslan av trygghet och optimism. Bland kanaler i sociala medier har i synnerhet TikTok innehållit både autentiskt och falskt videomaterial om krisen i Ukraina.

Gör en plan för att följa nyheterna

För den egna funktionsförmågan i vardagen är det viktigt att göra upp en personlig plan för hur mycket man följer nyheterna och sedan hålla sig till planen. Även om du aktivt vill följa hur situationen utvecklas är det bra att se till att detta inte stör till exempel det dagliga arbetet eller familjelivet. Du kan bestämma en tidpunkt varje dag då du går igenom saker. Om detta är svårt kan du tänka att utanför dessa tider får du fokusera på andra saker också.

Hjälp

Även finländare känner solidaritet, det vill säga känslan av gemensamt ansvar eller sympati för situationen i Ukraina och dess medborgare. Viljan att hjälpa och lindra de drabbades nöd är förståelig. En viktig form av hjälp är donationer, men du kan också hjälpa till på andra sätt.

Delta i diskussionen

Man kan hjälpa genom att delta i diskussionen samt undvika och identifiera den vilseledande informationen som nämndes tidigare. Man kan delta i diskussionen till exempel i sociala medier eller genom att delta i demonstrationer, men kom ihåg att ta en paus från diskussionen då och då, så att du inte överbelastar dig själv.

Hjälp organisationerna

Ekonomiskt kan du främja humanitärt bistånd och hjälpa civila som drabbats av krig. Stora internationella organisationer är ett säkert val. Sök alltid information om de mest okända organisationerna innan du ger pengar. Internationella välkända organisationer är exempelvis:

Ta hand om ditt eget välbefinnande i en osäker situation

Genom att identifiera dina egna reaktioner på hotfulla och osäkra situationer och genom att vårda ditt eget välbefinnande är det lättare för dig att upprätthålla din egen funktionsförmåga i vardagen och att stödja andra som är oroliga för situationen.

Samtal med barn om krig och krigshot

Som förälder eller vårdnadshavare kommer du att möta situationer där du pratar med ett barn eller en ung person om krig eller hotet om krig. Man kan prata om hotet om krig och krissituationer runt om i världen med barn i skolåldern. Ju yngre barnet är, desto mer bör det dock skyddas från krisnyheter.

Skapa utrymme för samtal

Låt barnet lugnt berätta om sina erfarenheter, tankar och känslor. Ett barn har kanske inte tillräckligt ordförråd för att beskriva saker. Bevara en lugn och förtröstansfull närvaro, även om barnet skulle reagera starkt och ge plats även för negativa känslor. Negativa känslor kan visa sig till exempel i barnets lekar.

Skydda barnet från din egen oro

Även om du själv känner osäkerhet och oro är det viktigt att prata med barnet så lugnt som möjligt och förmedla en känsla av trygghet. Det är vanligt att ett barns rädsla väcker starka känslomässiga reaktioner hos den vuxna. Om barnet börjar prata om det och du känner mycket ångest kan du skjuta upp samtalet eller be en annan trygg vuxen att prata med barnet. Det är ändå mycket viktigt att barnet får uttrycka sina känslor i en accepterande miljö.

Betona att det som syns i nyheterna inte hotar barnet

Det kan vara svårt för ett barn att förstå avstånd och vem som påverkas av olika kriser och på vilket sätt.

Vi arbetar för fred

Berätta att trots att nyheterna är oroande, försöker många vuxna lösa situationen. Det ligger inte i någons intresse att krig, konflikter och kriser sprids till andra områden.

Om du vill prata med någon

Bli inte ensam om det känns för tungt att stå ut med osäkerheten eller om du känner dig för rädd.

Sekaisin chat (för unga)

Här kan du diskutera ett bekymmer eller en svår situation i ditt liv. Du kommer att få svar av en utbildad volontär eller yrkesverksam inom social- och hälsovård. Sekaisin chat är öppen på svenska må-fre klockan 15-19.

Apuu chat (för barn och unga)

Apuu-chat är SOS Barnbyars rikstäckande chattplattform för barn i åldrarna 7-15 år.

Nyyti chat (för studerande)

Nyyti ry är en organisation som främjar studerandes psykiska hälsa och studieförmåga. I alla framtida chattar kan ni diskutera era känslor, bekymmer och rädslor för kriget utöver det förutbestämda ämnet för chatten. Det lönar sig att följa Nyytis chattaktiviteter, eftersom vi kommer att ordna extra chattar om hur man hanterar känslor, rädslor och ångest som orsakas av krig. 

Solmussa chat (för vuxna)

I Tukinets chattservice kan du diskutera ett bekymmer eller en svår situation i ditt liv. Chatten är öppen mån-fre kl. 15-19.

Mieli rf:s kristelefon

På finska dygnet runt 09 2525 0111.
Svenska linjen 09 2525 0112.
Arabisktalande linje 09 2525 0113 under jourtid.

Kriscenter

Ger samtalsstöd på plats och på distans.

Kyrkans stödlinje

Öppen alla dagar klockan 20-23. Ring till 0400 22 11 90.

Kyrkans stödchatt

Öppen må-ons 19-21.

Vill du hellre diskutera med någon på plats?

Du hittar kontaktuppgifter till en präst eller diakon via din egen församlings webbsidor.

Om tankarna tar över vardagen

Om du har svårt att stå ut med osäkerhet, ångest eller rädsla påverkar det din vardag mycket. Du har till exempel svårt att gå till jobbet, skolan eller fritidsaktiviteter. Om du är orolig över din situation kan du söka hjälp från:

  • hälsostationen
  • företagshälsovården
  • skol- eller studerandehälsovården (t.ex. skolkurator eller skolpsykolog)
  • rådgivningen
  • en privat hälsovårdsstation

Symtomtest

Självskattningsformuläret hjälper dig att bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten kommer också att ge dig tips om vad du bör göra härnäst.

      Nätterapi

      Nätterapi bygger på att man arbetar självständigt online. En onlineterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig feedback på dina övningar och svarar på eventuella frågor som du kan ha under övningarna. Du behöver en läkarremiss för att kunna gå i nätterapi.

        Du kanske också är intresserad av

        Du kanske också är intresserad av